EU röt till mot Minsk, Blinken i Mellersta Östern och lite mindre spänning med Moskva.

STOCKHOLM: EU visade igår kväll att man kan om man vill. Det blev ett första kraftfullt svar på diktatorn i Minsk piratverksamhet.

Att Belarus nu isoleras från flygförbindelser med EU kommer tveklöst att ha negativa effekter för dess ekonomi, och dessutom har det statliga flygföretaget Belavia byggt upp en betydande transitverksamhet.

Att också Ukraina stoppar Belavias flygningar är betydelsefullt i det avseendet.

Jag hoppas att det som nu sker är att man diskret men direkt kommunicerar till Minsk att man är beredd till rejäla sanktioner om inte vissa bestämda krav uppfylls inom en viss tidsram. I detta skall självfallet också ligga en möjlighet att lyfta de beslut som fattades i går.

Om detta leder till någon förändring är nog dessvärre tveksamt. Lukasjenka har tydligen en i huvudsak lojal säkerhetsapparat, men det hindrar inte att det långsiktigt är viktigt att visa alla på olika nivåer i de olika strukturerna i landet att kostnaden för att fortsätta att tolerera honom kommer att bli successivt allt högre.

Förr eller senare kommer en förändring.

I Moskva skulle jag tro att man är mindre förtjust över vad Lukasjenka hittat på denna gång, men man har egentligen inte så mycket av val. Man kommer, men utan större entusiasm, att fortsätta att ge honom stöd.

Till det som beslutades i Bryssel i går kväll hörde också att ta fram en rapport om EU:s relationer till Ryssland som sedan skall diskuteras vid toppmötet mot slutet av juni.

Och i dag brottas EU-ledarna med inte minst hur man skall klara de klimatambitioner man har till 2030. Det finns betydande spänningar i den diskussionen.

Tidigt i dag landade USA:s utrikesminister Tony Blinken i Israel för att se om han kan plocka upp spillrorna efter den senaste konfrontationen mellan Israel och Hamas.

De grundläggande frågorna förändrades knappast av den. Möjligen fick Hamas en starkare ställning i den palestinska opinionen, och dess mål var ju sannolikt också att tydligare göra Jerusalem-frågan till sin.

Och det komplicerar. Alla har talat om vikten av att äntligen få till stånd fria val till den palestinska myndigheten. De senaste president- och parlamentsvalen var ju 2005 och 2006.

Men just nu tyder det mesta på att de valen tydligt skulle vinnas av Hamas, och det innebar nog att entusiasmen på sina håll är begränsad. 2005 och 2006 var Israel heller inte entusiastisk inför valen, men det var internationella krav från också USA som ledde till att de hölls.

Också frågan om Gaza måste man nu enligt min mening ta i mer rejält. Annars bäddar man bara för nya konflikter.

I en artikel för Project Syndicate som publicerats på en hel del håll runt om i världen skisserar jag en mer långsiktig plan i fem punkter för hur man skulle kunna tömmas börja arbeta för en lösning för Gaza.

Men är USA och EU betett att sätta kraft bakom ansträngningar i den riktningen? Osäkert, skulle jag säga.

Och då har vi bara att vänta på nästa konflikt. Det var ju anmärkningsvärt att Hamas hade förmågan att trots över tusentalet artilleri- och flygattacker skjuta mer än 4.000 raketer mot Israel.

Den israeliska militära för,plan vad gäller både underrättelser och precisionsattacker är nog bäst i världen, men trots detta lyckas Hamas tydligen bygga en infrastruktur för produktion, lagring av avfyring av tusentals raketer. Det var inte alldeles väntat.

Denna konflikt förefaller att ha lett till en viss förskjutning i amerikansk opinion i frågan, men om detta kommer att påverka politiken återstår att se. Tony Blinken kommer nu att ha samtal i Jerusalem, Ramallah, Kairo och sannolikt också Amman, och vi får se vad som kommer ut ur det.

Men i grunden tror jag att det i Washington finns en tendens att försöka att undvika att bli alltför neddragen i Mellersta Österns problem.

Dock är det lättare sagt än gjort.

Till det som bör noteras i dessa dagar är att Washington efter en del inledande retorik förefaller inriktad på en lite lugnare relation med Moskva.

Mötet mellan Blinken och Lavrov i Reykjavik förefaller att ha skett i ett normalt tonläge, och snart kommer säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan till Europa för att möta sin ryska motsvarighet och planera ett toppmöte Julian Putin och Biden senare under året.

Och att man de facto lindrade de amerikanska sanktionerna mot det kontroversiella Nordstream 2-projektet finns det förvisso anledning att notera. Det finns nu ingen anledning att tro att detta inte kommer att slutföras.

One Response to EU röt till mot Minsk, Blinken i Mellersta Östern och lite mindre spänning med Moskva.

  1. […] rent personligen inga som helst problem längre – och det har jag inte haft på många år. Han är nämligen bloggare liksom jag, och han har i sin blogg om utrikespolitik i kraft av flera dec…, vilket jag också gör – på mitt eget sätt. Han är Hallänning, liksom jag är Skåning, […]

%d bloggare gillar detta: