Hemma igen

Hemma i Stockholm igen på lördagkvällen.

Planet från Bremen tog svängen via Helsingfors för att släppa av Finlands utrikesminister Erkki Tuomioja.

Det var ett mycket bra möte vi hade nere i Bremen. Och ännu bättre blev det nästan i dag vid lunchtid då bl a Turkiet anslöt för diskussionen om utvecklingen i Iran. Det var tydligt hur mycket EU skulle vinna ytterligare i strategisk vikt om Turkiet fanns med permanent.

Utvecklingen i Mellersta Östern upptog en stor del av våra diskussioner i dag.

Vår svenska linje som den formulerats och praktiserats under de senaste veckorna ligger i framkant av mittfältet inom unionen – men den grundläggande enigheten om inställningen till främst den palestinska samlingsregeringen är mycket stor.

Grundtonen i diskussionen var optimistisk. Med den arabiska fredsplanen och den palestinska samlingsregeringen finns en ny situation. Nu gäller det att med idéer och initiativ försöka att driva utvecklingen i rätt riktning.

Jag tog upp den alarmerande utvecklingen i Somalia. Gårdagens strider i Mogadishu bedöms vara de värsta på 15 år, och av allt att döma har det fortsatt under dagen. Den särskilda kontaktgruppen om Somali sammanträder i Kairo på tisdag.

Även Sudan berördes, men alla var ense om att det viktiga nu är att vänta intill dess att vi kan höra Jan Eliassons bedömning om några veckor. Just nu är det största hindret för en förnyad fredsprocess i Sudan sannolikt rebellrörelsernas splittring och strider.

Kväll i Stockholm. I morgon bär det av till Lissabon.

Vid Weser

Jag tror att det råder konsensus bland EU:s utrikesministrar att vi uträttar mer på dessa informella möten än vad som ofta blir fallet på de mer formella motsvarigheterna i det stora huset i Bryssel.

Park Hotel i utkanten av Bremen passar alldeles utmärkt. Och vi sitter 27 kring ett runt bord som medger någonting som kommer det informella samtalet mycket nära. Lägg därtill en trevlig och avspänd middag med rika möjligheter till olika samtal och det blir påtagligt bra.

Gårdagens två dominerande ämnen var dels situationen på Balkan och dels den iranska kidnappningen av 15 britter.

När förhandlingarna om en resolution om Kosovo nu inleds i FN:s säkerhetsråd är det naturligt att det sker ett nära samråd mellan de EU-länder som sitter där – Storbritannien, Frankrike, Italien, Belgien och Slovakien.

Gårdagens diskussion handlade mycket om detta. Jag hade också en del synpunkter på de utmaningar som ligger framför oss efter det nödvändiga beslutet i FN:s säkerhetsråd och i den vidare regionen. Oh de frågorna kommer vi att arbeta vidare med.

Naturligt var att vi uttalade starkt stöd för de brittiska ansträngningarna att få Iran att släppa de 15 brittiska flottsoldater som man av ett eller annat skäl plötsligt kidnappat. Så får det inte gå till – och vi är beredda till ytterligare åtgärder om inte personerna återfår sin frihet.

Sedan blev det middag på anrika rådhuset i Bremen. Vi hamnade på ett bord med mina italienska, ungerska, polska, irländska och litauiska kollegor och hade synnerligen trevligt.

Men jag skall undanhålla informationen om vilka det sedan var som fortsatte med försök att sjunga irländska sånger i baren alldeles för sent på kvällen.

Nu återsamlas vi på morgonen. Nu är det möjligheterna till en fredsprocess i Mellersta Östern som står på dagordningen.

Jag kommer att ha en hel del att säga också om detta.

Till Bremen

Så bär det då alldeles strax av i riktning mot Bremen och det informella EU-utrikesministermötet.

Mycket trevligt är att fruar och partners bjudits med. De har sitt separata program, men det blir i alla fall en gemensam middag i kväll. Och efter det senaste resandet var det ju ett tag sedan jag träffade Anna Maria.

Men mest blir det självfallet de informella överläggningarna, även om det är mitt intryck att man under senare år strävat efter att formalisera dem lite för mycket.

Jag var med på en del av dessa möten för lite mer än ett decennium sedan. Då var de mer informella, men kretsen var ju också betydligt mindre. Och EU ty följande en mindre central utrikespolitisk aktör.

På sin websida har tyska ordförandeskapet talat en del om de frågor som man planerar att ta upp. Men i marginalen kan det säkert komma att bli mycket annat.

Jag vet att det förväntas att jag skall säga någonting om den europeiska grannskapspolitiken. Och alldeles säkert också om situationen på västra Balkan.

Och därtill kommer situationen i Mellersta Östern. Jag kan rapportera från Ramallah och Jerusalem, och Javier Solana kommer mer eller mindre direkt från arabtoppmötet i Riyadh.

Framme och hemma

Framme i Europa och hemma i Stockholm efter många timmar över snötäckta Sibirien.

Stora pappershögar väntar inför morgondagen och Bremen.

Mot Europa

Om några timmar lyfter jag från Japan. Och är efter åtskilligt flygande tillbaka i Europa sent torsdag kväll lokal tid.

I morgon fredag är det Bremen i norra Tyskland som gäller. Det är det informella men viktiga mötet mellan EU:s utrikesministrar.

Mellersta Östern, Balkan, grannskapspolitiken och Iran tillhör det som står på agendan.

Statsbesök mot slut

Efter midnatt i det ännu pulserande Tokyo.

Kungaparet har tillsammans med kejsarparet tillbringat dagen på utflykt en bit från Tokyo. Rapporterna talar om ett entusiastiskt mottagande och betydande genomslag i japanska media.

Själv har jag varit kvar i de nyutslagna körsbärsblommornas stad för olika utrikes- och säkerhetspolitiska samtal.

Med premiärministern säkerhetsrådgivare Yuriko Koike – som överlämnade bilder på trevliga middagar vi tidigare haft tillsammans. Med mer traditionelle försvarsministern Fumio Kyuma – men med djup i analysen.

Och inte minst med utrikesminister Taro Aso.

De samtalen ägde rum i utrikesministeriets gästhus Iikura House med tillhörande vackra japanska trädgård. Jag minns huset från tidigare besök för samtal i olika balkanska angelägenheter.

Men med Taro Aso blev det ett lika spännande som öppet samtal som gled över i en utsökt japansk tiorätters måltid.

Diskussionen gjorde att alla tidsramar spräcktes, och jag tvingades konstatera att när utrikesminister Aso kommer till Stockholm är jag inte alldeles säker på att jag skulle kunna leverera en måltid av samma klass.

Samtalsämnen saknades förvisso inte. Miljö- och klimatfrågor inte minst. Vi var eniga om att fördjupa den politiska dialogen mellan våra bägge länder.

Och så avslutades kvällen på Rappongi City Club högt uppe över den moderna multimiljonstadens liv och ljus.

I morgon förmiddag tar det officiella statsbesöket slut. Kejsarparet kommer hit till hotellet och säger adjö till kungaparet. Och jag styr omedelbart därefter kosan tillbaka till Europa.

Med alla rimliga mått mätt har det varit ett mycket lyckat besök. Näringslivsdelegationen är entusiastisk. De politiska samtalen har varit mycket givande och bra. Mediagenomslaget här i Japan har varit betydande.

Och kungaparet har gjort en fantastisk insats för Sverige och för våra förbindelser med detta så viktiga och spännande land. Liksom alla de inom inte minst UD som arbetat länge med alla dess detaljer.

Jag vet att dessa statsbesök hemma knappt uppmärksammas alls eller mest ses som en möjlighet till lite skvallerreportage. Det är synd. Ett väl genomfört statsbesök – som detta – har stor betydelse.

Vi är ett litet land i en stor värld.

Glädjande gränsavtal

Även från Tokyos horisont finns det anledning för mig att notera att gränsavtalet mellan Lettland och Ryssland nu undertecknats.

Det är glädjande att de hinder, som under lång tid har stått i vägen för ett slutligt godkännande av det lettisk-ryska gränsavtalet, nu har kunnat undanröjas och att ett undertecknande har ägt rum.

Det är av betydelse inte bara för de båda berörda staterna utan också för den politiska utvecklingen i Europa som helhet.

Körsbärsblommorna

I dag spricker körsbärsblommorna ut på allvar i Tokyo!

Solen flödar över staden denna vackra morgon.

Vi får se om det blir någon möjlighet att göra en snabb avstickare till Ueno-parken för att beskåda prakten där.

Statsbankett

En dag i rasande statsbesökstempo i Tokyo. Körsbärsblommorna är på väg att slå ut – en dag till eller två och underverket är fulländat.

Statsbankett för kejsarparet på Hotell Okura. Betydande delar av Japan är där.

Premiärminister Abe kommer rätt tidigt, men i det kejserliga protokollet verkar det som om premiärministern i världens näst största nationella ekonomi inte kommer så högt.

Jag placeras med kejsarinnan på min ena sidan och hustrun till kejsarens yngre bror på min andra, och måste medge att kejsarinnan var en synnerligen trevlig bekantskap under den förnämliga middag som Erik Lallerstedt hade rört ihop.

Underhållning av The Real Group efter desserten. En klar höjdare! Och deras japanska kontakter var tydligen mäkta imponerade över att de fått sjunga för kejsaren.

Efter middagen gavs möjlighet till lite friare umgänge. Jag försökte introducera premiärminister Abe till lite av svenskt näringsliv mot bakgrund av de djupa relationerna.

Kvällsöl i baren. Men då hade både Anders Björck och Ulf Adelsohn gått och lagt sig. Göran Hägglund och jag höll dock ställningarna.

Morgon i Tokyo

Jodå, det gick alldeles utmärkt att komma till Tokyo.

Jag somnade i SAS-maskinen strax efter det att jag tittat ner mot de stora varven vid Severodvinst utanför Archangelsk uppe i norra Ryssland, och tittade inte upp förrän vi lämnat den ryska kusten vid Japanska Havet.

I sedvanlig ordning tog det sin tid att komma in från Narita, och nu är det snabbt byte på hotellet innan programmet drar igång.

Det går bra för den japanska ekonomin dessa år, och det går bra för Sverige i Japan.

Volvo tar över Nissan Diesels tunga lastbilar – en affär på 13 miljarder kr. IKEA har öppnat två tydligen mycket framgångsrika varhus här i Tokyo, och fler i olika delar av Japan lär det bli. H&M planerar sin första butik i starkt designmedvetna Tokyo.

Och i eftermiddag besöker vi Sony och tittar då inte minst påp det framgångsrika samarbetet i Sony Ericsson.

Ett statsbesök som detta är viktigt. I går var det bankett i det kejserliga palatset, och i kväll ger kungen och drottningen svarsbankett för det japanska kejsarparet.

Men därtill kommer olika näringslivsdelegationer med ett 70-taltal personer, vilket lär vara något av ett rekord för statsbesök. Socialminister Göran Hägglund är också med inte minst för att diskutera äldrevårdsfrågor. Och jag kommer att träffa såväl utrikes- som försvarsministrarna.

Vi glömmar ofta hur mycket det finns att lära i detta land.

Vad gäller energieffektivitet är de t ex världsledande, och det säger sig självt att deras olika teknologier och lösningar i dessa avseenden skulle kunna vara av mycket stor betydelse för länder som Kina och Japan.

Åtskilligt av detta kommer säkert att diskuteras under dessa dagar – liksom den säkerhetspolitiska utvecklingen i denna viktiga del av världen.

Tel Aviv till Tokyo

Morgon i Jerusalem. Snabbt upp för besök på minnesplatsen och muséet Yad Vashem.

Jag har varit där förr – åtskilliga år sedan – men det är viktigt att återvända då och då.

Att inte förstå bakgrunden till Israels historia är inte att inte förstå Israel alls.

Men sedan bär det omgående av ner till Tel Avivs flygplats där regeringsplanet väntar för att ta mig till Köpenhamn och lasta mig på SAS-maskinen i riktning Tokyo.

Det visade sig vara den snabbaste vägen.

Till Narita-flygplatsen en  bra bit utanför Tokyo ankommer jag tisdag morgon lokal japansk tid.

En annan del av världen. Intransport till Tokyo, klädbyte på Hotel Okura och sedan lunch på svensk-japanska handelskammaten.

Om jag lever.

Alla dessa minuter

Midnatt i Jerusalem efter en tämligen så hektisk men synnerligen långt från ointressant dag i Ramallah, Jerusalem och Tel Aviv.

Början i Ramallah med olika samtal som uppföljning på gårdagen. Informationsministern. Finansministern.

Och så snabbt förbi spärrar och den famösa separationsbarriären till Jerusalem för rundvandring i den gamla staden. Heliga Gravens Kyrka kan aldrig upphöra att fascinera i sin spegelbild också av alla kristenhetens motsättningar och tvister.

Som vanligt ett öppet och spännande samtal med utrikesministern Livni. Vårt tredje möte på bara några månader och hon gav mig ett mycket varmt välkomnande. Vi utbytte perspektiv inte minst på situationen efter den palestinska enhetsregeringens bildande.

Några minuter på hotell King David, som dock är ett ganska stökigt ställe. Condoleezza Rice anlände med allt vad det innebär. Ban Ki-moon kom lite tidigare. Och dessutom jag. Säkerheten är rätt påtaglig.

Och så iväg ner till Herzliya vid kusten för middag i det svenska residenset med olika strategiska tänkare – åtskilliga gamla bekanta, några nya. Blåljus tillbaka till King David i Jerusalem.

Slutsatser?

Inte alldeles utan hopp för framtiden – men det kommer att krävas också kraftfulla internationella insatser.

En nyttig och bra dag.

Inte minst ett bra möte med den israeliska utrikesministern Livni

Sol i Ramallah

Solen skiner denna morgon över Palestinas kullar här vid Ramallah.

Och efter gårdagens möte är det nu dags för frukost med Hanan Ashrawi innan jag träffar informationsministern Mustafa Barghouti och finansminister Salan Fayyad.

Men sedan blir det transporternas dag. Till Jerusalem. Till Tel Aviv. Och tillbaka till Jerusalem. Men självfallet också samtalens dag.

Det blir det mesta från präster i Jerusalem till säkerhets- och underrättelsexperter i Tel Aviv. Ministrar och ledamöter av Knesset.

Diskussionsämnen har sedan årtusenden aldrig saknats i denna lilla men ack så betydelsefulla och omstridda del av vår värld.

I Heliga Landet

Jodå, det finns ett fint fungerande trådlöst nät också på Grand Park Hotel i Ramallah.

Hotellet beskriver sig självt som en levande legend i det Heliga Landet. Nåja.

Jag landade i Tel Aviv och togs väl emot av det israeliska protokollet. Dock verkade nationen i övrigt absorberad av en fotbollsmatch med England som tydligen senare slutade oavgjort.

Efter bilfärd upp mot ”gröna linjen” skedde det surrealistiska bytet mellan israelisk och palestinsk säkerhet genom att min israeliska säkerhetsbil kördes in i ett stort betonghus i vilket strax efter en palestinsk säkerhetsbil kördes in och nye utrikesministern välkomnade mig.

Sedan följde bra samtal med först president Abu Mazen och hans rådgivare och därefter middag på restaurant Darna med utrikesminister Abu Amr och hans medhjälpare. Maten var lika goda som när jag var där för lite mer än ett år sedan.

Till lite av substansen får jag kanske återkomma efter det att jag haft samtal också i Israel.

I morgon blir det fortsatta samtal här i Ramallah med bl a finans- och informationsministrarna innan det bär av till Jerusalem. Där ser jag inte minst fram mot en promenad historiskt laddade gamla stadsdelar innan det blir dags för samtal med utrikesminister Tzipi Livni.

Och vädret lovar att bli ännu bätte än vad det tydligen varit i dag.

Utomlands

Bara notera att när jag lyfter från Bromma är det för en rätt lång resa.

Först Israel och de palestinska områdena.

Och på måndag vidare till Tokyo dit jag anländer tidigt tisdag morgon för att delta i statsbesöket där. Göran Hägglund är också där som representant för regeringen.

Torsdag eftermiddag får jag dock tyvärr lämna körsbärsblommornas Tokyo för att ta mig till Bremen i norra Tyskland för det informella mötet med EU:s utrikesministrar.

Om lite mer än en vecka – sent nästa lördag – landar jag åter i Stockholm.

Men utrikespolitik bedrivs som bekant bäst utomlands.

Utmärkt om Europa

Utmärkt gemensam artikel av Fredrik Reinfeldt och Margot Wallström om den Europeiska Unionen i DN i dag. Och Fredrik har väl redan gett sig i väg i riktningen födelsedagsfirandet i Berlin.

Till Ramallah

Snart lyfter jag med regeringsplanet från Bromma och styr kosan ner över Europa och östra Medelhavet för landning på Ben Gurion-flygplatsen utanför Tel Aviv i Israel.

Ungefär samtidigt tror jag att USA:s utrikesminister Condoleezza Rices flygplan landar på samma flygplats. Sannolikt också FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. Trångt.

Och därifrån bär det för min del av med bilar upp mot och förbi Jerusalem och över den s k gröna linjen till Ramallah för möte först med president Abu Mazen.

Mötet blir säkert i den gamla byggnad från det brittiska mandatets tid som nu är det palestinska presidentkontoret.

Därefter bjuder nye utrikesministern Ziad Abu-Amr på middag och fortsatta diskussioner innan det är dags för övernattning i Ramallah.

Återstår att se gör om det där finns några fungerande internetförbindelser som gör det möjligt för mig att göra mig påmind även här.

Det blir ett spännande och viktigt besök vid en spännande och viktig tidpunkt.

Jag har inte varit i Ramallah sedan jag var där med president Carter för lite mer än ett år sedan för att observera det palestinska parlamentsvalet. Mycket – väldigt mycket – har hänt under detta år.

Rival och Haga

Rasande trevlig middag med regeringen ute på Haga efter ett mycket lyckat möte på Rival för att högtidlighålla 50-årsdagen av Romfördraget.

Alla talade väl på Rival.

Cecilia Malmström inledde med sitt genuina engagemang och sin genuina kunskap. Kjell Albin Abrahamsson framträdde som jämtlänning, svensk och europé på ett alldeles lysande sätt, och jag hoppas att hans text skall finnas tillgänglig på nätet snart.

Och Margot Wallström var i vanlig ordning bra – innan hon tvingades hasta vidare till det europeiska ungdomsparlamentet i Rom.

Hon hade ju tidigare under dagen rivit upp en del svall genom att säga att denna borgerliga regering var betydligt mer engagerad för det europeiska samarbetet än den förra regeringen. Och att vi därmed märks och räknas i Europa på ett annat sätt.

Kvällen med regeringen på Haga blev trevlig och avspänd. Ett gäng som faktiskt genuint trivs tillsammans.

Vem som kom på att servera Guiness framåt midnatt vet jag inte – jag tror att Anders Borg var insyltad –  men alldeles fel var det ju inte heller.

BBC och Kuba

Jag vet inte riktigt om kubanerna hade tänkt att deras attack på Sverige skulle få internationell uppmärksamhet, men nu förefaller det i alla fall att bli så.

Detta från BBC i ärendet.

Diplomati kring Jerusalem

Det är i morgon det bär av i riktning Tel Aviv och Ramallah för en serie intensiva samtal.

Men den diplomatiska aktiviteten i regionen kommer också i övrigt att vara mycket intensiv under helgen. Och internationella media speglar nu detta.