Populism snarare än strategi om Turkiet.

STOCKHOLM: Det har varit några hektiska dagar, och min flit här har tyvärr varit något begränsad.

I London i måndags och Genève i tisdags var det de globala cyberfrågorna som strid i centrum.

Mer offentliga presentationer av den globala kommissionens rapport dels på Chatham House i London och dels på Maidon de Paix i Genève, men också mer inofficiella diskussioner med myndigheter, ambassader och företrädare för näringslivet.

Frågorna håller mycket snabbt på att bli mycket viktigare.

Den brittiska regeringen har nyligen lanserat en stor ny cybersäkerhetsstrategi som imponerad i sin bredd och i de resurser man avsätter, och i USA kommer nästa vecka en speciell presidentkommission i ärendet att publicera sina rekommendationer.

Och i Genève pågår något av en diplomatisk dragkamp om hur makten över det kommande digitala samhället skall se ut.

Mer repressiva regimer står mot mer öppna i en diskussion som förs i tekniska fora och i ofta mycket tekniska termer, men där den strategiska betydelsen av de vägar man väljer är mycket stor.

Så det blev intressanta diskussioner inte minst med ambassadörer för olika nyckelländer i delar av dessa diskussioner.

Men sedan i går mitt på dagen är jag dock hemma i Stockholm igen.

Och mycket på agendan.

En diskussion på det amerikanska residenset om omvärldsutveckling. En spännande middagsdiskussion om den europeiska flyktingutmaningen. En lunchdiskussion om tankar om europeisk försvarspolitik. Ett informellt möte om var vi befinner oss i den globala cybermiljön.

I dag har det också blivit kommentarer – ofta är det BBC som frågar – till Europaparlamentets önskan att frysa de långvariga medlemskapsförhandlingarna med Turkiet.

Enligt min mening är detta ett uttryck för kortsiktig populism snarare än för långsiktigt strategiskt tänkande.

I det utomordentligt besvärliga läge som råder i Turkiet borde vi öka våra kontakter och vårt engagemang. Det är faktisk närvaro i konkreta samtal i Ankara och på andra håll som har någon möjlighet att påverka. Att sitta i Strasbourg och skära av förbindindelserna gör självfallet att våra möjligheter att påverka blir mindre.

Att dagens Turkiet inte skulle kunna bli medlem av EU är alldeles uppenbart.

Men det är ju inte heller det som är frågan.

Det handlar ju om hur landet kan se ut om t ex fem år och vilka förutsättningar för medlemskap som kan finnas om t ex ett decennium.

Och om detta vet vi föga.

Det vi vet är att om EU minskar sitt engagemang minskar också möjligheten för att Turkiet verkligen slår in på den europeiska vägen. Och det kommer i det längre perspektivet att bli ett betydande problem för såväl EU som för Turkiet.

Det förblir märkligt att EU är så passivt.

Ingen enda stats- eller regeringschef från EU har t ex besökt Turkiet sedan kuppförsöket för att tala med president Erdogsn i syfte att ge konkret stöd åt en demokratisk utveckling i landet.

Den som verkligen är intresserad av dessa frågor rekommenderas att läsa det papper som Asli Aydintasbas – framstående turkisk journalist – skrivit för ECFR.

Länk finns på mitt Twitter.

I dag har det också varit viktigt toppmöte mellan EU och Ukraina i Bryssel.

Men i USA är det Thanksgiving-helg vilket innebär att också arbetet med att sätta upp den nya administrationen tagit tydlig paus.

Och jag förblir i Stockholm i alla fall till måndag. Skönt så.

2 kommentarer till Populism snarare än strategi om Turkiet.

  1. slaszlos skriver:

    God Thanksgiving-helg Carl Bildt !

  2. […] Populism snarare än strategi om Turkiet. Källa: Carl Bildt {$excerpt:n} Populism snarare än strategi om Turkiet. […]

%d bloggare gillar detta: