I New York – men viktiga möten i Europa.

NEW YORK: Det var molnigt så gott som hela vägen över Atlanten i dag, med undantaget att det öppnade upp sig precis när vi passerade Grönlands sydspets. Och det är alltid lika betagande vackert.

Fortfarande är det betydligt varmare väder på denna sida Atlanten, även om det även här känns att hösten är i antågande. I morgon lovas det i alla fall trevligt soligt väder, även om det för min del blir en dag inomhus.

Vi börjar vårt styrelsemöte med ICG tidigt på morgonen och håller sedan på hela dagen med genomgångar av olika konflikt- och krissituationer runt om i världen.

I Europa är det nu dels informellt möte med EU:handelsministrar i Salzburg och dels möte med Nato:s försvarsministrar i Bryssel.

På det första finns all anledning att anta att det är relationerna över Atlanten som står högst på dagordningen, med alla de frågetecken som omger Trump-administrationens agerande på området.

Avtalet mellan Canada och USA och dess möjliga implikationer kommer alldeles säkert att diskuteras. Innebär detta att risken för att Trump klipper till med tullar på bilimporten från EU har ökat eller minskat?

Och även om det finns viktiga modernisering i avtalet i förhållande till det äldre NAFTA-avtalet finns det också inslag som jag vet lett till bekymmersamma miner i Bryssel.

De närmaste månaderna blir viktiga. Sommarens vapenvila i handelspolitiken över Atlanten kan sannolikt inte vara hur länge som helst.

Brexit är ju ett ämne som knappast går att undvika helt, även om den diskussionen i huvudsak förs i andra fora.

Den konservativa partikongressen i Manchester klarade premiärminister May, men med de låsningar som hon tvingades göra blir uppgiften att komma till ett avgörande i samband med EU-toppmötet om två veckor än mer besvärlig.

I Bryssel diskuterar Nato:s försvarsministrar hur man kan uppfylla sitt 30-30-30-30 mål vad gäller militära styrkor – att inom 30 dagar vara redo med 30 bataljoner, 30 divisioner stridsflyg och 30 större örlogsfartyg för att hantera hot mot någon av alliansens medlemsstater.

Och säkert kommer man att fortsätta att fokusera också på den viktiga frågan om hur man rent logistiskt skall se till att dessa styrkor kommer till det eller de områden där de behövs – lättare sagt än gjort.

Riktar vi blickarna österut ser president Putin ut att gå in i en besvärligare inrikespolitisk period.

I de olika regionala valen har det gått oväntat dåligt för maktens kandidater, och ser man på opinionsundersökningarna är stödet för honom nu åter nere på de nivåer det hade före invasionen av Krim vårvintern 2014.

Glansen av de utländsk äventyren verkar minska, och den föga populära pensionsreformen har samtidigt fokuserat på ekonomins stagnation.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: