Traditionellt i Visby.

VISBY: Så blev det till slut klarhet om att Storbritannien går till parlamentsval, och att det kommer att äga rum den 12 december.

Hur det kommer att utfalla vet vi ingenting om, även om Boris Johnsons konservativa ligger klart bäst till i opinionsmätningarna, och vilken effekt det kommer att få på den fortsatta Brexit-processen vet vi heller ingenting bestämt om.

Basscenariot torde dock vara att Boris Johnson klarar sig kvar och att Storbritannien därefter lämnar EU i januari 2020.

Men detta kommer jag att ha anledning att återvända till mot slutet av veckan efter diskussioner i landet självt.

Just nu sitter jag i Visby på det seminarium som Jarl Hjalmarson-stiftelsen ordnat här sedan vid det här laget ett kvarts sekel tillbaka, och som traditionellt bjuder på mycket intressanta utblickar med huvudfokus österut – Ryssland, det Östliga Partnerskapets länder och numera dessutom Kina.

Och seminariet medger öppna meningsutbyten mellan välinformerade bedömare och aktörer i dessa olika frågor. Under det senaste kvartseklet har det nog haft en viss betydelse när i alla fall delar av den samlade politiken kring i alla fall delar av dessa frågor utvecklats.

Framför allt gällde det under skedet när de tre baltiska staterna staterna återfått sin självständighet och sökte sin nya förankring. Men det har också varit viktigt som ett forum med den liberala oppositionen i Ryssland. Intill dess att han mördades tillhörde Boris Nemtsov de ständiga deltagarna.

Och i år hade vi också USA:s tidigare sändebud i Ukraina-frågor Kurt Volker i våra diskussioner med de möjligheter till inblick i det pågående tumultet på andra sidan Atlanten som detta gav.

I morgon blir det för min del ett kort besök i Helsingfors och därefter bär det vidare till Edinburgh för ett seminarium som strävar efter att etablera ett forum för informellt samråd mellan Storbritannien och de nordiska länderna under kommande år.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: