I Wittenberg för 500 år sedan…

TABIANO CASTELLO: Efter anförande på och deltagande i stora International Security Forum i Cannes i går, med den globala cybersituationen i mitt fokus, har jag nu landat här för något dygn.

Och det finns det ingen anledning att klaga över. Underbart väder här i norra Italien. I övermorgon bär det så vidare mot betydligt varmare trakter.

Det anses det på denna dag för 500 år sedan som augustinermunken Martin Luther spikade upp sina 95 teser på kyrkodörren i Wittenberg.

Om det verkligen var just så som dessa 95 teser först fördes ut betyder i det större perspektivet mindre – det var för ett halvt årtusende sedan som de inledde den stora omvandling som reformationen skulle komma att innebära.

Och den var verkligen stor.

Såväl den tidens kyrkliga som världsliga makt utmanades i grunden av det andliga, intellektuella och politiska uppror som Martin Luther inledde.

Det omedelbara måltavlan var den påvemakt som uppfattades som korrupt och vilseförd, men på den berömda riksdagen i Worms 1521 trotsade munken från Wittenberg direkt och omedelbart t o m kejsaren själv.

Följderna blev enorma.

Mer än ett århundrade av konflikter kulminerade i det Trettioåriga Kriget. Det var först i och med den westfaliska freden 1648 som en ny balans kunde upprättas, och den freden ses ju inte utan rätt dessutom som upptakten till det moderna statssystemet.

Det är svårt att se att det finns någon annan europé som under det senaste årtusendet eller så haft större direkt och indirekt betydelse än Martin Luther.

Vår mer moderna tids diktatorer, med alt det elände de ställde till med under det föregående århundradets första del, har tack och lov inte lämnat så mycket efter sig.

Vårt Sverige är på många sätt en produkt av den protestantiska reformationen.

Olaus Petri, som också hade studerat i Wittenberg, står predikande på sin staty på Slottsbacken i Stockholm. Och Gustav Vasa fick såväl anledning som möjlighet att etablera sin nationella stat och kuva både kyrkans makt och rikedom.

Klostren brändes, kyrkklockorna smältes ner och rikedomarna fördes in till kungens slott.

Och Luthers lära förde bibeln ut till människorna på deras eget språk. Tyskland fick sin bibel och sitt språk, och vi fick Gustav Vasas bibel på svenska med allt vad det betydde i skapandet av en nation.

Under seklerna som följde skulle Luthers lilla katekes bli den enstaka publikation som studerades och lästes mest av flest personer i vårt land. Och i följderna av Trettioåriga Kriget var restriktionerna på allt katolskt hårdare än i många andra länder.

Martin Luther var en stridbar polemiker och en ytterligt flitig skribent. Den då nya tryckkonsten spred hans alster med en hastighet som tidigare aldrig hade varit möjlig.

Men han var vare sig ensam eller oomstridd.

En Erasmus av Rotterdam – också en mycket stor europé – ville hoppas att kyrkan kunde reformeras, och räddes omvandlingens konfrontationer, medan en Johannes Calvin ville driva brottet med det gamla ännu längre och ännu hårdare.

För oss är det i dag inte lätt att förstå glöden i den tidens teologiska strider om olika frågor.

Än i dag kan inte den katolska och de lutheranska kyrkorna enas om innebörden av nattvarden. Och för påven Fransiskus var det detta år inte möjligt att komma till Tyskland – det blev i stället i Lund som det största eukumeniska firandet fick ske.

I Tyskland har det s k reformationsåret varit en stor begivenhet.

När jag passerade genom landet i går var det huvudledare om reformationen i landets viktigaste tidningar, långa seriösa utläggningar på deras sidor, och bokhandlarna fyllda av nya och gamla böcker i ämnet.

Europas kyrkliga skiljelinjer spelar fortfarande roll.

Jag minns från mina dagar i Bosnien väl djupet av misstron mellan främst den katolska och den ortodoxa kyrkan – den splittringen räknas ju som definitiv från 1054, vilket ju är nästan 500 år före Martin Luthers teser.

Misstron mot islam var från bägge deras sida i grunden mindre djup.

Och allt detta sätter fortfarande sina spår i våra samhällen och politiska kulturer. Gränslinjerna finns där fortfarande, och de saknar inte betydelse.

Reformationsjubileet i alla dess delar är – om inte annat – ett viktigt tillfälle att lära om och reflektera över dessa frågor.

Utan att förstå det som varit kan vi aldrig forma det som kommer. Och då går det inte att gå förbi det som tog sin början i Europa för ett halvt årtusende sedan.

5 Responses to I Wittenberg för 500 år sedan…

  1. GH skriver:

    En mycket bra slutpoäng på en intressant artikel:
    ”Utan att förstå det som varit kan vi aldrig forma det som kommer. Och då går det inte att gå förbi det som tog sin början i Europa för ett halvt årtusende sedan.”

  2. stig2entreprenoren skriver:

    Expansionen av Universum fortsätter

  3. stig2entreprenoren skriver:

    Lite jordnära politik:
    Om vi hade haft några miljonstäder och 5-10 ggr dagens befolkning så kunde vi kanske räkna hem ett aktuellt tågprojekt?
    I Sverige idag och 100 år framåt så passar det dock bättre med motorvägsnät, elbilar och laddstationer.
    Landet är stort och glest, vi har el och bilteknik.
    Vi kan bli världsledande och Volvo har startat väl i Göteborg.
    En supermodern, helautomatisk, expanderbar batterifabrik kan göras kostnadseffektiv långsiktigt och spela en viktig roll i världens elbilsexpansion som nu kommer snabbare än vad många tidigare räknat med.
    Räkna på en miljard elbilar på 10 år för att se linjen och potentialen.
    Världen har aldrig tidigare varit i bättre slag än just nu.
    Det är de protestantiska länderna som leder ligan nu tillsammans med japaner, koreaner och israeler.
    Luther trotsade sitt förflutna liksom Spinoza och några till och visade vägen.
    Varför inte skicka FN-chefen till Nordkorea utan att fråga och se vad som händer?

  4. pairis skriver:

    Ja, visst hade han en enorm betydelse för historien framöver. MEN alla dessa stora män befläckas gärna med något grundläggande. Så också med Luther.
    (ur en sammanställning om honom) skrifter om de judiska folken framför den åldrande Luther att judars hem ska förstöras, deras synagogor brännas, pengar konfiskeras och frihet beskäras. Hans åsikter utnyttjades i nazisternas propaganda mellan åren 1933 och 1945.[9] Som ett resultat av sina antisemitiska åsikter har Luther blivit lika kontroversiell i vår tid som under sin egen tid.[1

  5. GH skriver:

    Ja, det är lätt att skylla på Luther för allt möjligt hemskt, t.ex. judeförföljelserna.
    Men det är nog ett (dåligt) svepskäl om man beskyller Luther (1500-talet) för de helt vansinniga beslut och övergrepp som gjordes mot judarna på 1930- och 1940-talet.

%d bloggare gillar detta: