A Little War that Shook the World

Det är titeln på en bok som Ron Asmus – f d amerikansk diplomat och nu chef för GMF i Bryssel – skrivit om det vidare spelet kring kriget i augusti 2008 mellan Ryssland och Georgien.

Boken kommer ut och presenteras i dagarna. Och i morgon bitti skall bl a jag diskutera boken och dess olika bedömningar på ett frukostmöte i Bryssel.

Kriget förblir viktigt att analysera och dra slutsatser av, och alldeles säkert kommer Asmus bok att vara viktig i det avseendet.

Tidigare har ju en oberoende granskning tillsatt av EU granskat och dokumenterat händelseförloppet.

Den granskningen var viktig såväl vad gäller händelseförloppet som de folkrättsliga bedömningarna, men hade inte förmågan att på samma sätt som Asmus sätta in saker i dess politiska sammanhang eller granska och kommentera det mer politiska skeendet.

Mycket har sagts och skrivits om detaljerna i händelseutvecklingen torsdagen den 7 augusti 2008.

Att georgiska trupper sent på kvällen satte igång en offensiv mot Tshinvali i Sydossetien är alldeles klart, men spelet som ledde fram till detta betydligt mindre så.

Då handlar det såväl om de vidare politiska relationerna mellan de bägge länderna som om den vidare utvecklingen tidigare detta år och om det mer detaljerade förloppet dygnet före det upptrappade kriget.

Hur starka var de provokationer som ledde till detta beslut? Vad hade Ryssland redan fört in i Sydossetien som förberedelse för en vidare konflikt?

Den s k Tagliavini-rapporten ger inte riktigt klara besked på den punkten, och Asmus bok gör det i grunden inte heller.

Men vad boken gör är att teckna bilden av de politiska och diplomatiska utvecklingar – medvetna steg liksom missade möjligheter –  som ledde fram till denna konfrontation, och sätter in dem i det större sammanhanget.

”This was the clash between a twenty-first century Western world that saw the extension of democratic integration closer to Moscow’s borders as a positive step toward greater stability and a Russia that was returning to the habits of nineteenth-century great power thinking and views it as a threat.”

Så formulerar Ron Asmus sin övergripande bedömning av den motsättning som ledde fram till det lilla kriget som skakade världen.

Och jag noterar f ö att den s k Tagliavini-rapporten faktiskt på sitt lite styltigare sätt har liknande tankar.

”The wave of newly-founded self-consciousness that followed political changes in Georgia since the end of 2003 clashed with another wave of assertiveness emanating from a Russian Federation which tries to establish a privileged zone in its ‘near abroad’, where developments and events thought to be detrimental top Russia’s interests were not easily accepted.”

Och det är mot den bakgrunden vi skall föra en diskussion i Bryssel på onsdag morgon.