Ny vind i seglen?

STOCKHOLM: Som man kunde förvänta sig handlade mycket kring EU:s digital toppmöte i Tallinn om den tsunami av nya idéer som president Macron lanserade i sitt val tidigare i veckan.

Och jag förstår att man kom överens om att dessa och andra framtidsidéer fortsatt skall diskuteras i anslutning till det kommande s k sociala toppmötet i Göteborg.

Från svensk utgångspunkt kan det nog bli lite av ett problem.

Det är på svenskt initiativ som det blir ett toppmöte med social rubrik, men så gott som alla de förslag med social rubrik som president Macron nu lagt på bordet är utomordentligt svårsmälta inte minst från svensk socialdemokratisk utgångspunkt.

Men det gäller inte bara Sverige, och därmed är sannolikheten för snabba framsteg i den riktningen sannolikt mycket begränsade.

Inledningsvis kommer fokus nog att ligga på förslagen kring den ekonomiska politiken och försvarspolitiken, och på bägge dessa områden finns det anledning att utgå från att nya steg kommer att tas i samarbetet.

Lite slår nog president Macron i alla fall delvis in öppna dörrar.

Han förslår en europeisk interventionsstyrka, men sakläget är att vi faktiskt redan har åtskilliga sådana. Det finns ett gemensamt franskt-tyskt förband med stab i Strasbourg, och EU har sina s k stridsgrupper.

Säkert kan dessa utvecklas vidare, men problemet ligger snarast i den bristande viljan att faktiskt använda dessa resurser som ett led i den gemensamma politiken. Det är i den bristande strategiska viljan som det enligt min mening avgörande problemet ligger.

Sedan finns det förvisso åtskilligt som kan behöva göras när det gäller de konkreta resurserna och kapaciteterna också, och här kommer vi alldeles säkert att se en betydande rörelse framåt.

När president Macron talar om en gemensam europeisk försvarsbudget handlar det knappast om att ersätta dagens nationella budgetar, utan om att komplettera dessa med gemensam finansiering av gemensamma insatser, och det är självfallet en förnuftig tanke.

På det ekonomisk-politiska området handlar nu mycket om vad som kan göras inom €-området. Och när Storbritannien lämnar är faktiskt 85% av ekonomin i EU-länderna ekonomier som använder Euron.

Macron säger att Eurozonen skall vara ”hjärtat i Europas globala ekonomiska kraft”.

Att det här ligger ett problem för Sverige på sikt borde vara uppenbart.

Men det handlar om konkurrenskraften i våra ekonomier, och här finns det anledning att sätta frågetecken för en del av hans tankar.

Den gemensamma inre marknaden skall bli ”enklare och mer skyddande”, och detta i kombination med lite svävande formuleringar mot handelspolitiken leder till misstanken att han vill föra en lite mindre liberal politik på dessa områden med de negativa effekter detta ofrånkomligen får.

De digitala utmaningarna finns med, men dessvärre mest i form av vad som behöver regleras och beskattas, och som enda ingång till dessa avgörande framtidsutmaninhar riskerar det dessvärre att leda fel.

Åtskilligt mer finns med i president Macrons tal, och jag ser att man i Bryssel gör lött desperata försök att hävda att allt egentligen är samma sak som Jean-Claude Juncker sa i sitt anförande inför Europaparlamentet.

Men oavsett om man tror att detta kommet att leda till snabba och avgörande steg framåt i samarbetet eller ej är det alldeles uppenbart att debatten om Europa har fått nytt, viktigt och stimulerande bränsle.

One Response to Ny vind i seglen?

  1. När UK lämnar EU försvinner all eldkraft så EU gör nog näst att snarast investera i underrättelsetjänst o stående styrkor

%d bloggare gillar detta: