Härdsmälta i underhuset i London.

STOCKHOLM: Det blev ett långt större nederlag i det brittiska underhuset för utträdesavtalet med EU än vad någon hade föreställt sig. Det talas om det mest massiva nederlaget för en brittisk regering någonsin.

I sak var avtalet hyggligt i förhållande till de usla förutsättningar som landet försatt sig i genom resultatet i folkomröstningen 2016, och lade grunden för de med nödvändighet rätt komplicerade förhandlingar som måste följa om en framtida relation.

Under tiden skulle landet vara kvar i den absoluta huvuddelen av samarbetet – dock utan ett säte vid bordet i Bryssel.

Men detta avtal har nu kastats ut med sådan kraft att varje möjlighet att återkomma med det eller någon variant av det helt försvunnit. Det är dött.

I morgon blir det så en förtroendeomröstning om regeringen, men det mesta talar för att regeringen överlever denna. Labour vill ha ett nyval, men de konservativa vill det inte, och entusiasmen för att ta över premiärministerns långt ifrån avundsvärda roll är också tämligen begränsad.

Och därefter säger sig premiärministern vilja konsultera om hur politiken nu skall läggas upp.

När jag förra veckan träffade en av hennes närmaste medarbetare sade vederbörande med ett lätt stön och inte alldeles på allvar att han arbetade med 17 olika alternativ, vilket är ett annat sätt att säga att så gott som allting kan hända.

Om ingenting händer kommer Storbritannien att krascha ut ur EU utan ett avtal i slutet av mars. Men av alla alternativ förefaller detta nu att vara det som de flesta dock är eniga om att undvika, även om enigheten upphör med detta, och meningarna är högst delade om hur det kan ske.

Jag skulle tro att det nu blir alldeles ofrånkomligt att skjuta på utträdet, men jag tror knappast att EU kommer att gå med på det om det inte innebär en möjlighet att äntligen få ordning och reda i processen.

Och det är här möjligheten av en ny folkomröstning kommer in i bilden. Sannolikheten för en sådan har successivt ökat, och den processen har förvisso stärkts av kvällens dramatiska utveckling.

Att det är ett alternativ som inte är utan sina utmaningar har jag skrivit om tidigare, men i brist på mindre osannolika alternativ tror jag trots detta är detta i dag är det minst osannolika av alternativen just nu.

Men den som lever får se.

I USA har konfrontationen mellan presidenten och kongressen lett till att betydande delar av den federala offentliga sektorn stängts. I Frankrike kämpar president Macron genom stora möten utan i landet att möta vågen av protester. Och i Sverige försöker Vänsterpartiet och socialdemokraterna i skrivande stund att rädda den möjliga regeringsbildningen.

Det är inte alldeles lätta tider.

I morgon bitti lyfter jag för två dagar i Berlin med olika samtal.

Inte alldeles utan sina utmaningar där heller, men allt är relativt i denna värld.

One Response to Härdsmälta i underhuset i London.

  1. abacus52 skriver:

    Intressant med januari uppörelsen, det som förvånar mig är att Stefan L, gör så ”enkla misstag” att till exempel inte förankra uppgörelsen med V. Är det månne så att Herr Löven tröttnat på inrikespolitiken, blivit lovad något av tex. Bilderbergsgruppen och snart kommer Fru Lööv promotas som nästa statsminister kandidat. Fru Lööv verkar ” fartblind” just nu av någon anledning. Tar brösttoner i debatten och ändå är hon bara ett stödparti i det hela.
    Åke

%d bloggare gillar detta: