Assar Lindbeck.

STOCKHOLM: Efter ett synnerligen aktivt och inflyrelsrikt liv har Assar Lindbeck nu gått ur tiden.

Han var förvisso en framstående nationalekonom. Det institut för internationell ekonomi han satte upp vid Stockholms Universitet har fått världsrykte.

Men det som framför allt gjorde honom unik var att han aldrig var rädd för att lämna akademins tryggare värld för att ge sig ut på den offentliga debattens mer oroliga vatten.

Och det var just det som gjorde att han under decennier kom att få ett så stort inflytande. Alls inte på grund av någon formell makt, utan på grund av kombinationen av styrkan av sina idéer och den intellektuella integritet han alltid hade.

Han började som politisk socialdemokrat, men kom framför allt att få betydelse för att ge de liberala idéerna en allt starkare kraft i diskussionen om vår ekonomi och vårt samhälle.

Kanske fick detta allra störst betydelse i den egenartade diskussion om att införa s k löntagarfonder som stod central i Sverige under ett långt skede från en LO-kongress i mitten av 1970-talet till regeringsskiftet 1991 och det slutgiltiga avskaffanden av dessa.

Men än mer har kanske hans namn kommit att förknippas med den s k Lindbeck-kommission som den regering jag ledde tillsatte hösten 1992 för att komma med rekommendationer om vår ekonomisk-politiska väg framåt.

När det på Stockholms Universitet i början av detta år ordnades ett seminarium med anledning av Assar Lindbecks 90-årsdag var det kring den betydelse som denna kommission kom att få för de decennier som följde som uppmärksamheten koncentrerades.

För några år sedan publicerade Assar Lindbeck sina mycket läsvärda memoarer ”Ekonomi är att välja”.

Dess avslutande rader sammanfattar mycket av hans insats:

”Att ge privata råd till regeringar eller enskilda politiker utan att samtidigt långsiktigt påverka den allmänna opinionen är som att skriva i sanden vid en ocean: nästa svallvåg i opinionen raderar ut skriften.”

Men Assar Lindbecks insats kom att växa i betydelse just genom att den indirekt kom att påverka också den bredare opinionen.

Formell makt har han måhända aldrig haft, men reellt inflytande över vårt lands utveckling under viktiga decenniet har han haft som mycket få andra.

Och för den insatsen är vi många som har anledning att vara djupt tacksamma.

Kommentarer är stängda.

%d bloggare gillar detta: