Sveriges trovärdighet viktig – om Saudi-avtalet.

MEGÈVE: Det pågår av allt att döma en betydande diskussion inom regeringen om framtiden för det s k Saudi-avtalet. Intill mitten av maj måste regeringen på ett eller annat sätt ha kommit fram till en linje.

Jag skrev en tweet i ämnet härom dagen, och det föranledde att jag också intervjuades i P1 Studio Ett i dag på eftermiddagen.

I grunden hävdar jag att det handlar om Sveriges trovärdighet som nation och om våra relationer med ett land som faktiskt är av betydande vikt.

Avtalet ifråga ingicks av den dåvarande regeringen 2005, och under vår regeringsperiod var det för mig en självklarhet att ett avtal ingånget av en regering skall respekteras också av en annan.

Det är ju faktiskt med Sverige avtal som dessa ingås.

Allmänna avtal som detta om samarbete i försvarsfrågor har vi åtskilliga av. Det som möjligen skiljde detta från andra var att det var mer detaljerat än vad som brukar vara fallet.

I sak betyder dock det föga. Konkret samarbete när det gäller t ex export av försvarsmaterial regleras hur som helst i helt separata och andra former, och de besluten påverkas inte av vad som står eller inte står i ett avtal som detta.

Och den export vi haft och har av försvarsmateriel har ju godkänts i laga ordning av alla de instanser som har att göra det.

Mest notabelt är väl det stora tillståndet 2002 att exportera en mycket stor mängd pansarvärnsrobotar som intill dess hade ingått i den svenska arméns organisation.

Visdomen av beslutet att göra sig av med alla dem kan förvisso diskuteras – men det har ingenting med relationen med Saudiarabien att göra.

Sedan dess har det huvudsakligen handlat om vårt flygburna radarsystem. Och också här handlar det om betydande belopp.

I debatten framhävs ofta att Saudiarabien inte är en demokrati, och att respekten för mänskliga rättigheter i landet – med våra mått mätt – lämnar påtagligt mycket att önska.

Så är det förvisso.

Och viktigt är självfallet att vi inte levererar någonting som kan användas för internt förtryck. Det är ett tydligt kriterium, och det har ju heller inte skett.

Flygburna radarstationer för luftförsvar är ju en helt annan sak.

Saudiarabien är konstitutionellt någonting som ligger nära det envälde som styrde vårt land under ett antal sekler, även om det inte bara handlar om en enda person som har makten, utan om ett mer komplext system med förankring i landets historia.

Och i landet finns fortfarande drag vi skulle beteckna som medeltida när det gäller t ex brutala och omänskliga former för dödsstraff. Och delvis gäller det också kvinnans ställning i samhället.

Men möjligen bör noteras att landet gått igenom en enorm utveckling på bara ett par generationer – långt snabbare än vad som gällde vårt eget land en gång i tiden.

Hur landets framtid kommer att gestalta sig vet vi inte.

Utmaningarna är mycket stora.

Men vi kan inte vara likgiltiga för vad som kommer att hända, och ett brett samarbete är med all sannolikhet den bästa vägen också om vi vill vara mer i en successiv modernisering av det saudiska samhället.

Visst kan vi välja en annan väg. Att sitta i Falun och fördöma. Men i grunden är jag övertygad om att den vägen kommer att isolera Sverige mer än vad den kommer att isolera Saudiarabien.

Vi har ett intresse av Saudiarabien inte bara som en stor marknad för svensk export, utan också för en utrikespolitisk dialog i frågor där vi har ett tydligt intresse.

Det saknas ju, för att uttrycka saken försiktigt, inte utmaningar i regionen, och Sverige har ingen anledning att i onödan skära av kanaler.

Att ensidig och utan annat motiv än en inhemsk debatt säga upp detta avtal skulle nog riskera att uppfattas som en ovänlig handling av Saudiarabien.

Vilka konsekvenser det skulle få kan man bara spekulera kring.

Att vi skulle framstå som en opålitlig nation också i andra staters ögon är nog ofrånkomligt. Varför skulle de ingå avtal med ett land som plötsligt kan springa från dem? Få nationer runt om i världen framstår som alldeles snövita i ögonen på delar av svensk opinion.

Om Saudiarabien skulle begränsa vår export dit eller bryta den dialog och det samarbete i övrigt vi har vet vi inte. Men att mörker skulle lägga sig över relationen i dess helhet är nog dessvärre ofrånkomligt.

Vad vi än tycker och tänkar är det ett faktum att det handlar om en nation med betydande såväl ekonomisk som politisk tyngd.

Och att Sveriges trovärdighet som avtals- och samarbetspartner är någonting vars värde inte skall underskattas.