Budgetmanglingen inleds i Bryssel.

BRYSSEL: Det blev ytterligare ett nedslag i Bryssel innan det på denna resa är tid att vända hemåt igen.

Den stora frågan här i staden för ögonblicket är självfallet det förslag till nästa långtidsbudget – MFF med brysselspråk – som kommissionen presenterade i onsdags.

Lyssnar man på företrädare för parlamentet och kommissionen inriktar man sig nu på att få detta godkänt under detta år, för att ha dessa frågor ur världen före Brexit och före valet till Europaparlamentet nästa år. Man blickar energiskt på höstens österrikiska ordförandeskap.

Mer erfarna röster skakar misstrogna på huvudet inför detta.

De senaste MFF har varit rätt utdragna förhandlingar där de förslag som kommissionen lagt fram oftast omarbetats rätt rejält av regeringarna i ministerrådet, och där parlamentet därefter efter ett visst grymtande godkänt resultatet.

Det här kommer med all sannolikhet att ta sin tid, även om det snart kommer att börja att bli bråttom.

Vid nyåret 2021 skall den omfattande nya budgeten träda i kraft, och för att det skall vara möjligt anses det krävas att beslut är tagna på politisk nivå minst ett och ett halvt år dessförinnan. Budgeten löper sedan i sju år t o m 2027.

Mycket av den sannolikt inte alltför omfattande mediala uppmärksamheten i olika länder kring detta har fokuserats på om man kommer att få betala mer eller mindre tull EU kommande år enligt kommissionens förslag.

Från Tyskland, Nederländerna, Danmark och Sverige hörs mer eller mindre starka protester på detta tema. Som relativt sett rikare länder innebär förslaget att de får betala lite mer. De föreslås dessutom successivt bli av med de s k rabatter som de tidigare haft.

Men viktigt som detta är finns det ju också skäl att diskutera de politiska prioriteringar som förslaget till budget ju är ett uttryck för. Och utan att ha haft vare sig möjlighet eller anledning att gå in i alla detaljer förefaller det mig som om dessa ligger i huvudsak rätt.

Anslagen till jordbruksstöd och regional utveckling av olika slag minskas med 5-7%, anslagen till utrikes- och säkerhetspolitik liksom gränsskydd ökar påtagligt och satsningarna på forskning ökar starkt.

Det förefaller mig vara alldeles riktiga prioriteringar om man ser på de utmaningar vi gemensamt står inför under kommande år. Skulle jag ha någon synpunkt skulle det vara att man borde ha gett dessa prioriteringar än större genomslag i de konkreta siffrorna.

Men okontroversiella är prioriteringarna förvisso inte.Från Paris hörs redan protester mot förslaget att minska det älskade jordbruksstödet, och alldeles säkert komme vi att få höra mer av de som gynnats av de i och för sig viktiga s k strukturfonderna för utveckling av eftersatta regioner. I Rom har man redan anmält avvikande mening.

Kommissionen har också lagt in ett komplicerat förslag som innebär att stöd kan komma att minskas om rättssäkerheten i landet är äventyras. Ungern har på goda grunder känt sig träffat, och redan anmält protest.

Dock förefaller det mindre sannolikt att detta förslag kommer att gå igenom. Beslutet om MFF-budgeten fattas i ministerrådet med enhällighet, även om sedan parlamentet också skall vara med.

Inte heller tror jag att kommissionen skall räkna med någon stor framgång för sina förslag om olika former av ny beskattningsrätt. Detta är ett återkommande tema, även om jag har svårt att förstå att man inte bara håller sig till att justera de hyggligt väl fungerande system för bidragen till EU-budgeten som fungerat sedan länge.

Sedan skall man vara medveten om att EU-budgeten med alla sina miljarder dock är påtagligt liten i förhållande till storleken på den samlade ekonomin i EU-länderna. Det handlar i förslaget som lagts om 1,11% av den samlade ekonomin.

Ser vi på Sverige har vi ju offentliga utgifter på ca 50% av BNP, och dessa förökas sedan på EU, statlig och kommunal nivå. De bägge senare svarar då för ca 49% och den europeiska nivån för ca 1%.

I den statliga nivån ingår då också utgifter på den globala nivån till t ex FN, men dessa belopp är i dessa sammanhang relativt små.

Långsiktigt skulle jag tro att den fördelningen kommer att se lite annorlunda ut, med en högre andel av de samlade offentliga utgifterna för den europeiska nivån. Men där är vi inte ännu.

Lyssnar man på vad som rör sig i Bryssel handlar det också påfallande mycket om positioner och personer efter EU-valet på senvåren nästa år – dessvärre mindre om politiken under dessa kommande år.

Men till det kommer det att finnas anledning att återkomma.

Nu när det hem till Stockholm igen.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: