Amsterdam och Berlin.

ARLANDA: Efter angenäm helg hemma när det så på morgonen iväg igen på korta besök k dag och i morgon i Amsterdam och Berlin. Men därefter är det slut på i alla fall just denna typ av resande för detta år.

I slutet av förra veckan klarades så ytterligare ett EU-toppmöte av, med framgång på vissa områden och behov av ytterligare diskussioner på andra. I grunden är det ju så det brukar vara.

Samarbetet i vissa försvarsfrågor i olika grupperingar av länder godkändes nu och drar därmed igång.

Utomordentligt bra, även om jag har funnit anledning att varna för stt msn hör mera av detta än vad det faktiskt är.

De olika samarbetena kommer förhoppningsvis att resultera i ökad operativ förmåga på ett antal områden inom några år, vilket självfallet är välkommet. Men att demonstrera operativ vilja och förmåga är måhända än viktigare, och i dessa avseenden har jag ännu så länge svårt att se så mycket av framsteg.

Man kvitterade framgångarna i skildmässosamtalen med Storbritannien, och signalerade att man i mars eller så är beredd att gå in i samtalen om den långsiktiga och viktiga relationen efter det att Storbritannien har lämnat.

Däremot var det kärvare tongångar när det gällde mer tvingade fördelning av de flyktingar som kommer till EU, och här tror jag att kommissionen och rådet kommer at tvingas till mycket fotarbete innan de skall komma till ett avgörande i juni nästa år.

Det estniska ordförandeskapet med dess tydliga prioritering av de digitala frågorna går nu mot sitt slut, och man har tveklöst lyckats att röra EU:s politik i delar av dessa frågor framåt på ett förtjänstfullt sätt, även om åtskilligt återstår.

Första hälften nästa år är det Bulgarien som tar över, med bl a utvecklingen på Balkan som tydlig prioritering, och andra halvåret är det Österrikes tur.

Där finns det frågetecken efter det att den förväntade regeringen mellan ÖVP och FPÖ under ledning av Sebastian Kurz nu träder till. Och även om den försäkrar att den inte är EU-negativ finns det tongångar som inte kan undgå att oroa.

Men rider tydligt spärr mot allt som har med Turkiet att göra, inte på grund av omsorg om landets demokrati utan av den enkla anledningen att landet är muslimskt. Och sådana stämningar leder inte rätt i dagens Europa.

När det gäller den kontroversiella flyktingpolitiken säger man att man vill medla mellan Budapest och Berlin, vilket ju är ett annat sätt att säga att Wien nu förflyttar sin politik i riktning mot Budapest.

Mer finns att säga, men nu går planet i riktning Amsterdam.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: