Det var inte onaturligt att åtskilliga journalister i kväll frågade mig om den svenske medborgare av marockanskt ursprung som nyligen dödats i strider i Mosul i Irak, och som amerikanska uppgifter beskriver som en av de absolut ledande i al Qaida i Irak.
Uppgifterna kom inte som en blixt från klar himmel.
I slutet av 2006 hade jag anledning att sätta mig in i fallet i samband med att frågan uppkom om personen ifråga skulle sättas upp på FN:s och EU:s lista över personer misstänkta för koppling till terrorism.
Min slutsats – efter att ha tagit del av olika informationer – blev då att vi inte hade anledning att motsätta oss ett sådant beslut.
Vårt ställningstagande då blev omtvistat. Men vi följde regelverket och försökte etablera kontakt med personen för att informera om hans möjligheter att rikta invändningar mot beslutet.
Det lyckades inte. Han hade lämnat Sverige, och vi misstänkte redan då att han fanns i Irak för att där fortsätta vad han redan varit engagerad i under en tid i Afghanistan.
Han har aldrig dömts för några terroristrelaterade brott i Sverige. Men säkerhetspolisen har haft olika förundersökningar mot honom, även om dessa ju inte kunnat leda till rättsliga processer eftersom han försvunnit från Sverige.
Självfallet hade det varit långt bättre om han kunnat ställas inför rätta i Sverige.
Men han valde en annan väg, och nu säger uppgifterna att han dödades i samband med de pågående striderna i Mosul i norra Irak. Det är här som al Qaida koncentrerat sig efter att ha förlorat mark i tidigare viktiga områden som Basra och Baghdad.
Och det förefaller som om det är de som ligger bakom de attentat som under den allra senaste tiden tvingat tusentals kristna på flykt. Att genom terror försöka driva fram sekteristiska konflikter är ett av al Qaidas sätt att arbeta.
Det inträffade är onekligen ett memento.
Men det var ingen överraskning.
Verksamheten var känd av säkerhetspolisen. Och i FN-systemet hade han listats som på goda grunder misstänkt för inblandning i terrorism.
Alla Dessa Dagar 
Nej även denna islamist var ingen överaskning trots ansträngningar från allt som oftast vänsterhåll om att Svenska terrorister enbart är hjärnspöken.
Historiker vet vad jag avser med det sista ordet i ovanstående mening.
Tack Carl!
Men nu är det ju inte första gången som terrorister har etablerat baser i Sverige så frågan är väl närmast hur många fler som finns kvar här?
Rubrikerna har varit feta, i den mån man kan tala om feta rubriker i radiosammanhang.
Morgonens Ekosändningar har verkligen tutat ur nyheten om SVENSKEN som varit terroristledare och som dödats i Irak.
Detta förorsakar omedelbart två frågor:
1 .Är en terrorists nationalitet (oavsett etnisk bakgrund) överhuvudtaget av intresse?
2. Eftersom nationalitetet givits en så stor roll ligger implicit en anklagelse om att Sverige skulle ha något slags ansvar. Har Sverige som stat något ansvar för vad enskilda medborgare företar sig i främmande länder?
Eftersom i varje fall mitt svar är nej på bägge frågorna, kan intresset för vederbörandes medborgarskap inte bero på annat än ren sensationslystnad kombinerad med förtäkta försök att genom guilt by association svartmåla alla andra svenskar med motsvarande etnisk och religiös bakgrund.
Naturligtvis har Du rätt tnsexton.
Massmedias uppgift är ju att skapa rubriker.
Utan ”SVENSKEN”, inga rubriker i Sverige.
Vad en sådan person åstadkommer är utan tvivel att förstöra för andra med samma ursprung. Det är lätt att det kan bli så och är givetvis olyckligt. De flesta av våra medmänniskor som kommer från annat land hit är fina människor och som bidrager till vårt framåtskridande. De som sysslar med terroristverksamhet skyr dock ingenting för att nå sitt mål och det bästa är att få stopp på deras verksamhet och då kan det sluta som i aktuellt fall.
Det är märkligt att Irakkriget som länge varit inne i nedgångsfaser,inte av massmedias på något sätt har bedömts ha sin grund i den terroris, som al-Al-Qaida står för med stöd av länder som Iran och Syrien men även via den etniska splittring som länge rätt.
Läget i Irak börjar nu normaliseras efter västerländsk modell. Bakom detta har vi en alltmer lyckosam kamp mot terrorismen.
Var finns våra massmedia även nu?
När nyheterna kavlar ut detta, gör man det på ett sånt sätt att det ofta ger sken av att personen ifråga direkt är oskyldig. Förvisso skall ingen dömmas i förväg. Men detta att man ständigt upprepar att en svensk, innan identiteten helt är faställd, blivit skjuten meddelar tidningarna, nyhterna och journalisterna på sättet att han av misstag hamnat i kulregnet och att han då är svensk friar honom också från alla misstankar om att det rör sig om en terrorist.
Säpo kunde direkt ge en klar bild av personen och på så vis fick vi sanningen,
om något försenad.
Det verkar som om dom här islamiska grupperingarna hittat en fristad i Sverige, så vi bör nog fortsättningsvis, vara ytterst vaksamma inför detta fenomen.