Miljon före maj

30 april 2007

Innan april månad hunnit till sitt slut registrerades det miljonte besöket på denna blogg under dessa korta och lite stormiga historia.

Alldeles fel kan den väl då inte rimligtvis vara.


Till Indien

30 april 2007

Tidigt i morgon bitti bär det för min del av via Frankfurt till Bangalore Indien. Där landar jag framåt midnatt lokal tid på tisdagen efter en ganska lång flygning. Och det är inte förrän måndag i nästa vecka som jag åter sätter fötterna på fäderneslandets mark.

Att utveckla relationerna med det växande Asien är en viktig del av regeringens utrikespolitik. Och Indien är en utomordentligt viktig del av detta i politisk betydelse och ekonomisk tyngd snabbt växande Asien.

Tidigare har Maud Olofsson i egenskap av både vice statsminister och näringsminister varit där. Och nu kommer jag att tillbringa återstoden av denna vecka i först Bangalore och därefter New Delhi.

Bangalore är som bekant det kanske viktigaste centrat för den snabbt växande indiska IT- och högteknologinäringen. Onsdagen blir för min del en dag av besök vid företag inom både IT- och flygsektorn.

Och med mig har jag också en svensk näringslivsdelegation under ledning av Lars Rekke från Luftfartsverket med inriktning på främst flyg- och rymdindustri.

Därefter blir det dagar av politiska samtal i New Delhi på inbjudan av den indiske utrikesministern.

Men till allt detta hoppas jag kunna återkomma under resans gång.

Första maj kommer jag dock i allt väsentligt att tillbringa i de högre luftlagren mellan mellersta Sverige och södra Indien.


Valborg och arbete

30 april 2007

Valborg med underbart väder utanför fönstret. Nu skall brasan och allt annat väntas in!

Men innan dess blir det åtskilligt med arbete. Den kommande veckan måste förberedas. Aktuella ärenden måste hanteras. Planeringen måste uppdateras. Olika initiativ måste diskuteras.

På torsdag kommer den s k Iraq Compact att lanseras vid ett viktigt möte i Sharm el-Sheik i Egypten. Och i det sammahanget blir det också en del andra möten.

Eftersom jag kommer att vara i New Delhi – mer därom senare – är det Tobias Billström som kommer att vara där för Sverige. Men viktigt är att vi är representerade på statsrådsnivå. Utvecklingen i Irak är viktig.

Det mötet är också en del av dialogen i olika frågor med Iran. Och som ett led i denna kommer Irans utrikesminister Manouchehr Mottaki att besöka Sverige om en vecka.

Innan dess kommer vi att ha se fortsättningen av det turkiska presidentvalet. Och nästa helg är det den andra och avgörande omgången i det franska presidentvalet.


Diskussion om Kosovo

29 april 2007

Jodå, det blev en del offentlig diskussion också om Kosovo nere i Bryssel under helgen.

Min gamle vän Richard Holbrooke och jag hamnade i alla fall i en viktig fråga på olika linker, vilket noga noterades. Och det speglar en spänning i frågan som i alla fall i vissa delar finns över Atlanten.

Holbrooke sade att om Ryssland i FN:s säkerhetsråd lägger in veto mot Ahtisaaris förslag om ”övervakad självstädighet” och Kosovo då ensidigt utropar självständighet vill han att USA omedelbart erkänner staten även om han medgav att bara vissa EU-länder då kommer att hänga med.

Eftersom han gjorde ett visst utspel om detta fann jag mig föranlåten att med visst eftertryck varna för en sådan politik.

Den vore – mycket bokstavligt – att leka med elden och skulle skapa mycket betydande svårigheter.

För att EU skall kunna etablera den mission i Kosovo som Ahtisaaris plan förutsätter krävs helt enkelt ett beslut i FN:s säkerhetsråd. Och för att EU enigt skall vara berett att erkänna staten krävs samma sak.

Och skulle dessa saker inte bekymra bör nog noteras att krav på erkännande utan att det finns ett beslut i säkerhetsrådet riskerar att utlösa allvarliga spänningar i länder som FYROM/Makedonien och Bosnien. Regionen i dess helhet skulle drabbas.

Därför är det nu viktigt att EU sänder tydliga signaler till Washington om hur man ser på dessa saker. Och det är jag övertygad också kommer att ske på mötet i Vita Huset i morgon.


Slut i Bryssel

29 april 2007

Morgon i Bryssel och mötet här går mot sitt slut. Just nu diskuteras relationerna med Kina. Alla är nog överens om att det varit nyttiga diskussioner i olika ämnen.

Tydligen var det lugnt i Tallinn i går. Jag talade med president Ilves och vi var överens om att det hela nu skulle skötas i laglig ordning. Det var åtskilliga ungdomar som gjort sig skyldiga till allmän förstörelse.

När saken diskuteras kanske man dock kan påminna om att det var betydligt mer väsen och oro och bråk i Köpenhamn alldeles nyligen.

En del härifrån sätter sig nu på flygplan till Washington för morgondagens toppmöte i Vita Huset mellan USA och Europeiska Unionen.

Ekonomiskt samarbete kommer att vara en viktig fråga, liksom samarbete om nya energiteknologier. Dokumenten om dessa frågor kommer att vara påfallande innehållsrika.

Men när det gäller klimatfrågorna finns det fortfarande ett gap som återstår att överbrygga. Och alldeles säkert kommer både Mellersta Östern och Kosovo upp i diskussionerna igen.

Vi diskuterade ju förberedelserna för mötet ganska grundligt på EU:s utrikesministermöte i Luxembourg i måndags.

Men själv återvänder jag nu till Stockholm.


Tallinn

28 april 2007

På sina håll ser man de uppenbara försöken att politisera det som hänt i Tallinn i diverse syften.

Vi har sett en del svallvågor av detta också i diskussionerna här på Brussels Forum.

Det gör det än viktigare att slå fast att det som nu händer är en fråga för det demokratiska Estland självt. Och jag är fullt övertygad om att landets regering och myndigheter är i stånd att hantera situationen på ett klokt sätt.


Spänningar i Turkiet

28 april 2007

Jag känner en viss oro för utvecklingen i Turkiet just nu – och den oron finns också i diskussionerna i korridorerna här på Brussels Forun.

Den turkiska militärens uttalande i går kväll – mitt i den känsliga processen att välja en ny president – ter sig svårt att förena med de demokratiska värderingar och principer som bär upp den europeiska reformprocessen i landet.

Det kan självfallet finnas olika meningar om vilken person som är bäst lämpad att bli president. Det ligger i demokratins natur. Men i en europeisk konstitutionell demokrati har militären ingen roll i denna process.

Det gäller i alla Europas huvudstäder. Också i Ankara.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 458 andra följare