STOCKHOLM: Det blev lite jäktigt i går eftermiddag med försenad hemkomst från Washington, dock möjlighet att se andra halvlek och slutet på den dramatiska finalen i Qatar och sedan medverkan i Agenda på kvällen om Rysslands krig.
Att vinna kriget är vad som omedelbart står i fokus, men att därefter vinna freden är en betydligt svårare uppgift. Och vinner man inte freden är kriget snart tillbaka igen.
Men kriget går nu in i en ny fas under vintern. Ryssland har ett akut behov av att återuppbygga sin armé efter dess misslyckande under de senaste tio månaderna, och det kommer söker att ta sin tid.
Det var för min del förra veckan dagar med intressanta diskussioner i såväl Warszawa som Washington. Att mycket handlat om olika bedömningar om vägar framåt för att på sikt få fred i Europas östligare delar är ingen avgörande hemlighet.
Ukraina – men faktiskt även Ryssland – har ett problem med att få fram tillräckligt med ammunition till ett krig vars intensitet ju är högre än vad många hade föreställt sig.
Och därtill kommer det akuta behovet av rent finansiellt stöd för att hålla den ukrainska staten i funktion.
I fredags kom från Ryssland den nionde vägen av massiva robotattacker med 76 robotar av olika typer som sköts från olika plattformar med i huvudsak Kiev – värme, energi, vatten – som mål. Huvuddelen kunde skjutas ned, men skadorna från de som faktiskt kom fram var i alla fall betydande.
Och i dag på morgonen rapporteras om en ny våg av attacker, denna gång med iranska drönare.
Syftet är att bryta ner det ukrainska samhällets förmåga att bjuda motstånd. Viljan att göra motstånd förstärks snarare, men självklart finns en risk för att förmågan påverkas. Effekterna på den ukrainska ekonomin skall inte underskattas.
Och då är den västliga hjälpen avgörande.
Den svenska regeringen skall ha ros för att man rejält ökat våra stödinsatser, och mer kommer säkert att komma.
Och EU har nu också samlat sig till ett nytt större beslut på 18 miljarder euro. Med detta ligger det samlade europeiska stödet marginellt över det amerikanska – 52 respektive 48 miljarder euro/dollar enligt de senaste sammanställningarna.
Mer militärt från USA – mer finansiellt från EU.
På rysk sida förefaller det som om man nu intensifierar sina förberedelser för en ny fas i kriget. I lördags visades i media hur president Putin träffade den samlade militära ledningen – det var första gången på mycket länge som generalstabschefen Gerasimov syntes – och i går besökte såväl försvarsminister Shoigu som generalstabschefen dessutom frontlinjen inne i Ukraina.
I dag kommer så Putin till Minsk i Belarus för samtal med Lukashenko där. Det har ju varit tydligt sedan några veckor – främst sedan utrikesminister Makeis plötsliga död – att man dramatiskt ökat trycket på landet att komma med i kriget.
Det är högst sannolikt att Kreml planerar en ny militär framstöt mot Kiev vid något tillfälle under de kommande månaderna – först måste dock en betydande del av de hundratusentals som nu mobiliserats tränas upp – och då är Belarus betydelsefullt.
Innan vi stänger butiken för helgerna vill jag bara notera två viktiga utvecklingar vad gäller teknik och vetenskap.
Dels att man i en amerikansk anläggning lyckats att demonstrera att fusionskraft fungerar.
Det är ett betydande vetenskaplig och tekniskt genombrott – samtidigt som det är tydligt att det med all sannolikhet är decennier innan vi ser fungerande kommersiella fusionsreaktorer.
Men att möjligheten längre fram finns är icke desto mindre av enorm betydelse.
Dels att företaget OpenAI borta i Kalifornien nu har släppt sitt AI-verktyg ChatGPT.
Och plötsligt demonstreras AI-utvecklingens revolutionerande möjligheter också för en bredare publik.
Dock lyckades inte ChatGPT producera något utkast till veckobrev eftersom det visar sig att dess minne än så länge stoppar med 2021. Jag har dock haft konversationer med ChatGPT om ämnen så varierande som ryska invasionen av Krim 2013, olika länders beslut om Euron, det svenska kärnvapenprogrammet och var Marco Polo föddes.
När jag i annat sammanhang deltog i ett samtal med med en person som kan dessa saker sade han att det snart kommer AI-program vida bättre än den mycket imponerande kapacitet som ChatGPT visar.
Det är bara att sätta fast säkerhetsbältet. Det kommer att gå snabbt med AI-utvecklingen.
Borta i Washington handlade åtskilliga av mina diskussioner just om teknik. Det är i skärningspunkten av politik kring Kina och politik kring teknik som många diskussioner i den amerikanska huvudstaden rör sig,
Går det att med exportkontroller och annat förhindra att Kina tar täten i den avgörande AI-utvecklingen? Åtskilliga tvekar, men det hindrar inte att det är just detta som USA är allt mer bestämt på att försöka. Och allierade och andra länder försöker frenetiskt få ett grepp om vilka konsekvenser detta kan komma att få.
Det var inte många decennier sedan halvledare – chips, populärt uttryckt – var någonting exklusivt. I dag finns allt mer kapabla chips i snart sagt i allting. Utvecklingen, produktionen och tillgången till chips – ofta med hyperglobaliserade värdekedjor – är en nyckelfråga för olika länders framtidsmöjligheter.
Så detta är den realitet vi lever i när julen 2022 nu närmar sig – ett stort och brutalt krig i östra Europa och en hisnande snabb teknologisk och vetenskaplig utveckling. Och till detta skall läggas klimatutmaningen, energiomställning och fortfarande pågående pandemi.
Men jag hoppas alla vart det lider får en God Jul.
Om inget än mer dramatiskt inträffar återkommer jag här först när 2023 gjort entré.
Alla Dessa Dagar 