Ungern och farorna med dess politik.

STOCKHOLM: Så har jag åter landar här efter lite mer än en vecka i norra Italiens sol och värme. Det fanns absolut ingen anledning att klaga.

Med landets politik går det dock knappast framåt.

I torsdag träffade president Mattarella de olika partiledarna för en första sondering om möjligheterna att bilda en ny regering, men föga förvånande var resultatet helt fastlåst.

Partiledarna skickades hem med uppmaningen att tänka över situationen igen. Och sedan kommer de åter att kallas till Quirinalen för samtal med presidenten. Förr eller senare måste han föreslå en regeringsbildare.

De ledande partiernas program är inte alldeles uppmuntrande. Sänkta statsinkomster , höjd pensionsålder och ökade offentliga utgifter är inte direkt vad den italienska ekonomins nu behöver.

Tillväxten har kommit tillbaka, men fortfarande under snittet i eurozonen även om kontrasten mellan utvecklingen i landets södra och dess norra delar är mycket tydlig.

I dag är det så val i Ungern.

Alldeles säkert kommer Victor Orbans Fidesz-parti att vinna, men resultatet blir ändå av intresse.

Orban har grundat valkampanjen på en aggressivt nationalistisk retorik. Motståndet mot flyktingar och islam står i centrum, men i denna kamp sveps också EU med och den ungerskfödde filantropen George Soros, vars insatser för frihet och demokrati i olika länder är beundransvärda, attackeras ut med antydningar som gränsar till det rent anti-semitiska.

Vart denna politik skall leda landet återstår att se.

Ungern är enormt beroende inte bara av investeringar från EU utan dessutom i mycket hög grad av olika former av direkta EU-bidrag, och här kommer en aggressivt nationalistisk politik förr eller senare att stöta på problem.

Den som försöker sitta på två stolar tenderar förr eller senare att ramla ner emellan.

Victor Orban är den europeiska ledande politiker som mest hejdlöst försökt att rida på effekterna av flyktingkrisen hösten 2015, men i stället för att försöka lösa problemen förefaller han vilja skärpa dem i syfte att säkra den egna makten. Och han talar ju öppet om att vilja ha ett icke-liberalt styre i sitt land.

Att hösten 2015 skakade om en rad europeiska länder vet vi väl.

Jag minns hur i inledningen av vår egen valrörelse 2014 dåvarande finansministern Anders Borg och jag hade en pressträff där vi försökte att säga en del om de utmaningar som låg framför Sverige.

Det handlade om en stigande flyktingutmaning och om en allt mer besvärlig säkerhetspolitisk situation. Och om hur detta måste hanteras av vår politik under de kommande åren.

Problemet var inte att ”någonting gått sönder i Sverige”, utan att rätt mycket hade gått sönder i världen. Och att detta skulle påverka också oss.

Men det var knappt någon som tog oss på allvar. Då.

Detta är utmaningar som kräver samlade europeiska svar. I tider av Trump, Brexit, Putin och ett sönderfallande Mellersta Östern blir EU-samarbetet ännu mycket viktigare.

Mycket arbete sker ju nu för att vi bättre skall kunna klara dessa utmaningar.

Kontroll av de yttre gränserna. Gemensam asyl- och flyktingpolitik. Försvarssamarbete. Migrationssamarbete med Afrika. En starkare gemensam handelspolitik. Samarbete mot terror.

Ingenting av detta klarar nationerna utan samarbete.

Och det är där Orbans politik blir så farlig.

Den hetsar om utmaningarna, men underminerar förutsättningarna för att hantera dem.

Det är kortsiktigt, och det är farligt.

Sedan finns det också andra faktorer som tillkommer när man betraktar den ungerska utvecklingen.

Det är lätt att spela på känslor av nationell förödmjukelse efter det för landet så plågsamma fredsslutet i Trianon 1919. Och den socialdemokratiska oppositionen tyngs inte bara av en historia av korruption utan dessutom av kopplingar till sitt kommunistiska ursprung.

Så det skall bli intressant att se detaljerna i det ungerska valresultatet.

För mig stundar nu en vecka som efter en dag i Stockholm innebär olika möten i först Washington och sedan i Berlin.

Det är styrelsemöten först i RAND Corporation och därefter i International Criss Group.

Men dessutom händer ju en del av intresse och relevans på bägge ställena.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: