Finland vill se ett starkare EU.

GULLRANDA: Varje sommar sedan några år tillbaka samlar president Sauli Niinistö åtskilliga av Finlands tyckare, tänkare och beslutsfattare till utrikespolitiska diskussioner här på sitt sommarresidens vid Nådendal strax utanför Åbo.

Och i år är det den vidare globala bilden som är i fokus, med diskussioner om vilka slutsatser av denna dom måste dras för Europas och Finlands del.

Så här sitter alla partiledare, regering, opposition, ledande journalister, statsmaskineriets toppar, ledande i näringslivet och andra tillsammans i öppna diskussioner på ett sätt som inte är alldeles lätt att föreställa sig i Sverige.

Och det allra mest sänds dessutom direkt på TV för alla andra som kan vara intresserade. Mediaintresset är betydande.

Tonen är bekymrad, och jag fruktar dessutom att jag tillhör dem som bidragit till detta, om än med verksamma bidrag också från andra.

Vi lever i en tid av Trump, Putin och Xi Jinping.

Och till detta skall läggas Brexit och interna spänningar inom EU självt med migrationsfrågan åter i centrum.

Det finns starka krafter – internt och externt – som vill riva isär EU i en tid när vi i stället behöver ta oss samman allt mer. Och insikten om allvaret i denna situation lämnar nog dessvärre fortfarande en del övrigt att önska.

När jag lyssnade till diskussionerna här på förmiddagen var det tydligt hur Finland tydligt ser ett behov av ett mer sammanhållet och stärkt EU. Och inom detta ser man synnerligen gärna ett bättre samarbete mellan våra nordeuropeiska länder med likartade intressen.

Kring detta skulle vi nog behöva mer av en dialog också i vår svenska valrörelse.

Jag ser att Sverigedemokraterna – föga förvånande – vill ha en folkomröstning om att Sverige skall lämna EU. Man vill kasta vårt land ut i det kaos och den kris som ju så påtagligt präglat Storbritannien just nu.

Att lämna kan förefalla enkelt, men det brittiska exemplet visar ju hur komplicerad tillvaron då snabbt blir. Skilsmässan är utdragen och långt mer komplicerad än vad msn föreställt sig, och vad som skall komma därefter har man intill denna dag inte kunnat uppnå enighet om ens inom det regerande konservativa partiet.

Just nu verkar det som om man helst skulle vilka vara med om det mesta utan att formellt vara med. Den brittiska önskelistan om vad man fortfarande vill vara med i är mycket lång.

Men detta kommer dessvärre inte att gå. Och därmed kommer den brittiska EU-krisen att fördjupas under de kommande åren.

Det är detta elände Sverigedemokraterna tydligen vill kasta ut Sverige o.

Och detta förtjänar förvisso att diskuteras. Det är viktigt att de vanföreställningar de försöker att sprida inte får fotfäste.

Det vore farligt för Sverige.

Nu lämnar jag dock strax den nordiska sommaren för ett dygn på södra Sardinien.

Det är Europas olika utmaningar som står i centrum för de diskussioner jag skall delta i där också.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: