Val i Spanien, möte om Balkan och iväg till USA.

STOCKHOLM: En soligt vackert men fortfarande lite kylslagen söndag hemma.

Dagens begivenhet på den europeiska scenen är tveklöst valet i Spanien.

Kvällens siffror visar att Socialistpartiet PSOE går påtagligt stärkt ur detta, medan borgerliga Partido Popular gör ett påtagligt uselt val, men att det samtidigt är oklart om det kommer att vara möjligt för PSOE att få ihop en regerande majoritet.

Jokern i leken är det nya högernationalistiska partiet Vox med ett resultat som dock föreligger att ligga under 10%. Men i motsats till andra länder är det inte motstånd mot invandring som ger dem kraft utan i stället motstånd mot separatistiska krafter i främst Katalonien.

Frågan är förvisso inte ny, och har plågat Spanien vid åtskilliga tillfällen under dess historia. Och Katalonien är inte den enda region där det finns dessa tendenser. Under lång tid var ju frågan om Baskien med dess krav på autonomi minst lika besvärlig för landet..

I morgon har förbundskansler Merkel och Frankrikes president Macron kallat ledarna för de olika staterna på Balkan till toppmöte i Berlin för att diskutera regionens europeiska perspektiv.

Bakgrunden är främst en oro för att situationen mellan Serbien och Kosovo blivit allt mer besvärlig, och den EU-process som tidigare fanns mellan dem alldeles gått i stå. Det finns ett betydande missnöje i Berlin med det sätt som Bryssel hanterat frågan på.

Förvånande är det knappast.

Jag tillhörde dem som för ett år sedan tydligt och offentligt varnade för de tankar om att börja byta territorier som man då hade börjat att leka med i Bryssel, och som sedan dessutom kom att plockas upp i Vita Huset.

Som väntat har detta lett till nya motsättningar samtidigt som de ansträngningar som fanns att lösa en del andra alldeles gått i stå.

Bäst vore om mötet i Berlin tydligt satte ner foten och återställde ordningen i denna fråga, men det förefaller nog för ögonblicket vara att hoppas på för mycket. I Paris har man ju hitintills slirat på kopplingen i frågan, och det förefaller fortfarande vara fallet.

Och det gäller också den viktiga frågan om att ge grönt ljus för Nordmakedonien och Albanien att inleda förhandlingar om medlemskap i EU.

I alla fall före valet till Europaparlamentet i maj vill man på inga villkor höra talas om frågan, och den står formellt inte heller på dagordningen på diskussionerna i Berlin.

Men under de närmaste månaderna måste det komma ett ställningstagande också i de frågorna.

Det är viktigt att Berlin på detta sätt visar engagemang för frågorna om utvecklingen på Balkan. Det har dessvärre varit lite klent beställt med den saken från andra håll under de senaste åren, och det märks dessvärre i utvecklingen i regionen.

Balkan är en konstant utmaning för det europeiska samarbetet, och konsekvenserna av att släppa den ur sikte kan bli besvarande.

Så får vi se vad som kan komma ut ur mötet.

Jag inleder den kommande veckan i Stockholm, men på tisdag bär det åter till Washington.

Vi har sedvanligt möte med det internationella rådet på Atlantic Council på onsdag, och dessutom en del andra begivenheter med början tisdag kväll.

Och från Washington bär det sedan på torsdag vidare till Sedona i Arizona i sydvästra USA för en konferens där jag lovat tala.

Tanken var att kommande helg komma hem därifrån med hjälp av SAS från Los Angeles, men det förefaller för ögonblicket milt sagt osäkert.

Det blir nog till att planera alternativ.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: