EU måste tala maktens språk mot banditen.

STOCKHOLM: När EU-ledarna samlas i Bryssel i kväll står de inför uppgiften att avgöra om EU kommer att ses som en stark eller svag internationell aktör under kommande år.

President Lukasjenkos beslut att i går tvinga ner ett flygplan mellan Athen och Vilnius for att kunna gripa en av sina kritiker är självfallet en allvarlig utmaning mot främst EU men i grunden hela det internationella regelverket på detta område.

Det finns förvisso skäl att omedelbart inkalla relevanta organ i den internationella luftfartsorganisationen ICAO för att se vad som kan göras där, en i en situation som detta krävs det dessutom ett mer tydligt agerande från EU självt.

Det handlar om ett så uppenbart fall av röveri och banditbeteende att det måste behandlas som sådant.

Och då är det inte bara frågan om starka uttalanden. Det krävs konkreta beslut om konkreta åtgärder.

EU-länderna har alla möjligheter att i varje detalj fastställa vad som hände. Det behöver knappast utredas mer än så. Information från myndigheterna i Belarus kommer per definition att vara lögnaktig.

Men vad skall man göra?

Inledningsvis bör man rekommendera flygbolag att undvika att utnyttja Belarus luftrum. Det är uppenbart osäkert. Jag ser nu på morgonen att Air Baltic i sina flygningar gör det.

Om inte Minsk återlämnar den passagerare de kidnappade från planet inom en bestämd tidsrymd – vilket jag tyvärr inte tror att de kommer att göra – bör mer konkreta åtgärder vidtas.

Förbud mot det belarusiska statliga flygbolaget Belavia att utnyttja luftrummet i EU förefaller naturligt.

Men jag skulle inte utesluta direkta ekonomiska sanktioner mot de stora statsföretag som bär upp landets ekonomi. Det har jag tidigare varit skeptisk mot av olika skäl, men nu har en gräns passerats, och det krävs mycket starka markeringar.

Skälet till detta är två.

Dels att vi annars kommer att se fortsatt agerande av detta slag. Det är en bandit som har makten i Minsk. Det är viktigt att sätta ner foten ordentligt.

Dels därför att det handlar om hela EU:s trovärdighet.

Skulle det sluta med ett uttalande och ett krav på internationell undersökning av något slag så kommer slutsatsen runt om i världen att bli att EU saknar kraften att i kritiska lägen hävda sina intressen.

Joseph Borell har sagt att EU måste lära sig att också tala maktens språk för att vara en trovärdig global aktör.

Nu är tiden att leva upp till det.

Till övriga frågor denna vecka återkommer jag. Just nu är detta tveklöst det viktigaste.

Kommentarer är stängda.

%d bloggare gillar detta: