En god affär

Jag kan inte låta bli att kommentera regeringens försäljning av Vin & Sprit – även om jag noterar att kommentarerna i övrigt överlag är mycket positiva.

Rätt så. Statens uppgift är inte att tillverka sprit.

Men därtill kommer att det siffermässigt är en mycket bra affär för oss skattebetalare.

Från oppositionen talas det om att staten går miste om de vinster som verksamheten genererat. Och det är sant. Nyligen har det handlat om lite mer än 700 miljoner kr om året.

Men de 55 miljarder kr som staten nu får in används till att reducera statsskulden med motsvarande belopp – och detta leder till att den årliga kostnaden för statsskuldsräntorna minskar med ca 2 miljarder kr.

Så då är det inte svårt att räkna ut att denna affär varaktigt förbättrar statsfinanserna med en bra bit mer än miljarden kronor.

Vi tackar Mats Odell för det!

Försening men bra

Flyget från Helsinfors till Stockholm är försenat. Sådant händer i de bästa av världar.

Men det har varit en bra dag i Helsingfors. Framför allt för samtal.

Men därtill kom att lyckades också få tag på ett exemplar av den nyutkomna boken ”Sveriges Österland” av Kari Tarkiainen – rescenserad i Huvudstadsbladet i dag.

Det är den första volymen i en planerad serie av fyra om det svenska i Finland. Denna täcker tiden fram till Gustav Vasa.

Våra säkerhetspolitiska diskussioner handlade dock om framtiden.

Vi gick igenom de olika studier som nu görs på försvarsområdet mellan Norge, Finland och Sverige. Och diskuterade vad som kan komma i skedet därefter. Viktigt är att detta också är öppet för t ex Danmark.

Vi besökte också den finska sjöbevakningscentralen och diskuterade den enorma ökningen av trafikmängden i Finska Viken.

I dag passerar ca 50% av Rysslands sjöburna handel här, och ökningstakten inte minst vad gäller oljetransporter är mycket snabb. Ett tiotal tankfartyg lämnar varje dag de snabbt expanderande hamnarna i den inre delen av Finska viken. Totalt rör det sig om ca 40 000 fartygsrörelser i området varje år.

I grunden en bra utveckling. Att handelsutbytet ökar ligger i allas intresse. Den gamla visionen om en ny ”hansatid” för Östersjön börjar realiseras.

Men det innebär samtidigt nya utmaningar. Speciellt gällde farhågorna nya generationer av betydligt större tankfaryg längre fram och vad de kan komma att innebära.

Men nu går planet…

Sensation i Zimbabwe?

Ju längre det dröjer innan det offentliggörs något fullt valresultat i Zimbabwe desto tätare blir spekulationerna om att det – trots allt! – är oppositionens Morgan Tsvangirai som vunnit presidentvalet.

Det veritabla sammanbrottet för ekonomin skulle då ha lett till ett sammanbrott i det framtvingade stödet för Robert Mugabe.

Vi väntar och ser.

Inför veckan

Söndagkväll med försök till överblick över veckan som kommer. Det ser lite jäktigt ut framöver…

I morgon bär det av till Helsingfors för samtal med Finlands och Norges utrikesministrar Ilkka Kanerva och Jonas Gahr Störe om utvecklingen i de nordligare delarna av det nordiska området.

Vi kommer bl a att besöka den finska sjöbevakningscentralen vid Helsingfors. Och jag hinner ockå med ett besök hos president Tarja Halonen.

Tisdagen tillbaka i Stockholm blir i mångt och mycket riksdagens dag med fem olika interpellationsdebatten omedelbart på varandra.

Onsdagens stora begivenhet blir när Turkiets premiärminister Erdogan kommer hit för samtal med Fredrik Reinfeldt.

Ett viktigt land vid en viktig tidpunkt. Men det är viktigt att visa Sveriges stöd för den fortsatta reformpolitiken i Turkiet.

På torsdag morgon bär det så av först till Bukarest för att delta i lunch och eftermiddagsdiskussionen om Afghanistan i anslutning till Nato:s toppmöte där.

Själva Nato-mötet är på onsdag kväll och på torsdag förmiddag, men därefter vidgas kretsen för diskussionen om just Afghanistan. Till deltagarna då hör också FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon och Afghanistans president Karzai.

Och den svenska delegationen leds självfallet av statsminister Fredrik Reinfeldt.

Omedelbart från den eftermiddagsdiskussionen bär det för min del vidare till London för ett högtidsanförande vid bankett på kvällen i anrika Guildhall med anledning av att International Institute for Strategic Studies fyller 50 år.

Och på fredag bär det vidare från London – men till den saken får jag återkomma senare.

Förnyelse…

Lite förnyelse skadar inte. Och nu gäller förnyelsen vinjetten på denna blogg.

Lite modernare och gladare. Det är i alla fall avsikten.

Tillbaka i Stockholm

Tillbaka i Stockholm efter informella utrikesministermötet i Brdo och Bled i Slovenien.

Lilla Slovenien förtjänar höga poäng för det sätt man klarade av att ordna ett större möte som detta. Allt fungerade perfekt.

Med sina två miljoner invånare och bara några år efter det att man blivit medlem – och först av de nya medlemsstaterna – sköter nu Slovenien med utrikesminister Dimitrij Rupel som nav i arbetet ordförandeskapet för vår union med ca en halv miljard medborgare.

Medan de flesta lämnade redan lördag eftermiddag stannade jag kvar för att tillsammans med utrikesminister Rupel möta författare och intellektuella från hela regionen inom ramen för projektet Sarajevo Notebooks.

Och det blev en spännande kväll med spännande individer och spännande perspektiv. Alla försök att bygga nya broar efter allt det som rivits ner förtjänar stöd.

Men i dag bar det i alla fall hemåt.

På eftermiddagen har Gunilla Carlsson och jag varit på Rosenbad för att bl a diskutera en del aktuella utrikesfrågor med Fredrik Reinfeldt. Efter allas bortavaro under ett antal dagar finns det åtskilligt som behöver stämmas av.

Och snart blir det stabsmöte med mina olika medarbetare för att följa upp de senaste dagarnas olika diskussioner och gå igenom veckan som kommer.

Det förstörda Zimbabwe

I dag är det viktigt val i Zimbabwe till såväl presidentpost som parlament och kommuner.

Den allt mer auktoritäre presidenten Robert Mugabe utmanas av Morgan Tsvangirai från oppositionspartiet MDC (Movement For Democratic Change) och Simba Makoni från presidentens eget parti Zanu PF.

Under Mugabe har vad som en gång var ett av Afrikas mest löftesrika länder ruinerats och förstörts. Medellivslängden har sjunkit dramatiskt, strömmar av utarmade individer flyr till grannländerna och inflationen ligger nu mellan 150 000 och 200 000 procent.

Zimbabwe är ett land som förstörts av en i grunden felaktig och farlig politik.

Det är av stor vikt att folket i Zimbabwe får rösta i fria och rättvisa val. Under det gångna året har Sverige och EU gett sitt stöd till de av SADC initierade förhandlingarna mellan oppositionen och regeringen i Zimbabwe för att få till stånd just detta.

Men oroande rapporter förekommer om att oppositionen har trakasserats och hotats under valkampanjen. Nu är det upp till bevis för de ansvariga i landet att se till att valet genomförs på ett korrekt sätt.

Ryssland i Brdo

I dag fortsätter vi de informella överläggningarna i Brdo i Slovenien. Just nu håller vi på att samla ihopp oss till frukost med den serbiske utrikesministern Jeremic.

Gårdagens diskussioner – kanske speciellt den om Ryssland – var påtagligt bra. Det håller på att utvecklas en starkare samsyn än vad vi sannolikt hade tidigare.

Att samarbetet med Ryssland inte levt upp till förväntningarna är alla överens om. Det gäller oavsett om man startar med det stora samarbetsavtalet 1994 eller de fyra samarbetsområdena från 2003.

Jag minns väl middagen med president Jeltsin i juni 1994 efter det att samarbetsavtalet hade undertecknats. Det var på Corfu nere i Grekland.

Förväntningarna var stora – på bägge sidor. Det låg någonting genuint nytt i luften. Men alldeles uppenbart underskattade vi svårigheterna.

Sedan främst 2003 har politiken i Ryssland tagit en annan vändning. Och relationen mellan EU och Ryssland har blivit allför konfliktfylld.

Nu har en ny president utsetts och tillträder i maj.

Dimitry Medvedev har talar om rättsordningen och rättstaten på ett sätt som är värt allt stöd. Men ord måste följas av handling. Hans tal i Krasnojarsk är viktigt – men hans handlingar är det som kommer att bli avgörande.

Kring detta diskuterade vi några timmar i går – och uppnådde en betydande samsyn.

Och var eniga om att vi skulle återvända till ämnet snart. Vi behöver mer av dessa diskussioner.

Sedan blev det trevlig middag under de socialrealistiska partisanmålningarna i Titos gamla residens i Bled.

Och nu är det frukost i Brdo.

 

Till Brdo pri Kranju

Bra överläggningar om det kroatiska EU-perspektivet och trevlig middag hemma hos ambassadör Lars Fredén i Zagreb under torsdagen.

I morgon bitti bär det vidare den korta biten till den slovenska gränsen och därefter den obetydligt längre biten till Brdo pri Kranju utanför Ljubljana och det informella mötet med EU:s utrikesministrar.

Mellersta Östern och Ryssland står på dagsordningen för diskussionerna på fredag eftermiddag. Middag blir det sedan i vackra Bled inte så långt därifrån.

Balkan, den interkulturella dialogen och numera tydligen också Kina står på lördagens agenda.

OS och politik och Tibet

Jag ser att det hemma brutit ut en viss mindre debatt om att man inte skall vara närvarande vid öppningen av olympiska spelen i Beijing i augusti.

Det är tydligen Thomas Bodström som vill skapa rubriker. Föga nytt i det avseendet.

Vad jag kan minnas har Lena Liljeroth-Adelsohn planerat att vara där under öppningen av OS.

Och det av det enkla skälet att det är rätt passande att den som är s k idrottsminister är närvarande vid ett evenemang av denna dignitet – för att visa stöd åt de svenskar som deltar i dessa tävlingar.

Det är just därför det är idrottsministern som planerar att delta. Inte utrikesministern.

Så tycker jag att det skall vara. Detta handlar om att stödja de som tävlar – och jag tycker att det är rätt passande att idrottsministern är där och leder dem som hejar på dem som tävlar under svensk flagg.

Utrikespolitiken kan vi förhoppningsvis sköta på bättre och effektivare sätt än genom att inte stödja våra idrottsutövare.

Mänskliga rättigheter

Medan jag suttit i överläggningar i Zagreb är det Gunilla Carlsson som i Stockholm haft uppgiften att presentera regeringens skrivelse till riksdagen om situationen för mänskliga rättigheter i olika delar av världen.

Att detta är en viktig fråga inte minst för denna regering torde knappast vara någon större nyhet.

Och just i dessa dagar ser vi på nytt hur viktiga dessa frågor är – det må vara i Kina i förening med det vi ser i Tibet eller i Zimbabwe i samband med helgens val där.

Till Zagreb före Ljubljana

I morgon torsdag är det så slut med påsksemestern för min del.

Före mötet med EU:s utrikesministrar utanför Ljubljana på fredag – med början vid lunchtid – passar jag på att i morgon avlägga ett besök i Zagreb för samtal med såväl premiärminister Ivo Sanader som den nye utrikesministern Gordan Jandrokovic.

Till större delen kommer de samtalen att handla om Kroatiens förhandlingar om medlemsskap i den Europeiska Unionen.

Takten i dem avtog betänkligt i samband med valen i slutet av hösten och den långa regeringsbildningen. Men nu förefaller det som om ett antal besvärliga stenar har rullats undan och det skall vara möjligt att ta fart igen.

Siktet är nu tydligt inställt på att förhandlingarna kan slutföras så att anslutningsfördraget kan undertecknas senast under det svenska ordförandeskapet under andra halvåret 2009. Det är nu också det mål som EU-kommissionens Barroso och Rehn har ställt upp.

Och vi vill göra allt vad vi kan för att detta skall bli möjligt. Att stödja utvidgningsprocessen tillhör de viktigare prioriteterna i vår utrikespolitik. Inte minst gäller det i sydöstra Europa.

Men självfallet förutsätter detta en acceleration av takten i den kroatiska reformprocessen.

Säkert kommer vi i Zagreb också att diskutera den vidare utvecklingen i regionen – som ju också står på dagordningen för mötet de följande dagarna.

Efter överläggningarna blir det informell middag i Zagreb. Och på fredag morgon vidare med bil den inte alltför långa vägen till Ljubjana.

Kylan tillbaka

Kylan tycks ha gjort en come-back över Europa i dess helhet.

På dessa mer sydliga breddgrader tar jag mot diverse bulletiner om snö, kyla och oväder över olika delar av den skandinaviska halvön. Skidsporter tycks ha fått en lite försenad återkomst i Skåne.

Men även i Medelhavsregionen är det kyligare är normalt – om än relativt mild med dagens nordiska mått mätt. Men man njuter av den höga luften och den klara sikten. Och solens strålar värmer.

På telefonen och på andra sätt fortsätter dock ärenden och utvecklingar i olika delar av världen att avhandlas – också inför det kommande mötet med EU:s utrikesministrar.

Ryssland, Mellersta Östern och Balkan kommer att stå på dagordningen. Och i dag hade jag längre samtal med två av mina europeiska kollegor om viktiga delar av denna agenda.

Framåt

Även om det fortfarande är djupaste påskhelg finns det skäl att försöka att i sedvanlig ordning blicka framåt.

Veckan som kommer blir fortfarande en vecka i påskens tecken.

Först mot den kommande helgen förefaller det som om händelser kommer att börja att torna upp sig.

På fredag träffas EU:s utrikesministrar i Brdo och Bled utanför Ljubljana i Slovenien för sitt sedvanliga informella möte.

Det är informella diskussioner utan medarbetare. Och på dagordningen står bl a Mellersta Östern, Ryssland och situationen på Balkan. Föga överraskande.

Det säger sig självt att jag kommer att vara där.

Samtidigt samlas Arabförbundet till stort möte i Damaskus. Hur deltagandet där kommer att se ut är inte alldeles klart, men det kan komma att bli ett viktigt möte inte minst mot bakgrund av påfrestningarna i fredsprocessen just nu.

I bakgrunden finns ju såväl Egyptens försök att få till stånd någonting som närmar sig en vapenvila centrerad kring Gaza som Jemens ansträngningar att få till stånd en inompalestinsk dialog mellan Fatah och Hamas. I bägge fallen är utgången osäker.

Till helgen är det också val i Zimbabwe. President Mugabe har dock bara bjudit in sina egna politiska vänner att övervaka valen. Skälen till det beslutet är inte svårt att lista ut.

Glad Påsk!

Jag ser att jag glömt att önska alla läsare av denna blogg en Glad Påsk. Illa. Men nu är det i alla fall gjort.

Tibet och Taiwan

Med sitt värdskap för olympiaden är det ofrånkomligt att Kina har hamnat i en situation där dess politik på olika områden kommer att granskas noggrannare än vad som annars kanske skulle ha varit fallet.

I dessa dagar är det situationen i Tibet och övriga områden med tibetansk befolkning som är i centrum. De brutala upploppen och de brutala åtgärderna för att stoppa dem har åter satt fokus på frågan.

För mig är det svårt att förstå den motvilja som tydligen funnits i Beijing mot att inleda en dialog med Dalai Lama. Med sitt accepterande av Kinas överhöghet över Tibet och sitt bestämda avståndstagande från varje form av våld – och dessutom en mycket stark moralisk trovärdighet – borde han ha kunnat vara en idealisk samtalspartner för Kina.

Genom att ignorera och attackera Dalai Lama finns det en risk för att den kinesiska ledningen skapar en situation som långsiktigt kan bli långt värre. Andra ledare med program som verkligen innebär allt det som Beijing nu felaktigt anklagar Dalai Lama för kan träda fram med en långt mer besvärlig situation som resultat.

Detta olympiadens år borde ha varit året då en verklig dialog med Dalai Lama hade startats – och kanske är det ännu inte för sent.

Samtidigt som frågan om Tibet fokuserats har presidentvalet på Taiwan inneburit en klar seger för Ma Ying-jeou från gamla kinesiska nationalistpartiet KMT.

På hans program står en förbättring av relationerna med det övriga Kina genom bl a direkta flygförbindelser mellan t ex Taipei och Shanghai medan frågan om självständighet för ön inte finns med.

Därmed borde förutsättningarna för ett mindre spänt förhållande över Formosa-sundet finnas.

Skulle den kinesiska ledningen våga vara djärv i klokhet skulle den inbjuda såväl Dalai Lama som Ma Ying-jeou till den officiella öppningen av olympiaden.

Två goda nyheter

Denna långfredag finns det dock anledning att i nyhetsflödet notera två glädjande nyheter.

Att det finns en ny möjlighet till framsteg i förhandlingarna om fred och försoning på den delade ön Cypern. Betydelsen av det i det vidare europeiska perspektivet skall alls icke underskattas.

Att president Sarkozy annonserat att Frankrike avser att reducera sin kärnvapenarsenal med en tredjedel. Varje steg i denna riktning är välkommet och sänder en viktig signal till stöd för att minska riskerna för ytterligare spridning av kärnvapen.

Två goda nyheter på en dag. Det är vi inte bortskämda med.

Sol söder om Alperna

Söder om Alperna lyser solen skönt, även om vädret är rätt kyligt för årstiden. Men så infaller ju också påsken rätt tidigt detta år.

I dag har så Bulgarien, Kroatien och Ungern kommit med sina officiella erkännanden av Kosovos övervakade självständighet. Det är naturligt att de väntat ett tag, men bra att beskeden nu kommer.

Inför påskledighet

Har nu slagit ihop butiken på UD för att – faktiskt! – ta lite påskledighet.

Tidigt i morgon bitti bär det av mot mer sydlig destination och tanken är att verksamheten sedan inte skall behöva återgå till mer normala nivåer förrän om cirka en vecka.’

Det är mot slutet av den kommande veckan som EU:s utrikesministrar samlas till sedvanligt informellt möte – denna gång i Brdo strax utanför Ljubljana i Slovenien. Och innan jag anländer dit kommer jag att passa på och avlägga ett besök i närbelägna Zagreb i Kroatien.

Men intill dess hoppas jag att det blir relativt lugnt – jag misstänker dock att telefonen kommer att gå varm med diverse ärenden i alla fall. Och att världen skulle stå still förefaller mindre sannolikt.

UNHCR i Stockholm

Lite förvånande var det förvisso denna morgon att vakna upp till ett snötäckt Stockholm. Tanken var ju att någon form av vår skulle börja att infinna sig…

Men i avsaknad av vår får vi i dag glädjas över att ha FN:s flyktingkommissarie Antonio Guterres som regeringens gäst och att undfängna honom med lunch i Arvfurstens Palats.

Om det viktiga och beundransvärda arbete som UNHCR utför har jag skrivit tidigare.

I dag kommer vi med all säkerhet att diskutera de aktuella utmaningar som UNHCR och därmed vi står inför.

Situationen i Irak och möjligheterna till återflyttning. Det labila läget i Afghanistan. Utmaningarna i Afrika kring västra Sudan och östra Tchad.