BERLIN: När jag landade här på morgonen kunde jag konstatera att den väntade attacken mot Syrien hade ägt rum. En del av attackflygplanen hade sannolikt inte hunnit tillbaka till sina baser ännu.
Rent militärt var detta en relativt begränsad och noga kalibrerad attack vad gäller inte minst valet av mål.
I Washington var det uppenbarligen Pentagon som vann diskussionen med Vita Huset i dessa avseenden.
Och politiskt var det därmed ett anfall som utformats så att alla kunde bli tillfredsställda.
Trump och Macron kan säga att de gjort något, Moskva kan konstatera att det inte var särskilt mycket och inte berörde deras omedelbara intressen, regimen i Damaskus kunde basunera ut det som en seger och Hezbollah kunde säga att USA åter visat att man representerar ondskan i världen.
Och därefter kommer förmodligen saker att återgå till var de var tidigare.
Regimen Assad har lyckats med sin brutala attack i områdena nära Damaskus. Den väpnade oppositionen i dessa områden är eliminerad.
Och någon samlad strategi för att få ett slut på lidandet och en politisk lösning syns forfarande inte,
Överraskande väl avvägt, men fortfarande gör sig västvärlden sig skyldig till att bryta mot FN-stadgan när man tar sig rätten att vara ”världspolis”!
Varför har västvärlden stött all opposition mot de ”lagliga” regeringar som faktiskt kunnat uppehålla någon form av lugn i mellanöstern? Är det den part som använder mest våld som är den som skall bekämpas? Eller är det den som inte allierar sig med USA i ivern att införa demokrati? Eller är det den som har band och stöds av Kreml?
Svaren på dessa frågor är mycket intressanta och önskas snarast!