Att bygga vidare vårt Europa.

STOCKHOLM: I dag ligger mycket av fokus i Europa på utvecklingen i Europaparlamentet i Strasbourg, där dels kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker hållit sitt årliga programtal och dels en votering ägt rum med anledning av den politiska situationen i Ungern.

Junckers tal detta år levererades under den övergripande rubriken om att det är dags att stärka Europa suveränitet, och skapa bättre möjligheter för EU att agera på den internationella arenan i dessa geopolitiskt allt osäkrare tider.

Även om det inte sägs explicit handlar det om värna Europas handlingsmöjligheter i en tid när USA:s utveckling med president Trump och möjligen också därefter ter sig betydligt mycket met osäker.

Men detta är betydligt lättare sagt än gjort. Militärt såväl som finansiellt är banden över Atlanten mycket betydelsefulla, och även om steg mot ökad europeiska suveränitet både bör diskuteras och tas finns det nog bestämda gränser för vad som i det kortare perspektivet kan åstadkommas.

Till Junckers idéer hör att stärka eurons globala roll genom att t ex betala för viktig import av t ex olja i euro snarare än i dollar, och han säger att kommissionen under året skall lägga fram förslag på hur eurons ställning på olika sätt skall stärkas.

I praktiken handlar detta om att stärka dess ställning gentemot dollarn. Traditionellt opererar i många globala marknader, i synnerhet när det gäller råvaror, i dollar. Svensk export av t ex järnmalm eller papper och massa prissätts t ex traditionellt också i dollar.

Men med Junckers anförande har i alla fall en mer seriös diskussion om detta inletts. Och det kan vara nyttigt i sig.

Också när det gäller gemensamt försvar anser Juncker att mer måste göras, men här handlade det i år inte om mer än att vi måste genomföra de steg på detta område som redan beslutats.

Ett decennium efter den globala finsansiella kraschen, som ju sedan ledde till en djup kris också i Europa, kunde Juncker notera att de europeiska ekonomierna nu går bra igen. EU:s ekonomi har nu visat positiva tillväxtsiffror i 21 kvartal, och nästan 12 miljoner nya jobb har tillkommit sedan 2014.

Men om det var den ekonomiska krisen som dominerade förr, har det ju varit flyktingkrisen 2015 och dess efterbörd som dominerat under de senaste åren, och olika åtgärder på det området var också en viktig del av dagens anförande.

Det handlar om att ytterligare förstärka och bygga ut de samlade europeiska resurserna när det gäller kontroll av de yttre gränserna.

Frontex, med huvudkontor i Warszawa, har redan fått avsevärda förstärkningar, och spelar en allt viktigare roll när det gäller att hjälpa medlemsstater i mer utsatta situationer. Nu vill Juncker ytterligare stärka dess möjligheter att hjälpa till med avvisningar av vissa av de som inte får uppehållstillstånd – redan i dag spelar de en viktig roll i dessa frågor.

Här hemma i Stockholm fortsätter annars arbetet inför den regeringsbildning som kommer att ske efter det att den nya riksdagen samlats.

Jag har hitintills avhållit mig från att delta i det myckna offentliga spekulerandet kring detta, och tänker fortsätta med det utöver vad jag ju skrivit på denna plats.

I morgon lämnar jag dessutom Sverige för ett antal dagar.

Först bär det av till Kiev i Ukraina och den årliga stora YES-konferens där som ger möjlighet till dialog med Ukrainas olika företrädare, men också med många andra som brukar sluta upp.

Det vankas val till först president och därefter parlament nästa år, och det sätter redan sin prägel på den politiska atmosfären där.