Om Anchorage, Blinken i Bryssel, EU om Ryssland och Turkiet, vaccinnationalism och val i Israel.

STOCKHOLM: Vad semitoppmötet mellan USA och Kina i Anchorage resulterade i kommer det nog att ta ett tag innan vi får större klarhet i.

Inledningen av mötet var en parad av ömsesidiga anklagelser och kritikpunkter, och det hade möjligen sitt värde för respektive hemmapublik. Därefter sägs det dock att mötet blivit mer konkret med diskussioner som spände över vida fält under åtskilliga timmar.

Och det hade säkert värdet att klarlägga ståndpunkter, röda linjer och möjliga öppningar för kommande dialog. Den dialogen i olika frågor skall fortsätta genom reguljära diplomatiska kanaler, sades det. Respektive ambassadörer fanns också med i samtalen för att underlätta den saken.

I veckan som nu kommer förskjuts så uppmärksamheten från de olika mötena om och i Asien till vår del av världen.

På tisdag och onsdag är det sedvanligt möte mellan utrikesministrarna i Nato, och det är första gången utrikesminister Blinken kommer till Europa.

Det handlar om Nato:s nya strategiska koncept med perspektivet bort mot 2030. Och sannolikt kommer Blinken att ge en bild av hur man ser också dialogen med Kina framöver och dess konsekvenser.

Men säkert kommer också mer konkreta frågor att komma upp. USA är inte färdiga med hur politiken vad gäller Afghanistan kommer att se ut, men alldeles säkert kommer Tony Blinken att få åtskilliga frågor om detta.

Nato-länderna i övrigt har ju tillsammans fler soldater i Afghanistan än vad USA har, och skall de ha lämnat landet till 1 maj så måste den processen inledas så gott som omgående.

Och frågan om vilka konsekvenser detta i så fall får är ju inte orimlig. det handlar ju inte bara om soldater, utan om ett än större antal av olik former av internationell stödpersonal som finns i landet.

I Bryssel blir det också överläggningar mellan Blinken och olika företrädare för EU. Ryssland, Ukraina och Kina kommer att stå på den agendan.

På torsdag var det tanken att det skulle bli ett verkligt möte i Bryssel med EU:s stats- och regeringschefer, men det har nu på grund av smittsituationen omvandlats till ett möte på video vilket dessvärre torde försvårara möjligheten till en mer genuin dialog.

Åtskilligt är på agendan. Relationerna till Ryssland och Turkiet har man förberett en diskussion om, och på ett eller annat sätt kommer den säkert att bli av.

Jag skulle tro att man kommer att upprepa de fem principer för politiken gentemot Ryssland som lades fast i början av 2016, men att det vad gäller Ryssland inte blir så värst mycket mer än så.

Förväntningarna på och ambitionerna vad gäller relationerna till Ryssland är numera rätt lågt ställda. Och någon positiv rörelse i den ryska politiken gentemot Ukraina är svårt att se.

Turkiet signalerade under ett skede en vilja till reformer och närmande till EU, och det har ju varit åtskilliga högnivåsamtal för att se på möjliga förutsättningar för ett närmande.

Nu har under de senaste dygnen dock plötsligt tagits ett antal steg som tydligt går i motsatt riktning. Det gäller försöken att förbjuda HDP-partiet, avskedandet av chefen för centralbanken och beslutet att lämna Istanbul-konventionen mot våld mot kvinnor.

Trots att läget i de olika frågorna kring östra Medelhavet nu är mindre spänt genom också dialogen mellan Ankara och Athen torde dessa politiska steg ha minskat aptiten för positiva steg i relationen från EU:s sida.

Och hur marknaderna i morgon reagerar på beslutet om centralbanken blir spännande att se. Det ser allt mer osäkert ut i Turkiet i dessa dagar.

Ofrånkomligt på EU-toppmötet är att vaccinfrågorna blir stora, med en tendens hos alla att skylla på än den ena och än den andra.

Att det inte är alldeles enkelt att på bara några månader flerdubbla världens samlade produktion av vaccin är ett ärligt budskap som borde förmedlas lite oftare, men i stället är nu risken påtaglig för att man sjunker ner i en destruktiv vaccinnationalism.

Såväl den europeiska myndigheten EMA som WHO har sedan i torsdags åter gett klart grönt ljus för användning också av AstraZenecas vaccin, men i Sverige ville man tydligen inte lita på det beskedet utan valde att i stället sova på saken ett tag.

Motivet bakom detta är höljt i dunkel, men kommer med all sannolikhet att försena vaccineringen ytterligare. Och man skall inte glömma att vaccineringen räddar liv varje dag – försenad vaccinering äventyrar liv varje dag.

På tisdag är det så dags för det fjärde valet på två år i Israel. Försöket till en samlingsregering föll ju samman på grund av oenighet om budgeten, även om åtskilligt annat förefaller att ha legat bakom.

De senaste opinionsmätningarna tyder på att premiärminister Netanyahu i sedvanlig ordning stärkt sin ställning på upploppet, men att han behöver partners för att kunna regera vidare.

Och då ser det ut som om han skulle behöva att vända sig till också extremnationalistiska grupperingar med alla de följder för politiken som detta i så fall kan tänkas få.

I Washington sitter inte längre en administration som är beredd att ge grönt ljus åt en fortsatt illegal bosättningspolitik.

Men på tisdag kväll vet vi mer om hur de förutsättningarna kan komma att se ut. Redan finns det kommentatorer som spekulerar över ett femte val.

2 Responses to Om Anchorage, Blinken i Bryssel, EU om Ryssland och Turkiet, vaccinnationalism och val i Israel.

  1. f. Mikael Liljeström skriver:

    Ursäkta, men hur ser något ut som ”ser allt mer paljett ut”?
    Var Miss Pellchecker i farten eller är det ett nytt uttryck?

  2. carlbildt skriver:

    Det blev fel – och har ändrats.

%d bloggare gillar detta: