Huvudscenario nu: Brexit som krasch.

STOCKHOLM: Så kom i dag det ofrånkomliga beskedet om att Theresa May lämnar posten som konservativ partiordförande och därmed också premiärminister.

Först skall det egenartade statsbesöket med Donald Trump klaras av, och därefter firandet av Normandie-invasionen 1944, men den 7 juni lämnar hon formellt in sin avskedsansökan.

Och då börjar den formella processen.

Den konservativa parlamentsgruppen sorterar via voteringar fram två kandidater som sedan går till omröstning bland de ca 180.000 registrerade medlemmar som partiet har. Mot slutet av juli borde detta vara klart.

Sedan får man utgå från att vederbörande också blir premiärminister, men mycket lite är absolut säkert i dessa dagar. Det kan komma till ytterligare revolter i parlamentsgruppen, och det krävs också stöd från DUP-partiet på Nordirland. Men rimligen borde det fungera.

Och vad händer sedan? Händer ingenting alls lämnar ju Storbritannien med en krasch och med automatik den 31 oktober.

Sannolikheten för den utgången – som egentligen ingen med någon insikt i frågan vill ha – har nog med alla rimliga mått mätt ökat genom denna utveckling.

I alla undersökningar är Boris Johnson den som i dag har störst stöd av de konservativa partimedlemmarna. Men veteranen Ken Clarke påpekade tidigare i dag att mönstret är att favoriter sällan är de som vinner. Möjligen uttryckte han med detta dock främst en förhoppning.

Men hur som helst får vi nog utgå från att det blir en person med en hård Brexit-agenda som går segrande ur striden, och som då också tågar in i 10 Downing Street med det mandatet.

Att det skulle vara möjligt att åstadkomma några avgörande förändringar i utträdesavtalet med EU är utomordentligt sannolikt. Det har funnits en strävan hos EU-ledarna att trots att hjälpa Theresa May, men att man skulle vilja hjälpa Boris Johnson än mer förefaller milt sagt osannolikt.

Han är ju inte direkt mannen som ägnat sig åt att bygga förtroende i och relationer med det övriga Europa. Och det är ett mycket milt sätt att uttrycka saken.

Och även om han skulle resa till Bryssel och be om mer tid tror jag att det skulle bli besvärligt.

Det finns en stark vilja att hjälpa Storbritannien, men om detta land får en ledare mest känd för att förtala EU och sabotera relationen är det möjligt att saker och ting kommer att te sig något annorlunda.

Så vi går in i en ny tid av fördjupad osäkerhet vad gäller Brexit-processen.

Tills vidare får vi följa dramat inom det konservativa partiet. Och när det är över kan det vara dags att se om det huvudscenario med en krasch ut ur EU utan avtal som nu avtecknar sig kan undvikas.

För min del var det nyss intervju med BBC Radio 4 i ärendet, och strax är jag på väg till CNN för att delta i diskussio9nerna i samma ämne.

Men om det bidrar till så mycket mer av klarhet är väl långt ifrån säkert.

Allt är ju genuint osäkert.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: