Om viktigt stöd till Litauen i flyktingfrågan, ny kris i Bosnien, bränder och klimatfrågan och skiftet i Teheran.

DALMATIEN: Sommaren sänker sig ner över Europa, men det innebär inte frånvaro av olika utmaningar och problem.

Just nu utmanas EU av Belarus diktator Lukashenko som sänder ett stort antal personer som hävdar att de är flyktingar över gränsen till Litauen.

Till stor del kommer de till Minsk med flygplan från Irak, men med all sannolikhet också via Istanbul. Flygförbindelserna mellan Irak och Belarus expanderas nu, och för det finns inget annat rimligt motiv än detta utnyttjande av människor i politiskt syfte.

I går kom närmare 300 personer över gränsen. De tas självfallet om hand och deras situation skall ju prövas, men sedan är det alldeles avgörande att de kan sändas tillbaka till Irak eller andra ursprungsländer för att tydligt visa att detta utnyttjande av dem i politiskt syfte inte fungerar.

Och där är det viktigt att EU lägger tryck. Jag ser att Joseph Borell redan talat med Iraks utrikesminister i ärendet. EU:s gränsskyddsmyndighet Frontex har också skickat personal till Litauen för att hjälpa till.

På den europeiska horisonten finns också anledning att uppmärksamma en uppseglande allvarlig kris i Bosnien.

Den avgående s k Höge Representanten där såg sig efter att under tolv inte ha gjort någonting i ärendet dagarna före sin avgång föranlåten att diktera en lag som föreskriver tydliga fängelsestraff för var och en som ifrågasätter Srebrenica eller andra krigsbrott.

Och detta har utlöst en kris som bara till del har med själva sakfrågan att göra, men som nu lett till att alla bosnienserbiska representanter lämnat de gemensamma institutionerna och att det finns en risk för sammanstötningar mellan de olika polisstyrkorna i landet.

Själv tillhör jag dem som är djupt skeptiska till lagstiftning av denna typ, och någon sådan har vi ju inte heller i Sverige. Skepsis och förnekelse av vare sig Hitlers folkmord eller vad som inträffade i Bosnien bemöts på sikt långt bättre med upplysning och debatt än med att sätta folk i fängelse.

Och det tror jag faktiskt gäller i än högre grad i ett land som Bosnien med dess bittra minnen.

Hur denna kris skall lösas återser att se. En ny Hög Representant har nu utsetts – jag har förordat att hela institutionen skulle ha avskaffats för decennier sedan – och han tillträder nu i den svårast tänkbara situationen.

I andra delar av Europa börjar nu värmen att resultera i betydande bränder, och också här sätts nu EU:s mekanism med brandbekämpningsflygplan.Sådana sänds nu också för att hjälpa till med de extremt omfattande bränderna i delar av Turkiet.

Också detta illustrerar ju klimatfrågans ökade betydelse, och det kommer att understrykas extra när det inom kort kommer en ny rapport från den stora vetenskapliga panelen om klimatfrågor IPCC.

Det finns all anledning att förvänta sig en än mer allvarlig analys av det långsiktiga läget i den rapporten.

På det lite vidare planet kommer på torsdag Irans nye president Ebrahim Raisi att installeras i Teheran.

Vad detta kommer att innebära för förhandlingarna om återgång till det nukleära avtalet återstår att se, men tecknen på oroande.

Efter sex förhandlingsgångar mellan främst USA och Iran i Wien såg ett avtal ut att vara nära. Men någon sjunde omgång har det inte blivit, eftersom det tydligen kom nya besked från Teheran att skjuta upp allt till efter presidentskiftet.

I detta ligger självfallet faran att ett nytt team kommer att komma med helt nya krav, och att allt därmed går i baklås eller t o m havererar. Det ligger vare sig i Washingtons eller Teherans intresse, men kan för den skull inte uteslutas.

Avtalet är ju som belagt kontroversiellt i inrikespolitiken i bägge länderna.

Samtidigt förefaller den tidigare mer dolda konfrontationen mellan Israel och Iran med attacker på främst tankfartyg att trappas upp. Ett israeliskt opererat fartyg har attackerats av drönare utanför Oman, och tidigare har iranska fartyg attackerats i bl a Medelhavet.

Det ligger i sakens natur att attacker som dessa alltid förnekas. Just nu blånekar Teheran till attacken utanför Oman. Israel säger ingenting om de olika attacker som tillskrivs dem, men i israelisk press har det varit tydligt vad det handlar om.

Att detta skall leda till någon allvarligare upptrappning är väl inte för stunden sannolikt, men det visar i alla fall den grundläggande spänningen i ett läge där det ju råder oklarhet om hur Teherans politik mer i detalj kommer att utformas efter skiftet.

Med fortsatta sanktioner, en mycket allvarlig covid-situation, akut vattenbrist i betydande delar av landet och växande politiska spänningar finns det många frågetecken om hur landets politiska kurs kommer att utvecklas.

Och till problembilden här hör självfallet också situationen i Afghanistan. Rapporter talar om hårda strider kring den viktiga staden Herat inte långt från gränsen till Iran, även om det just för dagen ser lite bättre ut där, och att kanske tusentalet flyktingar från Afghanistan korsar gränsen in till Turkiet varje dag.

Kommentarer är stängda.

%d bloggare gillar detta: