Bekymmer i Europa.

LONDON: Det blev ett snabbt besök här i London med diskussion i initierad och relevant krets från lite olika delar av Europa kring de frågor som nu växer allt större och större.

Vart är vi på väg? Hur kan stabiliteten säkras? Driver vi mot någonting som vi riskerar att förlora kontrollen över?

Och vad kan olika europeiska aktörer göra i denna situation?

Som vanligt mer frågor än svar, men ändå blev det en del trådar som det kan finnas anledning att nysta vidare kring.

Nu bär det hem till Stockholm där jag fortfarande inte ser någon regering i sikte.

Fäderneslandet överlever väl det ett tag, men faktiskt inte så särskilt länge till. Det finns viktiga uppgifter att ta itu med för att förbereda oss för mer besvärliga tider framöver.

Jag minns hur jag för fyra år sedan som efter åtta år just avgången utrikesminister uppsökte den alldeles nyss tillträdde statsministern för att lämna över några ärenden och ge några bedömningar om utmaningar som skulle komma.

I den föregående valrörelsen hade bland annat jag försökt att peka på hur världen där ute höll på att förändras. Jag hade talat om risken för stora flyktingströmmar, och om ett betydligt skärpt säkerhetspolitiskt läge.

Och då sade jag bl a att vi behövde skärpa samordningen av säkerhetspolitikens olika instrument på ett helt annat sätt än vad som ditintills hade varit fallet. Och pekade på gamla utmaningar som det nu fanns tecken på att de började återkomma.

Så mycket har det väl inte blivit av det jag tyckte var nödvändigt. På viktiga områden har Sverige varit mindre alert och mindre framåtseende än vad utvecklingen ställde krav på och vad vi faktiskt sett i andra länder.

Sedan dess har situationen blivit avsevärt mer utmanande.

Storbritannien driver ut i osäkerhet, det europeiska samarbetet står och hackar och USA riskerar ser ut att gå från att vara en stabiliserande till att bli en destabiliserande kraft.

Den digitala utvecklingen, med en allt tydligare kinesisk roll, gör rasande snabbt. Ryssland har under ett decennium satsat cirka tusen miljarder dollar på militär modernisering.

Vore jag politiskt aktiv just nu skulle jag nog inte främst prioritera tiotals miljarder för att sänka skatten för pensionärer. Jag skulle prioritera satsningar på vår säkerhet i vid bemärkelse betydligt högre.

Och jag skulle sätta det nordiska och det europeiska samarbetet i hela bredden av säkerhetsfrågor mycket högre än vad någon just nu verkar vara intresserad av.

Det handlar också om länken över Atlanten – men den riskerar i framtiden att vara mer osäker än vad vi hade hoppats på. Vi måste gardera oss.

Frågor som dessa diskuteras runt om i Europa i dag. Stockholm måste vakna upp.

Nu stundar helg – men en helg med viktiga val.

Delstatsvalet i Hessen i Tyskland kan mycket väl komma att få konsekvenser för stabiliteten i regeringen i Berlin.

Presidentvalet i Georgien skall man inte heller bortse från betydelsen av.

Och andra omgången av presidentvalet i Brasilien ser ju ut att få ett dramatiskt resultat.

Sverige behöver en regering. Inte för att administrera, utan faktiskt för att regera.

One Response to Bekymmer i Europa.

  1. Kirill Mikhailovski skriver:

    Tack och lov Carl B. att du är inte vid makten. Din nazistisk ton mot Ryssland och ryska folket har passerat alla gränser. Din plats egentligen bakom galler i Haag, där alla dina brott mot mänskligheten med början i Bosnien skall registreras. Förhoppningsvis kommer det att ske snart.

%d bloggare gillar detta: