Terror i London och ny dramatik i Gulf-regionen.

KASTRUP: Snart är det dags för avfärd med SAS-maskinen till Dulles-flygplatsen, och efter mer eller mindre lång tid med passkontroll där är det raka vägen till Atlantic Councils stora årliga middag.

Gårdagens händelse var utan tvekan terrorattacken i London.

Mönstret är tydligt.

Medan Daesh förr koncentrerade sig på att bygga sitt kalifat längs Eufrat och Tigris, och ville att anhängare skulle komma dit, inser man nu att detta blir svårt, och uppmanar dem i ställer till just denna typ av fordonsattacker i sina olika länder.

Och i detta ligger nog dessvärre att vi riskerar att se mer av dessa när Daeshs fästen först i Mosul och så småningom Raqqa faller, även om offensiverna mot dem här visar sig mer krävande än vad man först trott.

Vilka effekter gårdagens attack får på det brittiska valet återstår att se.

Själv var jag mindre imponerad av att Theresa May i sin inledande reaktion återkom till sina tankar om att nu begränsa internet.

Att hon alldeles säkert applåderades i Peking, Moskva och Teheran illustrerar bara vart en sådan politik riskerar att leda.

Snarare är det viktigt att utnyttja nätet för att aktivt bemöta och bekämpa de extremistiska ideologier som driver terror och våld, och det har ju dessutom skett med tilltagande framgång under den senaste tiden.

Och mer direkta uppmaningar till våld och terror rensas regelbundet bort av olika företag.

I dag på morgonen detonerade så de latenta spänningarna i Gulf-regionen med av Ryiadh koordinerade åtgärder från en rad länder riktade mot Qatar.

Och det är inga småsaker. Avbrutna diplomatiska relationer. Utvisning av medborgare. Stängda luftrum.

Allt under nivån direkta krigshandlingar finns i den arsenal som aktiverades i dag på morgonen.

Bakgrunden till detta ligger förvisso djupt, men det är svårt att tänka sig att denna dramatiska eskalering av en gammal motsättning hade varit möjlig utan president Trumps besök i Riyadh och hans tydliga uppslutning bakom dess vidare ambitioner.

Att detta besök skulle leda till skärpta motsättningar i regionen var nog rätt uppenbart. Ändå kommer denna plötsliga eskalering nog som en överraskning för de flesta.

Olika syn på relationerna med Iran är en viktig del av situationen.

Qatar har en mjukare inställning, vilket väl delvis hänger samman med att man delar världens största gasfyndighet – Pars-fältet – med Iran.

Qatar står för en tredjedel av världens LNG-leveranser.

Det är ju också detta som gett Qatar de starka finansiella muskler som gjort att man kunnat driva en aktiv och stundtals aggressiv politik i en lång rad olika frågor.

Att man i denna ofta legat närmare en mer islamistisk agenda är uppenbart.

Nu talas det om relationerna mellan Hamas och Qatar, liksom om det muslimska brödraskapet, men även mer moderate palestinske ledaren Abu Mazen flyger runt världen med pass från Qatar.

Att Qatar i din politik stött militanta grupper råder det ingen tvekan om. Men ensam i regionen om detta har man knappast varit.

Libyen är ett av de områden där vi tydligt ser olika staters stöd till olika grupper – Syrien är ett annat.

Hur detta kommer att sluta tror jag ingen just nu är särskilt säker på.

Från Ryiadh och Abu Dhabi har man nu eskalerat så starkt att det inte är alldeles lätt att se hur en lösning skall se ut.

Till saken hör ju att i Qatar finns såväl USA:s största och viktigaste bas i regionen som TV-stationen Al Jazzera med dess både regionala och globala roll.

USA:s agerande blir viktigt.

Riyadh kan knappast ha tagit dessa steg utan att vara övertygad om att ha eller att få Vita Husets stöd. Men Doha har ju också möjligheten att hota att stänga den amerikanska basen Al Udeid.

USA:s utrikesminister Tillerson sade i ett första uttalande att han hoppades att motsättningen inte skulle påverka kampen mot Daesh.

Denna kamp leds mest konkret just från denna bas, och det var sannolikt oron för denna som låg bakom hans ordval.

Förutom Al Udeid handlar det om Al Jazzera, som man med all säkerhet gärna skulle se att det kastades en våt filt över, och i viss mån säkert också om konkurrerande Qatar Airways.

Men i grunden handlar det om att Riyadh tydligt vill etablera ett mycket bestämt kommando i regionen för att också kunna konfrontera Iran, och att man då inte längre tolererar Qatars politik.

På sin sida har man nu också mobiliserar Egypten, medan det finns andra som säkert känner olust.

Oman alldeles säkert, men håller en låg profil. Och säkert Irak som av många skäl aldrig kan bli del av en utpräglad anti-iransk front.

Hur som helst är det en dramatisk situation, vars konsekvenser är svåra att överblicka.

Men om inte annat så vet jag vad kvällens samtalen i Washington kommer att handla om.

Om inte annat så därför att stora delar av denna konflikt, med viktiga aktörer också utöver de jag nämnt här, dessutom utspelas i Washington och handlar om att påverka och få stöd av dess politik.

2 Responses to Terror i London och ny dramatik i Gulf-regionen.

  1. Jojo p skriver:

    Vad nenar Du
    ”Till saken hör ju att i Qatar finns såväl USA:s största och viktigaste bas i regionen som TV-stationen Al Jazzera..”

    Usa och England funderade en gång på att bomba just den.

  2. Anders Widen skriver:

    Apropå ”Bildt -Excellensen” – SVT i två delar

    ”Ett inaktuellt svagt program som inte tar upp Bildts arbete efter 2014, ej heller hans faux pas vs Ryssland när han jämförde kriget i Sydossetien, där Sydossetiska republiken med stöd av Ryssland hävdade självständighet från Georgien 2008, med den tyska Sudetenland ockupationen 1939, något som fick Ryssland att gå i taket officiellt. Deras fosterländska krig är inte något som kan tafsas på med irrelevanta historiska jämförelser vilket Bildt som anser sig vara expert borde veta. Men han är inte den enda excellensen som lyckas reta upp ryssarna, – nuvarande Wallström är en katastrof som omedelbart efter att Putin, i St Petersburg förra veckan, till TT på frågan om ett svenskt Nato medlemskap, säger att Ryssland inte avser hota Sverige utan det är svenskarnas beslut, svarar excellens Wallström per omgående, att ”Putin ska inte hota Sverige” , – ”god dag yxskaft” är väl det vänligaste man kan säga om henne. Vi har inte haft framgång efter Christian Gunther eller Östen Undén att ta fram UD chefer med stringens, omdöme och integritet. Det senare uppenbart när Bildt krånglar in sig i Trump liknande förklaringar till ryska Ubåtar och sin Lundin Oil baserade förmögenhet i folkmordens sydSudan! Ulf Lundells epitet ”Hans Högdragenhet” om Bildt kan anses befogat.”
    Anders Widén, Halmstad

%d bloggare gillar detta: