Och bloggen?

Till de mer frekventa frågor jag fått under den senaste tiden hör vad jag skall göra med denna blogg under det svenska ordförandeskap i den Europeiska Unionen som tar sin början vid midnatt.

Det finns de som fruktar att det blir lite besvärligt med en alltför frispråkig ordförande i ministerrådet för utrikesfrågor, och som heller inte är alldeles bekväma med att alltför mycket information om vad vi gör och tycker blir omedelbart tillgänglig.

Men dessa farhågor till trots kommer jag att fortsätta med bloggen.

I en eller annan form har jag kommunicerat elektroniskt under de senaste femton åren utan att världen har tagit alltför allvarlig skada av detta.

Det var 1994 jag började med de veckobrev på Internet som sedan fortsatte under ett decennium eller så innan skiftet skedde över först till en engelsk och sedan – när jag blev utrikesminister hösten 2006 – svensk blogg.

Och det skulle te sig underligt – inte minst mot bakgrund av allt svenskt tal om öppenhet – om jag plötsligt valde att nu sänka mig nere i den digitala tystnaden.

Så det kommer inte att inträffa.

Det som kan inträffa är att min tid blir än mer pressad och att det ibland helt enkelt inte hinns med på samma sätt, och det som kommer att inträffa är att jag nu formulerar åsikter som på ett eller annat sätt bör vara förankrad i det som jag uppfattar som den samlade europeiska politiken.

Det kan låta komplicerat – möjligen blir skillnaden i verkligheten mindre än vad man kanske föreställer sig.

Men så blir det.