Så är jag då åter bakom skrivbordet i Arvfurstens Palats i Stockholm.
Kallare men lugnare i denna del av världen – Mellersta Östern var varmt i de flesta tänkbara hänseenden.
Gårdagkvällen i Tel Aviv bjöd på bra och öppna samtal och också med israeliska företrädare. Jag framförde tydligt vår europeiska ståndpunkt bl a om vikten av att nu öppna upp Gaza och kunde ge konkreta exempel för att visa hur viktigt detta är.
Det gjorde jag bl a i ett längre samtal med den ansvarige ministern Herzog – tiden tillät inte ett direkt möte.
Hur det kommer att gå återstår att se. Vi kommer med all säkerhet att ha anledning att återkomma till frågan.
Den israeliska scenen domineras nu av frågetecknen i slutspurten inför valet till parlamentet Knesset de 10 februari.
Att Gaza-kriget med alla sina utrops- och frågetecken gett en valör åt debatten som inger bekymmer för dem som hoppas på ett snart återupptagande av en konstruktiv fredsprocess är dock dessvärre mycket uppenbart. Man talar mycket gärna om det iranska problemet – mindre gärna om det mer näraliggande palestinska.
Från Washington meddelas att George Mitchell kommer att återvända till regionen inom relativt kort tid. Själv skulle jag se det som klokt om Obama-administrationen började att lägga sina kort i frågan redan innan en ny israelisk regering hunnit stelna i sina former och i sin politik.
Under tiden fortsätter samtalen i Kairo med inriktning på någon form av palestinsk regering och en konferens om Gaza-frågans framtid den 2 mars. Att det finns ett mycket starkt tryck för palestinsk försoning har jag kunnat konstatera i varje samtal under denna min senaste resa i regionen.
Nu vidtar arbete med andra frågor. Den nordiska och nordiska säkerhetspolitiken tillhör de ämnen som tränger sig på.
Men timmarna är få innan det bär iväg igen i morgon bitti.
Det är Prag och Riga som står på morgondagens program.
Alla Dessa Dagar 
”Man talar mycket gärna om det iranska problemet – mindre gärna om det mer näraliggande palestinska”.
Det finns en anledning till varför det ser ut som det gör. Iran har växt sig starka och har i många regioner kört över det amerikanska inflytandet. Israel kan inte handskas med det. Det handlar mycket om att israeler känner sig hotade, men kanske mer om att de märker att de förlorar sin makt i Mellanöstern.
Varför Gaza inte är särskilt angeläget är att de isolerade palestinierna egentligen inte längre utgör något större hot mot Israel. Till stor del tack vare apartheid-muren.
Vi måste lära oss av historien och komma ihåg Mandelas ord:
“if you want to make peace with your enemy, you have to work with your enemy. Then he becomes your partner”
http://kritikerbloggen.wordpress.com/2009/02/04/dagens-mandela-varfor-mandela/
Det är bra att Sverige har en tydlig utrikespolitisk röst.
Även om min egen uppfattning delvis är annorlunda så speglar utrikesministerns ställningstagande naturligtvis den breda opinionen i Sverige.
En undran bara. Under kriget uttryckte vissa israeliska företrädare uppfattningen att man hade goda relationer med de flesta stater – utom Venezuela, Spanien, Nordkorea och Sverige.
Kort sagt, i vilken mån lyssnar israelerna på svenska synpunkter?
Frågorna som Cecilia Uddén lät Carl Bildt slippa om Gaza:
Jag hade unnat Carl Bildt en vecka hemmaliv nu och så bär det av till Prag och Riga i morgon. Puh.
Fadakar: Kloka ord från Nelson Mandela. När kommer en sådan fantastisk människa att födas i Israel?
Igår bombarderades denna blogg av en massa pro-israel tyckare. Det var mycket ”Leve Israel” o s v. Omoget, tycker jag. Mycket långt från Nelsons Mandelas vishet.
Det var överraskande rakryggade uttalanden från utrikesministern om Israels förstörelse av Gazas industrier. Klarspråk. Glädjande och intressant.
Det betyder ju att Carl inte hymlar för att han är inställsam. När han hymlar gör han det för att han tycker att det är rätt att hymla.
Att ignorera Hamas tex. Eller ignorera västvärldens beteende mot Ryssland när han kritiserar Putin.
Blir intressant att höra vad som händer på resan till östra EU.
Ett gott men kanske lite naivt råd inför resan: Bedöm alla parter efter samma mall. Tänk vad respekten för oss hos våra motståndare skulle öka då.
Och idag, när det inte ”bombas”, verkar det vara ett tillhåll för talibaner här. Inte ens arabländer är så ensidigt antiisraeliska som herr Calle & hans beundrare.
http://haaretz.com/hasen/spages/1061472.html
Riga i morgon!!! Där gillar man inte Sverige just nu. Om det är så att vi har bidragit till att leda det lettiska folket in i fattigdom för att rädda swedbank, så borde vi skämmas. Vår svenska regering har alltså lånat letterna pengar för att förhindra en devalvering, vilket hade inneburit stora problem för swedbank men varit lite mindre brutalt mot folket. Minns vi inte själva hur kämpigt vi hade det hösten 1992 innan vår krona började flyta? Vi måste vara snälla mot våra grannar på andra sidan östersjön.
Till antykatoendek007:
Ja vi har stött och blött Gaza länge här och fördjupar man sig i ämnet upptäcker man som regel rätt mycket brister i landet Israels politik, om man inte har skygglapparna på d v s.
Ytterligare en Hamas ledare har uttalat acceptans för 1967 gränserna. Denna gång biträdande utrikesminister Ahmad Yusuf.
”TT: Vad är nog för er? Vill ni förstöra staten Israel?
– Nej, nej, vi vill ha en fri och självständig palestinsk stat inom 1967 års gränser. Vi ger upp 80 procent av vårt land och nöjer oss med 20 procent. Är inte det nog?”
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/article4329268.ab
Till rymdfisken:
Ja, självklart finns det brister i landet Israels politik, t.o.m. många brister. Vilket land har inte det?
Chris200,
TT är alltför korkade och partiska för att begripa att Hamasledaren som de intervjuar talar om ett temporärt erkännande. Tills Hamas blivit tillräckligt starka för att återuppta kriget.
Tycker också att Obama bör intensifiera sina fredsstävanden innan valet. Vad jag förstår är extremhögen på ingång, vilket inte är bra, i synnerhet inte för Israel. Det kommer att undergräva deras demokratiska upphöjdhet ytterligare.
Väldigt vad den här bloggen har invaderats av motskallar, men håll ut Carl, 80 procent av Sveriges befolkning står på din sida,speciellt efter dina senaste uttalanden. Detta om man räknar hur många som deltog i demonstrationen mot massakern contra de som stödde densamma. Kanske vi officiellt har kommit till den punkten nu att man kan kritisera israel utan att anses som fundamentaliststödjare.
Jag är idag faktiskt stolt över att vara svensk och respekterar att findiplomati kanske är något mer att räkna med än vad jag trott.
@Red.
Fred för alla kan inte uppnås om paranoid rädsla får styra. Alla fredsavtal löper risk att någon part senare bryter mot avtalet, och den risken måste ett rättssamhälle acceptera. Hur som helst tror jag att Hamas har långsiktig acceptans för två-stats lösningen. En längre intervju i maj 2008 med ordföranden Khaled Meshal slår an en resonlig ton:
”För vår del föredrar vi den fredliga vägen, men vi finner den fredliga vägen blockerad.”
”Om övergreppen och ockupationen skulle upphöra, så skulle också raketerna upphöra.”
”Sedan 1996, för tolv år sedan, har vi föreslagit att civila mål ska exkluderas från konflikten, på båda sidor. Israel svarade inte på det.”
”Men att inte erkänna betyder inte krig med Israel. Vad vi vill ha är en palestinsk stat med 1967 års gränser. Då kommer det att råda vapenvila mellan oss och Israel.”
http://www.fib.se/visa_kors_info.asp?Sidrubrik=Startsida%20(ettan)&e=e001&DocumentId=146&Avdelning=050&Meny=002
Ett litet tips om Riga – försök att gå ut på Brivibasboulevarden i rusningstrafik – ta ett djupt andetag och märk hur det luktar!
Eller snarare – hur det inte längre luktar.
För några år sedan kunde man känna var man var – nu är det slut på 73-oktanig bensin och dess karaktäristiska doft.
Är det (n)ostalgie eller the smell of freedom?
mvh
bwh
Apropå Nelson Mandela – Hur hade det gått om man vägrat tala med ANC (som ju utförde en del terroristdåd) och inte infört sanktioner och bojkotter mot rasistregimen i Sydafrika?
En av få som struntade helt i bojkotterna var ju för övrigt Israel.
Så länge israelerna kan leva i högsta västerländska standard så kommer de inte att bry sig det minsta om andra folks mänskliga rättigheter.
Till kris08: ”Hur hade det gått om man vägrat tala med ANC”
Och vilket land och vilket folk ville ANC utplåna?
Det där med utplåning i stadgarna är ju löjlig retorik. Det ser ju vem som helst vilka som sysslar med utplåning i praktiken! Jag tror att många vita kände sig minst lika hotade som israelerna.
I Sydafrika försökte man ju också med små reservat ”homelands” där den billiga arbetskraften skulle kunna hållas under kontroll. Där fanns ju också samma uppfattning om ett utvalt folk ensamt bland barbarerna. Hade det inte funnits sanktioner tror jag absolut att man hade genomdrivit rasuppdelningen med våld.
På tal om utplåning, vilket parti är det som vill utplåna den andre partens möjligheter att existera som nation?
”The Government of Israel flatly rejects the establishment of a Palestinian Arab state west of the Jordan river. … The Jordan river will be the permanent eastern border of the State of Israel.”
Nej, inte ett av flera skogstokiga extremreligiösa partier. Detta är rakt ur opinionsledande Likuds stadgar. (http://www.knesset.gov.il/elections/knesset15/elikud_m.htm)
fadakar skriver
Vi måste lära oss av historien och komma ihåg Mandelas ord:
“if you want to make peace with your enemy, you have to work with your enemy. Then he becomes your partner”
Jag läser fadakar och undrar varför mellanöstrare ska minnas Mandela – det är bättre att minnas Rabin & Arafat som fick fredspris i Oslo 1994. När Peres är i Davos så minns han självklart Oslo. Hamas förnekar Oslo.
För de som tycker om att surfa kan Rabins nobeltal vara värt att läsa en gång till – han är inte glömd i Israel. Den israeliska fredsrörelsen får för övrigt inte mycket stöd i Sverige
http://nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates/1994/rabin-lecture.html
Även en liten händelse från Gaza angående Arafats minne kan vara angeläget att ha i åtanke när svenska bloggare höjer näven
http://www.jpost.com/servlet/Satellite?cid=1181813047962&pagename=JPost%2FJPArticle%2FShowFull
Nog har Carl Bildt en understruken poäng i att påpeka PLO och Hamas bör försonas – i det palestinska folkets tjänst
kris08 Säger februari 5, 2009 kl. 4:11 pm
”Det där med utplåning i stadgarna är ju löjlig retorik.”
”löjlig retorik”? – det tyckte man om Hitlers retorik också. Om du får ursäkta, så en läxa är fullt tillräckligt för en medel inteligent människa. Det är för övrigt inte bara retorik, det står deras stadgar! I Fatahs också för resten.
Med förhoppning om att den bereste herr Carl Bildt har tid att lyssna igenom trots alla dessa resor:
Peres svarar Erdogan i Davos. Del 1 av 3.
Peres svarar Erdogan i Davos. Del 2 av 3.
Peres svarar Erdogan i Davos. Del 3 av 3.
Tack för länken, zentaur.
Likuds åsikter angående en palestinsk stat (eller ska vi säga homeland eller bantustan?):
”The Palestinians can run their lives freely in the framework of self-rule, but not as an independent and sovereign state. Thus, for example, in matters of foreign affairs, security, immigration and ecology, their activity shall be limited in accordance with imperatives of Israel’s existence, security and national needs.”
http://www.knesset.gov.il/elections/knesset15/elikud_m.htm
Alltså inget självstyre, ingen återflyttning av flyktingar, helt utlämnade till israeliska militärens godtycke!
Man kan verkligen undra varför dom bråkar…
kris08 tackar zentaur för 10 år gammalt länk:
http://www.knesset.gov.il/elections/knesset15/elikud_m.htm
och när skall ni, grabbar, börja länka citat ur Tamud?
Och varför inte börja länka till dagsfärska PLO & Hamas stadgar om Israels förintelse?