Vid gårdagens utrikesministermöte i Bryssel kom två europeiska framgångar att stå på dagsordningen.
Och eftersom vi ofta diskuterar problem finns det då och då anledning att notera framgångarna.
Den första var självfallet arresteringen i Belgrad av Radovan Karadzic.
I april fattade vi – efter mycket omfattande diskussion – beslutet att underteckna det s k SAA-avtalet med Serbien.
Det hade funnits de som sagt att så länge inte bl a Karadzic fanns vid FN-tribunalen i Haag kunde ingenting ske. Men till slut kom vi fram till den förnuftigare linjen att med detta undertecknande ge ett stöd till de europeiska inriktade reformkrafterna i Serbien.
Utan detta beslut hade resultatet i det serbiska valet den 11 maj med all sannolikhet blivit annorlunda. Nu kunde i stället de Europa-orienterade stärka sina positioner.
Och det var detta som ledde till att man kunde bilda den regering som kunde tillsätta en ny chef för säkerhetstjänsten och – fem dagar därefter – gripa Radovan Karadzic.
I Bryssel diskuterade vi i går att nu sätta i kraft den s k interimsdelen av SAA-avtalet. Jag hoppas att det beslutet kan komma snart.
Den andra framgången var fredsoperationen i Tchad.
Det var vid utrikesministermötet i juni förra året som vi började diskutera behovet av den insatsen – beslutet kom lite senare.
Svårigheterna var betydande. Det tog lång tid att få fram trupper så det räckte – Sverige var bland de allra första som ställde upp och som var på plats. Logistiken var ett mardröm. Den politiska situationen var ytterligt komplex.
Sedan dess har situationen i och kring Darfur snarast försämrats samtidigt som vi sett ett krig genom ombud mellan Sudan och Tchad.
Men EUFOR-styrkorna har skyddat flyktinglägren och de humanitära hjälpinsatserna i östra Tchad. En del flyktingar har kunnat börja återvända.
Mycket återstår förvisso. Men vid vår halvtidsvärdering tillsammans med FN av EUFOR-insatsen var det de positiva dragen som var dominerande.
Nu inleds diskussionen med FN om vad som skall komma efter EU-insatsen. Det var ju ursprungligen FN som bad om denna insats.
Två icke obetydliga framgångar för den gemensamma europeiska politiken. Det finns anledning att notera sådana också.