En de svarta svanarnas värld?

SCHLOSS ELMAU: Två dagar uppe i de bajerska Alperna har ägnats att identifiera en del av de större frågor som kommer att vara i fokus på den stora årliga säkerhetskonferensen i München i februari nästa år.

Att osäkerheten om hur den nya amerikanska administrationens politik kommer att utvecklas var central i våra diskussioner säger sig självt.

En av de personer som Trump träffat för att diskutera posten som utrikesminister var med oss och förmedlade sina intryck från de samtalen.

Men än finns uppenbarligen inget beslut i den frågan. Allt tyder på betydande motsättningar i Trump Tower om hur utrikespolitiken skall ledas och utformas. Nya kandidater intervjuas ständigt.

Och det är oroande i sig självt.

Men för min del kommer det att bli mer diskussioner kring dessa frågor när jag kommer till Washington på torsdag.

Några stenkast från oss ligger Österrike, och här utföll presidentvalet i söndags till förmån för den kandidat som talade med entusiasm och inlevelse om det europeiska samarbetet.

Och vallokalsundersökningar tyder på att detta budskap också bidrog till att han segrade med en större marginal än vad någon hade vågat tro.

Inte minst var det unga väljare som attraherades av detta budskap.

Lite av samma mönster ser vi ju också i Sverige, där SCB:s senaste väljarundersökning visar att Sverigedemokraterna har avsevärt lägre stöd bland unga människor.

Det är inte murar och gränser som är den europeiska framtid vi vill ha.

Utgången av folkomröstningen i Italien var inte oväntad, även om nederlaget blev större än väntat. Men det är fel att se detta som utslag för någon typ av populistisk våg.

Bland motståndarna fanns personer som f d premiärminister Mari Monti och åtskilliga andra som hade tunga invändningar mot delar av de föreslagna ändringarna av den italienska författningen.

Nu får Italien efter en tid en ny regering, vissa ändringar i valsystemet måste ske och därefter blir det nyval någon gång under det närmaste året.

Dramatiken i Italien behöver inte vara så mycket större än så.

Att landet behöver ekonomiska reformer är en annan sak. Och där är man inte ensamma.

Våra diskussioner har självklart handlat också om Europas utmaningar i det lite längre perspektivet. Och flyktingfrågan och hur den skall hanteras är fortfarande mycket stor.

Den handlar om praktiska frågor som gemensam kontroll av den gemensamma gränsen, om inrikes utmaningar om integration och förvisso också om tämligen grundläggande frågor om identitet.

De såväl kort- som långsiktiga utmaningarna är betydande.

Just nu håller regimen i Damaskus med stöd av främst Ryssland på att ta kontroll över resterande delarna av Aleppo. Och hur utvecklingen dör kommer att påverka flödet till Turkiet och dess avtal med EU vet vi i dag ingenting om.

I Medelhavet räddar EU:s Operation Sophia dagligen flyktingar på väg från Afrika till Europa.

Och ser vi på trenderna på lite längre sikt kommer det snart att finnas en miljard människor söder om Sahara – och ytterligare några decennier senare kommer det att finnas två miljarder.

Att det, också mot denna bakgrund, behövs en starkare gemensam europeisk utrikes- och säkerhetspolitik är alla i stort sett eniga om, men vägen dit är inte fullt lika enkel.

I en annan del av Tyskland öppnades i dag CDU:s partikongress, och stödet för förbundskansler Merkel de demonstrerades efter hennes programtal.

Att förhindra och möta nya flyktingkriser var en viktig del av detta.

Men också på andra punkter blir det intressant att följa signalerna från diskussionerna i Essen. Med Storbritanniens utträde ur EU blir ju Tysklands roll i Europa än viktigare.

Dessa dagars avslutande diskussion handlade om huruvida vi är tillräckligt förbereda på det oförberedda under de kommande åren.

Om de ”svarta svanar” som plötsligt kan dyka upp. De senaste åren har ju gett oss den ena överraskningen efter den andra.

Och riskerna för att vi hamnar i situationen där oväntade utvecklingar leder till situationer som råkar ur kontroll på grund av ett mer mångfasetterad, splittrat och oförutsägbart internationellt system.

Och det är med den diskussionen klingande i öronen som vi nu för denna gång lämnar vackra Schloss Elmau.

6 kommentarer till En de svarta svanarnas värld?

  1. […] En de svarta svanarnas värld? Källa: Carl Bildt {$excerpt:n} En de svarta svanarnas värld? […]

  2. Anders Widen skriver:

    förefaller inkonsekvent att bagatellisera Italienvalet som handlade om konstitutionen och hylla Österrikes bara för att det gick i EU favör när det handlar om ett ceremoniellt presidentval

  3. Anders Widen skriver:

    förefaller inkonsekvent att hylla Österr
    ike valet bara för att det gick i EU favör och bara gällde en ceremoniell president emedan bagatellisera Italien valet som handlade om konstitutionen!

  4. galgresaren skriver:

    Vill EU undvika svarta svanar kan ju EU ställa in de val där medborgarna får delta. Verkar ju vara den främsta orsaken till överraskningar i Bryssel.

  5. slaszlos skriver:

    ”Det är inte murar och gränser som är den europiska framtid vi vill ha” – går genom skapandet av Fred och Säkerhet .
    Donald Trumps valseger och Brexit resultatet är varningssignalerna för missbrukat europisk stor politik som resultatet om ökade nationella extremismen följd av terrorhotet vid migrationens multipla aspekter. Om EU skulle överleva som stormakt borde nå överenskommelse med alla medlemsstater och hotet som riktar mot projektet : bland annat Rysslands rävaktiga utnyttjandet av oenigheten bland medlemsstaterna och begränsningen för villkoren av asylrätten för flyktingstatus bedömning enligt Genève Konventionens bestämmelse året 1951.
    Utan Nato medlemskapet länderna utanför den militära organisationen är mycket sårbara mål gentemot de inre och yttre fiender vid människohandelns spår samt den öppna infiltrationer just av flyktingpolitikens haveriet i Europa.

  6. stig2entreprenoren skriver:

    Världen har aldrig tidigare varit fredligare än vad den är nu.
    Hälsoläget förbättras snabbare än vad prognosmakare i FN mfl trott.
    Den absoluta fattigdomen i världen minskar i allt raskare takt och för ca 100 GUSD per år (0.1% av ww BNP) kan den helt raderas ut inom en handfull år.
    Inflationen är sen länge allt lägre i välskötta ekonomier typ OECD mest pga ständiga teknologiska framsteg och snabb global spridning. Detta är ett hälsotecken trots en del riksbankschefers oro.
    Var så vänlig och försök knyta ihop säcken med herr Trump så kommer du att få Nobelpris.

%d bloggare gillar detta: