Från Bayern till Berlin.

BERLIN: Efter något dygn uppe i de bajerska alperna har jag nu anlänt hit till den tyska huvudstaden och vårt styrelsesammanträde med ECFR här i dag och i morgon.

Så smått försöker jag också följa bulletinerna hemifrån.

Om inte annat för att jag ständigt drabbas av frågor från alla som undrar hur ett egentligen står till i Sverige.

Från centern och liberalernas sida har hela tiden sagts att de gör precis det som de sade i valrörelsen.

Och det låter ju både fint och bra.

Jag kanske inte var tillräckligt uppmärksam, men jag tror inte att jag hörde i valrörelsen att de avsåg att låta en rödgrön regering under Stefan Löfven sitta kvar.

Jag tyckte nog att det mest lät tvärt om.

Men vi får se vad det hela landar.

Just nu verkar det se rätt rörigt ut.

I Elmau stod mycket på dagordningen.

Erfarenheter från G20-mötet i Buenos Aires och vägen framåt i de olika handelskonflikterna. Tankarna om ett än mer intensivt europeiskt försvarssamarbete. Utsikterna för rustningskontroll i ljuset inte minst av INF-avtalet. Skiftet i synen på utvecklingen i Kina.

Och åtskilligt av detta kommer att belysas än mer på den stora konferensen i München i februari.

Men det blev mycket av diskussion om utvecklingen i olika länder.

Diskussionerna inför CDU:s partikongress i Hamburg på fredag och konsekvenserna av olika utfall där för regeringsfrågan här i Tyskland under de närmaste åren.

Den dramatiska utvecklingen i Frankrike med de gula västarnas delvis våldsamma utmaning mot president Macron och hans politik.

Spekulationerna om hur stort nederlaget blir i brittiska underhuset nästa vecka för premiärminister Mays skilsmässoavtal med EU och olika alternativ för vad som kan komma därefter.

Konsekvenserna av regionalvalet i Andalusien och möjligheten av ett tidigarelagt val i Spanien.

Lite av detta kommer vi alldeles självfallet att fortsätta med här i Berlin, men här ligger vårt fokus på planeringen för vår verksamhet under det viktiga europeiska året 2019.

Val till Europaparlamentet i maj och nybesättning av institutionerna därefter.

Har EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik levt upp till förväntningarna i Lissabon-avtalet, och hur kan vägarna framöver se ut under de kommande fem åren?

Frågorna är både viktiga och svåra, och vi skall försöka ge vårt bidrag till svaren på dem.

Nu sänker sig mörkret sakta över Unter den Linden här i Berlin.

Men det blir trevlig middag med ECFR-styrelsen och ett antal företrädare för det tyska politiska spektrat.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: