Paris, London, Abu Dhabi – men mest Trump i alla fall.

STOCKHOLM: En söndagkväll hemma är sällan fel, och efter den omtumlande veckan vid USA:s bägge kuster behövs det sannerligen.

Men redan tidigt i morgon bär det av till Paris, om än lyckligtvis nog med hemfärd senare på kvällen.

Där skall jag vara med och öppna en stor konferens som fokuserar på juridiska utmaningar i den nya öppna nätvärlden.

Det är en del av uppföljningen av rapporten från den globala internetkommissionen, och tar upp en del av de allt viktigare frågor som vi inte riktigt hade möjlighet att slutföra.

På onsdag bär det så av till London för möte där med styrelsen för International Institute for Strategic Studies (IISS), och vad som kommer att dominera sammanträdet och middagen där krävs det ingen större fantasi för att lista ut.

Kanske vet vi då också lite mer om den kommande utvecklingen i USA.

De första viktiga utnämningarna till den kommande Trump-administrationen borde rimligen komma inom de allra närmaste dagarna, och de kommer rimligtvis att ange en viss inriktning.

Det är t ex en mycket betydande skillnad på senatorn Bob Corker eller John Bolton som ny utrikesminister, för att nu ta två av de namn som förekommer i amerikanska medias flitiga spekulationer i ärendet.

Från London fortsätter jag sedan på torsdagen till Abu Dhabi för en årligen återkommande konferens på inbjudan av UAE:s utrikesminister.

Och här är det utvecklingen i Mellersta Östern som dominerar programmet, men naturligt nog med de stora frågetecknen om vart den amerikanska politiken i området kan tänkas vara på väg.

Från Abu Dhabi återvänder jag sedan om en vecka till London, men det är ju en senare historia.

De europeiska relationerna med den nya amerikanska administrationen kommer knappast att bli en enkel historia, och EU:s utrikesministrar med undantag av Storbritanniens Boris Johnson, som klokt nog valt att stanna hemma, skall diskutera den saken på middag i Bryssel i kväll.

Att Donald Trump i går valde att som första internationella besökare över huvud taget ta emot Nigel Farage sände i detta sammanhang värsta tänkbara signal.

Sagde Farage har därtill sagt att han gärna vill bli Donald Trumps ambassadör i Europa, men det vore ett steg så nära en formell krigsförklaring mot EU som man rimligen kan komma.

Något avmätt var föga förvånande signalen från Berlin till den nya presidenten.

Förbundskansler Angela Merkel noterade i sin hälsning att de viktiga banden över Atlanten vilar också på respekten för gemensamma värden av respekt för mänskliga fri- och rättigheter.

Piken var väl knappast särskilt fin, men om den uppfattades är väl trots detta högst osäkert.

Men om allt detta kommer diskussionerna att fortsätta under veckan som kommer, och jag kommer alldeles säkert att ha anledning att återkomma.

Under veckan kommer så också president Obama på vad som rimligen blir hans allra sista besök till Europa i denna egenskap.

Efter först ett besök i Athen, med Akropolis på programmet, ligger tyngdpunkten på besöket i Berlin med dels självklart möte med Angela Merkel och dels möte med vad man betraktar som viktiga europeiska politiska ledare.

Så mycket substans har man nu knappast längre att avhandla, utan det blir nog mest en avstämning och något av ett avsked.

Under de år som gått har axeln mellan Washington och Berlin varit mycket viktig för den samlade utvecklingen, och det är därför knappast förvånande att det är till just Berlin och Angela Merkel som den avslutande resan går.

Nu är vi, som bekant, på väg in i ett nytt och okänt skede.

3 kommentarer till Paris, London, Abu Dhabi – men mest Trump i alla fall.

  1. mrmhalland skriver:

    Hoppas att du trots allt fick träffa dina barn, så här på Fars Dag :-)
    Det är så svårt för övrig familj att förstå varför någon i familjen valde att hoppa över dem till förmån för helt okända, när det väl är för sent att reparera.

  2. Rebecka skriver:

    Träffsäkert som vanligt!

  3. Jan Szczepanski skriver:

    Den gamla världen har verkligen anledning till oro. Nu ser vi nämligen en ny värld komma med stormsteg efter åtta förlorade år med Obama. Idealism ersätts av realism.

    Jan

%d bloggare gillar detta: