Realism om EU-försvar.

TALLINN: Det blev en tämligen intressant diskussion här med parlamentariker från olika EU-länder om vilka ambitioner samarbetet skall ha på försvarsområdet.

Och jag gjorde vad jag kunde för att ingjuta lite realism i diskussionen. Stundtals fanns det ett tydligt behov av det.

Ett konkret problem som alltför sällan diskuteras är konsekvenserna av Brexit i detta avseende.

Faktum är att Storbritannien i dag svarar för ca en fjärdedel av de samlade försvarsutgifterna inom EU, och sannolikt en något större andel om man ser på styrkor som är operativt användbara.

Lägg till detta de industriella faktorerna.

Ett av de områden där europeisk försvarsindustri är påtagligt framgångsrik är taktiska robotsystem.

Jaktroboten Meteor, som nu är operativ i det svenska flygvapnet, kan tjäna som ett exempel.

Och dessa robotsystem tillverkas oftast av det gemensamma företaget MBDA som till nästan 40% ägs av brittiska försvarskoncernen BAE Systems.

Hur skall detta hanteras när vi försöker att öka EU:s förmåga på det militära området och bygga en konkurrenskraftig försvarsindustri i EU?

Kring detta diskuteras knappt alls – men dessa frågor måste varje realistisk ansats på dessa områden ta tag i.

Jag hade också möjlighet att återvänds till gamla käpphästar om att vi måste visa strategisk vilja att använda också militära instrument i vår politik.

Att EU inte förmått att ha en enda övning där man övat att på avstånd gruppera någon av EU:s s k stridsuppdrag är ett avgörande svaghetstecken.

Genom att göra detta kunde man visa att man har en vilja på detta område, och att det inte bara handlar om papperskonstruktioner i Bryssels innerstad.

Men förutom dessa frågor gavs det självfallet tillfälle till också andra diskussioner i Tallinn med vänner från när och fjärran.

Det blev en frukostdiskussion med olika parlamentariker också från regionen självt om olika utmaningar på Västra Balkan med utmaningar i främst Bosnien i fokus.

Och alldeles självklart blev det en uppdatering av läget i Estland – även om det ju inte var så länge sedan jag senast var här.

Åtskilligt sades också om den kommande ryska och vitryska storövningen Zapad, med olika grader av oro uttryckt i olika tonfall.

Att det blir en övning betydligt större än vad de officiella siffrorna säger råder det knappast någon tvekan om.

Själv tillhör jag väl dock inte dem som är omedelbart alarmerade av denna övning. Men den kommer förhoppningsvis att ge oss en möjlighet att lära oss lite mer om aktuell rysk militär kapacitet och kanske också ett och annat om möjliga ryska militära intentioner.

Nu bär det tillbaka till Stockholm för helgen – men nästa vecka börjar det idoga resandet igen.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: