Kryssa sig fram i Kabul

31 augusti 2009

Dagen här i Kabul har just avslutats med spännande middag och intensiv diskussion på trevlig restaurang med initiativtagarna bakom den nya oberoende tankesmedjan Afghanistan Analysts Network.

Idén om en sådan tankesmedja – som samlar personer som arbetat länge med och i detta land, men som nu vill kunna arbeta lite friare än vad olika organisationer gör möjligt – har funnits ett tag, men att det nu blivit verklighet är viktigt.

Dagen tidigare har – förutom möte och pressträff med min utrikesministerkollega Rangin Dadfar Spanta – upptagits huvudsakligen av överläggningar med olika internationella företrädare här i staden.

Att kryssa sig fram i den täta och rätt oordnade trafiken i staden har också tagit sin tid. Och då och då skall ju också olika säkerhetsspärrar passeras. Att säga att Kabul är en livaktig stad är ett understatement – också mitt i Ramadan.

I morgon träffar jag de tre personer som fick de högsta röstetalen i presidentvalet – president Hamid Karzai, Dr Abdullah Abdullah och Dr Ramazan Bashardost.

Och dessutom möter jag den dessa dagar så utomordentligt viktiga Electoral Complaints Commission – som nu prövar alla de olika anklagelser om oegentligheter som kommit in – liksom andra oberoende bedömare av valet.

På programmet står också möte med Världsbankens chef här i Afghanistan. Utvecklingsfrågorna är viktiga, och jag tillhör dem som tycker att vi måste ge dessa större uppmärksamhet.

Om jag hinner mitt i allt detta – och åtskilligt därtill – hoppas jag kunna besöka något av de kulturella och historiska minnesmärken som finns i denna stad.

Denna gång blir det nog inte Baburs Garden – annars lite av favorit – men jag tycker att det är viktigt att visa att Kabul inte bara är dessa moderna decenniers konflikter utan också ett rikt historiskt och kulturellt arv.

Innan det framåt kvällen bär hemåt igen hoppas jag också hinna med att träffa ambassadörena från de olika EU-länderna här i staden.


Tidig morgon med UNAMA

31 augusti 2009

Tidig morgon i Kabul efter rätt sen ankomst i går kväll. Men man börjar att känna sig rätt hemtam här.

Närmast väntar frukost med Kai Eide – chef för den FN-mission UNAMA som har att samordna de omfattande internationella insatserna i landet.

Kai och jag känner varandra sedan ett antal decennier tillbaka.

Sedan följer ett digert program – omedelbart därpå med EU:s valobservatörer för att höra deras bedömningar av den process som nu pågår.

Och alldeles självklart har jag med mig EU:s särskilde representant här Ettore Sequi och Europakommissionen.


Till Kabul igen

30 augusti 2009

När moderatstämman här i Västerås nu är över sätter jag mig per omgående i rörelse i riktning mot den afghanska huvudstaden Kabul. Och sent i kväll lokal tid borde jag kunna vara framme.

Det blir mitt tredje besök i landet på mindre än ett år – och mitt andra inom loppet av ungefär en månad.

För det finns det självfallet skäl.

Det internationella engagemanget i Afghanistan – FN, EU, Nato m fl – är utomordentligt viktigt. Den framtida stabiliteten i området mellan Central- och Sydasien berör på ett eller annat sätt oss alla.

På sina håll i debatten framställs det vi gör där som nästan enbart en militär operation. Jag ser helsidor i tidningarna som mest räknar upp olika typer av pansarfordon.

Jag tillhör som bekant de som anser säkerhetsdelen av det internationella engagemanget i landet som mycket viktig. Och det är bra att Sverige är ett av det 40-tal länder som deltar i denna.

Men utmaningen i landet är långt större än så – och just nu är det de politiska faktorerna som är alldeles avgörande för framtiden.

Sakta håller det på att växa fram ett resultat av främst presidentvalet den 20 augusti, och i mitten av den kommande månaden kommer vi sannolikt att ha det i sin helhet.

Utan att förhäva oss alltför mycket – för det finns det ingen anledning – kan vi konstatera att det gick att hålla vallokalerna öppna i den absoluta huvuddelen av landet. Det var viktigt.

Nu gäller det att se till att det valresultat som växer fram ses som någorlunda legitimt i Afghanistan självt och det därmed kan lägga en grund för politisk stabilitet under i alla fall det kommande året.

Här är inte platsen att gå in på de olika utmaningar som ligger i detta enkla konstaterande – det räcker med att notera att de är betydande.

När jag kommer till Kabul sent i kväll lokal tid inleds intensiva överläggningar centrerade kring inte minst detta.

Jag kommer att träffa de som har ansvar för att nu ställa samman och värdera valets olika delar – liksom de ledande nationella politikerna och de ledande internationella representanterna.

En viktig uppgift blir också att fortsätta de diskussioner om förstärkta europeiska politiska, ekonomiska och andra civila insatser som kommer att stå i centrum när 30 utrikesministrar träffas i Stockholm på fredag och lördag.

Där kommer Javier Solana att kunna rapportera direkt från sina samtal i Mellersta Östern under de kommande dagarna, och jag kommer att kunna redovisa bedömningar direkt från den politiska dragkampens Afghanistan.

Det är så vi är med och formar den gemensamma europeiska utrikes- och säkerhetspolitiken.


Folkligt, festligt och fullsatt

29 augusti 2009

Soligt och trevligt i Västerås – både utomhus och inne på moderatstämman.

När jag kom hit bar det direkt till torgmöte på Sigma-torget här i staden. Jag vet inte hur många möten av denna typ jag haft under åren på denna plats, men många har de varit och bra har de så gott som alltid varit.

Så också denna gång.

Folkligt, festligt och fullsatt skulle man kanske kunna säga.

Och insatta frågor om det mesta på vår jord. Det finns ett engagemang för och kunskap om internationella frågor runt om i Sverige som är imponerande.

Vi pratade om det europeiska fredsarbetet, om utmaningarna i Turkiets väg till Europa, om konflikter på Afrikas horn, om det viktiga samarbetet i Norden, om förhoppningar om mer demokratisk utveckling i Ryssland, om allas vår skyldighet att alltid bekämpa främlingsfientlighet och anti-semitism och om den djupa tragedin i den nordkoreanska diktaturen.

Bland mycket annat…

Men nu vankas det stämmofest i kongresscentrum här i Västerås.

Och det blir säkert folkligt, festligt och fullsatt det också.


Hållit ställningarna

28 augusti 2009

Medan moderatstämman körde igång riktigt på allvar i Västerås fortsatte jag att hålla ställningarna i regeringskansliet i Stockholm.

Mycket denna dag har för min del – som jag redan skrivit – handlat om situationen i Mellersta Östern.

Det är viktigt att vi skapar förutsättningar för att fredsförhandlingar skall kunna komma igång så snabbt som möjligt. Och vi hade bra och konstruktiva samtal på den punkten med Egyptens utrikesminister – och de samtalen fortsätter för övrigt över middag i kväll.

Men mycket annat har också stått på dagordningen.

Den systematiska och planerade vandaliseringen av ett stort antal fordon tillhörande EULEX i Kosovo är självfallet allvarlig, och det var mycket anmärkningsvärt att de inledande reaktionerna från Kosovos statsledning till detta inte var tydligare.

Jag utgår emellertid från att de ansvariga för detta kommer att ställas inför rätta och straffas. Av en stat med europeiska ambitioner går det inte att begära mindre.

Men i morgon bitti bär det även för min del iväg till moderatstämman i Västerås.

Det var väl ett decennium eller så sedan jag avgick som partiordförande, men det känns alltid trevligt att komma tillbaka, följa debatterna och träffa gamla och nya vänner.


Viktigt besök från Egypten

28 augusti 2009

Dagens fokus i Stockholm kommer för min del att ligga på utvecklingen i Mellersta Östern.

Egyptens utrikesminister Ahmed Aboul-Gheit kommer på besök, och förutom de mer formella överläggningarna blir det för min del både lunch och middag med honom.

Egypten är den dominerande nationen i arabvärlden och spelar en betydelsefull roll i den politiska och ekonomiska utvecklingen i hela regionen.

Sedan Camp David-avtalet och den israeliska reträtten från Sinai har ju landet också diplomatiska förbindelser med Israel. Och det bör läggas till att landet genom sina speciella kontakter också spelar en betydelsefull roll i möjliga palestinska försoningssamtal.

Just nu pågår samtal mellan främst USA och Israel om ett återupptagande av de israelisk-palestinska fredsförhandlingarna.

Men liksom vi i den Europeiska Unionen är USA tydligt med att den israeliska bosättningspolitiken, inklusive i östra Jerusalem, är ett avgörande hinder för möjligheterna till framsteg.

Om detta – liksom om möjliga arabiska steg för att underlätta framsteg – kommer vi säkert att tala i dag.

Innan dess kommer jag också att gå igenom en rad aspekter på utvecklingen i ett planerat telefonsamtal med Tony Blair.


Koordinering om veckan framöver

27 augusti 2009

På vårt ambassadörsmöte i dag fortsatte vi diskussionerna om framtiden för den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken med medverkan också av Robert Cooper från rådssekretariatet i Bryssel.

Och meningarna var delade om glaset skulle ses som halvt fullt eller halvt tomt efter de tio år som gått sedan denna politik sattes i sjön.

Åtskilligt har gjorts – ett 20-tal olika freds- och stabilitetsoperationer – men kraven för framtiden är samtidigt betydande. Och det rådde bred enighet om vikten av att bygga ut vår förmåga i olika avseenden.

I sedvanlig ordning pläderade jag för att det kanske inte är hårdvara i form av olika instrument som är den största bristen, utan snarare mjukvara i form av politik och politisk vilja.

Under dagen har vi så haft möjlighet att koordinera i olika frågor med Robert Cooper, och per telefon också med Javier Solana i Bryssel om olika aktuella utmaningar och om våra respektive planer under veckan fram till det informella utrikesministermötet här i Stockholm om en vecka.

Då kommer såväl läget i Mellersta Östern som situationen i Afghanistan att stå på dagordningen. Var och en på sitt sätt kommer Javier och jag att förbereda delar av de diskussionerna.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 400 andra följare