STOCKHOLM: Efter många månader av energiska ansträngningar meddelades FN:s generalsekreterare Guterres i dag att försöken att nå en fredsuppgörelse om Cypern åter misslyckats.
Det är ett mycket betydande bakslag med potentiellt mycket betydelsefulla konsekvenser.
Intill för några dagar sedan nåddes jag av hoppfulla rapporter från samtalen. Och även efter sammanbrottet tidigare i dag har jag talat med dem som beskrivit flexibilitet också i tämligen så avgörande frågor.
Men till slut gick det ändå inte.
Det är mer än ett decennium sedan det föregående försöket. Då nådde man fram till en uppgörelse, men denna fälldes så i en folkomröstning av den grekcypriotiska sidan.
Hur lång tid det kommer att ta nu – om ett nytt försök över huvud taget kommer att göras – tror jag ingen just nu är beredd att spekulera kring.
Viktigt är att man försöker att undvika att skylla på varandra. De inledande uttalandena har varit bra i alla fall på den punkten. Men förr eller senare är det risk för att detta inte längre kommer att hålla.
En tämligen säker konsekvens är att det som möjligen finns kvar av Turkiets EU-process nu inte kommer att kunna röra sig framåt, och det alldeles oavsett var huvudansvaret för misslyckandet ligger. Från Cyperns sida kommer processen fortsatt att blockeras.
Och detta kommer i sin tur att få destabiliserande konsekvenser.
Längre än så skall nog inte spekulationerna i dag föras. Det är illa som det är.
Men Europas utmaningar i sydöstra Europa och östliga Medelhavet har plötsligt blivit markant mycket svårare.
Båda sidorna är rabiata på sitt sätt.
Då behövs en ny ”singaporeledare” som kan styra upp och se igenom alla tricks.
Samma läge i Bosnien som det verkar.
Du får börja agera lite hårdare!