Det hemska i Syrien

STOCKHOLM: I onsdags var det så extra möte med EU:s utrikesministrar i Bryssel för att diskutera den alarmerande utvecklingen i Egypten sedan regimen där en vecka innan fattat beslutet att med ett mycket brutalt våld få bort demonstrationer från Kairos gator.

På tre dygn dödades kring tusen människor av regimens våld, och därmed utlöstes också ett mer allmänt våld som också ledde till attacker på koptiska kyrkor, poliser och annat.

Vi enades rätt självklart om ett skarpt uttalande mot det som inträffat, och viktigt var att vi var tämligen tydliga när det gällde vad som faktiskt.

Alla leveranser av utrustning som kan användas för repression och inte säkerhet från EU-länders sida stoppas nu, och en översyn sker av allt EU-bistånd i övrigt. Till civilsamhället kommer stöd att fortsätta – det är ju dit Sveriges bilaterala bistånd går – men vad gäller rent budgetstöd och motsvarande kommer det nu med all sannolikhet att bli ett totalt stopp.

Utvecklingen under de senaste dygnen i Egypten har ju hamnat något i skuggan av Syrien, men det är uppenbart att vågen av arresteringar av ledare och andra i det muslimska brödraskapet fortsatt.

Men samtidigt som vi samlades i Bryssel för att diskutera Egypten kom uppgifter om att en attack med kemiska vapen hade dödat ett stort antal människor i Ghouta-området strax utanför Damaskus.

Det FN-team som fått uppdraget att inspektera tre platser där användning av kemiska vapen kan ha skett tidigare under konflikten i Syrien fanns just på plats i Damaskus, och det var naturligt att vi omedelbart krävde att de skulle få möjlighet att besöka också denna plats för att kunna ge en objektiv bild av det som skett.

Och när FN:s säkerhetsråd sammanträdde i New York senare på kvällen på onsdagen ansåg alla dessa medlemmar att det var viktigt att en sådan inspektion skulle äga rum.

När jag försökt att värdera den information som finns tillgänglig tycker jag att det är svårt att komma till någon annan slutsats än att en dödande kemisk substans har använts i den attack regimens styrkor natten mellan tisdagen och onsdagen genomförde mot detta av oppositionen kontrollerade område.

Därmed är inte alla frågor besvarade, och man måste också notera att regimen officiellt förklarar att det handlar om en ”fabrikation” samtidigt som Ryssland antyder att det mycket väl kan vara oppositionen som på ett eller annat sätt ligger bakom.

Uppgifter om användning av kemiska vapen har nu förekommit en längre tid, och det förefaller uppenbart att sådana kommit till användning vid ett antal tillfällen på olika platser, även om det i huvudsak varit i mindre skala och knappast i större omfattning.

Hur det som inträffade i Ghouta skall ses i detta perspektiv är oklart, och inte minst därför är det viktigt att FN:s inspektörer så snabbt som möjligt ges möjlighet att besöka platsen för att därefter rapportera sina slutsatser.

Vilka konsekvenser detta sedan leder till återstår att se. Skulle betydande användning av kemiska vapen av regimens styrkor kunna konstateras har jag svårt att se annat än att detta kommer att leda till en skarpt reaktion också från rysk sida, och detta i sin tur kan ge en annan situation i FN:s säkerhetsråd.

Samtalen om att sammankalla den s k Geneve 2-konferensen om Syrien har under den senaste tiden gått mer trögt, och skulden för det har inte enbart legat på motvilja från regimens sida. Inte heller oppositionen har visat någon entusiasm för fredsförsök i detta läge.

Men det som nu inträffat kan möjligen förändra denna situation.

I Damaskus måste man veta att detta med all sannolikhet leder till att överväganden om någon form av militär insats från omvärldens sida intensifieras, och i Moskva har man knappast intresse av en utveckling som leder åt det hållet.

Tydligt är i alla fall att den allt brutalare och förödande konflikten i Syrien är tillbaka på toppen av den internationella agendan.

Nödvändigheten av att snabbt få ett slut på den har blivit allt tydligare.

Och i grunden kan det bara ske genom en politisk lösning.