Cyberdialoger i New Delhi.

NEW DELHI: Den årliga monsunen fick sitt slut i lördags, och nu är det soliga, klara och angenämt varma dagar här i norra Indien.

Mycket av det blir det dessvärre inte för min del dessa dagar.

Den årliga CyFy-konferensen är en av de allra bästa globala mötena när det gäller diskussioner om olika aspekter av den galopperande cyber-utvecklingen. Den spänner över breda fält, och engagerar deltagare från hela världen, även om det indiska inslaget som sig bör är betydande.

Och New Delhi är en viktig plats i dessa frågor detta år.

Hör samlas i slutet av november stora Global Conference on Cyberspace GCCS. Formellt kallas det London-processen eftersom det första mötet hölls just där.

Och jag har varit på mötena i London, Budapest, Seoul och Haag sedan dess. Och nu – ett och halvt år efter Haag – är det dags för intresserade länder att mötas här i New Delhi.

Diskussionerna här på CyFy har kanske varit något av förberedelse för den konferensen.

Åtskilligt om cybersäkerhet, konflikter och instabilitet på nätet.

Självfallet betydelsen av nya teknologier – Blockchain, artificiell intelligens, kvantumteknologier.

Och formella och informella diskussioner om hur de olika globala processerna på dessa olika områden utvecklas.

Swimmingpoolen i den vackra trädgården runt hotellet ligger alldeles övergiven. Diskussionerna är lika intressanta som intensiva.

På de olika nyhetskanalerna på TV – det finns åtskilliga sådana – försöker jag få en bild av läget i landets politik just nu.

Narendra Modis regering sitter fast i sadeln efter seger i ett antal av de avgörande valen i landets 29 olika delstater, viktigast sv dem jättelika Uttar Pradesh.

Men det nationella valet 2019 närmar sig dock. Kongresspartiet skall utse en ledare – en Gandhi, alldeles självklart – och försöka formulera en trovärdig cyberpolitik.

Modi-regeringen satsar framför allt på att ge ny energi till den indiska ekonomin. Och mycket handlar om att öka produkten i Indien.

Och landet har haft år med tillväxt en bra bit över 7%. Sydasien har varit den viktigaste tillväxten i den globala ekonomin.

De senaste siffrorna tyder nu på en tillväxt strax under 7%, vilket utlöst en livlig debatt om huruvida kraften i ekonomi håller på att försvagas, och regeringens politik måste omprövas.

Framtiden kommer att ge facit, men jag har svårt att se annat än att de två mycket stora omläggningar som gjorts senaste året lett till tillfälligt tumult, samtidigt som de borde öka ekonomins långsiktiga tillväxtkraft.

I november förra året meddelades utan någon som helst förvarning att sedlar på 500 och 1.000 rupees – motsvarande ca 60 respektive 120 kronor – var värdelösa och omedelbart måste lösas in i banker. Och dessa sedlar svarade för kring 80% av det totala antalet sedlar i omlopp.

Att detta utlöste ett visst tumult är knappast förvånande.

Avsikten var att få in den mycket stora informella delen av den indiska ekonomin i de mer formella strukturerna, också för att på det sättet långsiktigt bredda den påfallande smala skattebasen i ekonomin.

Och det ser också ut att lyckas. Digitala transaktioner har ökat explosionsartat. Och sakta lägger sig det kortsiktiga tumult som den dramatiska omläggningen innebar.

Den andra stora förändringen var att införa ett enhetligt system av omsättningsskatt i landet i dess helhet. Förvånande som det är hade Indien helt olika indirekta skatter i var och en av de olika delstaterna. Landet var ingen gemensam marknad i detta viktiga hänseende.

I somras infördes så ett enhetligt system med fyra olika skattesatser i landet i dess helhet – man kan säga att den indiska marknaden i detta hänseende blev vad EU-marknaden varit sedan lång tid tillbaka.

Stöket i denna stora omläggning har uppenbarligen varit betydande. Det räcker med att bläddra i tidningarna för att se klagomålen, och det talas nu om att förenkla systemet så fort inkomstsidan fullt ut kommit tillbaka.

Detta är mycket stora strukturella förändringar i den indiska ekonomin – i storleksordning jämförbara med liberaliseringen av den indiska ekonomin 1991.

Och allt tyder på att de efter kortsiktiga omställningsproblem kommer att öka tillväxtkraften i den indiska ekonomin.

Det innebär inte att allt är frid och följd. Investeringarna är lägre än vad de borde vara. Och vad gäller byråkrati och krångel finns det fortfarande utrymme för mycket av förbättringar.

Och – detta är Indien – till detta skall läggas att monsunen detta år medförde mindre nederbörd än vanligt. Här i Delhi-området talas det om en tredjedel.

Jordbruk är fortfarande mycket viktigt i detta land med 1,3 miljarder människor – inom ett decennium världens befolkningsmässigt största land,

Men hur ekonomin kommer att utvecklas under den närmaste tiden blir självfallet av stor betydelse inför valet 2019.

I dag och i kväll fortsätter diskussionerna här på CyFy. Förhoppningsvis hinner jag också med en utflykt till några av mins favoritbokhandlar här i närheten.

I morgon bär det hem till Stockholm igen.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: