Ekonomin plus – politiken minus.

DAVOS: Så bär det alldeles strax iväg från dagarna och diskussionerna här i de vackra alpdalarna i östliga Schweiz. Årets Davos-möte börjar så sakteliga att klinga av

Och bilden är med nödvändighet något splittrad.

Detta år är det knappast ekonomisk oro eller osäkerhet som stått i centrum. Annat var det på finanskrisens eller Euro-krisens dramatiska tid. 

Just före mötets början publicerade IMF en bedömning som för första gången på mycket länge justerade upp prognosen över den globala tillväxten.

Den amerikanska ekonomin går starkt, den europeiska lyfter sig försiktigt och de asiatiska ekonomierna ångar på. 

Nu är det i stället den politiska utvecklingen som oroar. Och allra främst den politiska utvecklingen i den atlantiska värld som burit upp den så framgångsrika liberala världsordningen under det senaste halvseklet.

I Davos försökte brittiska premiärministern Theresa May övertyga om att allt kommer att gå strålande för Storbritannien utanför EU. Mottagandet blev artigt, men påfallande avmätt. Verkligheten är nog en annan.

Och i dag tillträder ju Donald Trump som USA:s 45:e president.

Åtskilliga amerikanska affärsmän gjorde vad de kunde för att framställa detta skifte i så god dager som möjligt, och finansiella marknader sedan valet i november har ju också varit påfallande positiva.

Det finns förväntningar om avregleringar, skattereformer och investeringar i nödvändig infrastruktur.

Och detta kan förvisso komma att ge en positiv impuls till en amerikansk ekonomi som ju redan går påtagligt bra.

Men det stora och inte minst för oss oroande molnet på himlen är inställningen till den för global ekonomisk utveckling så viktiga frihandeln. Det finns en synnerligen överhängande risk för att president Trump kommer att förvandla sin populistiska agitation mot frihandel och olika handelsavtal till farlig och destruktiv politik.

Alla de personer han utnämnt till poster av relevans på detta område har en tydlig agenda. Mest är den inriktad mot Kina, men det finns också tankar på mer generella åtgärder med mycket tydlig protektionistisk karaktär.

Och detta är farligt, inte minst för ett litet land som Sverige som ju byggt sitt välstånd på de framgångar våra företag haft och har på de globala marknaderna. 

Frihandeln är helt enkelt en förutsättning för välfärden.

I Davos balanserades detta i alla fall retoriskt med att den kinesiska presidenten Xi Jinping höll ett lovtal till öppna marknader, fri handel och globalisering.

Helt rätt pekade han på hur det är dessa som lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom och elände, och gjort det möjligt för en ny global medelklass att växa fram.

Historien har sina ironier.

För hundra år sedan satt Vladimir Lenin i Zürich och planerade för en världsomspännande kommunistisk revolution som skulle kasta den förhatliga kapitalismen på historiens sophög. 

Men nu kom ledaren för världens största kommunistiska parti till detta Schweiz och sjöng de facto kapitalismens höga visa.

Applåderna ville knappt ta slut.

Förvisso ser den kinesiska ledningen det globala vakuum i dessa frågor som uppstår med ett USA som drar sig tillbaka. Ambitionen gick det inte att ta fel på.

Hur detta kommer att utvecklas återstår att se.

Europa och EU var tämligen frånvarande i Davos i år. 

Tolv kommissionärer vimlade runt i korridorerna, men så värst mycket mer var det inte. De stora namnen lyste med sin frånvaro.

För min del handlade Davos också mycket om de nya teknologiernas både möjligheter och utmaningar. Artificiell intelligens var föremål för myriader av olika möten under dessa dagar.

Populärt hos åtskilliga är att måla upp bilden av att robotar och AI gör att alla gamla jobb försvinner utan att någonting nytt kommer i stället.

Den visan är inte ny, utan närmast en klassiker i samband med varje större teknikskifte, och hitintills har det visat sig vara felaktigt.

Jag tillhör dem som tror att det kommer att visa sig fel denna gång också.

Det är värt att notera att de nationer som kommit längst i robotisering i främst industrin – Tyskland, Korea, Japan – också tillhör nationerna med allra lägst arbetslöshet.

Men nu bär det hemåt.

I kväll blir det radio och TV för kommentarer till vad Donald Trump sagt och inte sagt vid sin installation.

Och sedan en förhoppningsvis lugnare helg hemma.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: