Globsec i Bratislava.

WIEN – STOCKHOLM: Efter lite mer än ett dygn på den stora säkerhetskonferensen i Bratislava – i pr sammantaget nästan tusen personer – sitter jag nu på planet hem från Wien.

Till Bratislava kom jag i går morse från Washington tillsammans med f d utrikesministern Madeleine Albright, som också förärades i samband med galamiddagen i Bratislava i har.

Och vi hade en del att tala om – gamla insatser på Balkan och nya utmaningar i det östliga Europa. 

Diskussionerna på Globsec detta år dominerades rätt mycket av upptakten till Nato:s toppmöte i Warszawa i början av juli. 

För de centraleuropeiska och baltiska staterna – alla väl företrädda på konferensen – är det avgörande att detta leder till konkreta förstärkningar när det gäller alliansens insatser för deras säkerhet.

Och med det menas i praktiken USA:s insatser. I förhållandet till det revisionistiska Ryssland är det där förmågan till avskräckning ligger.

Men det gavs möjlighet att diskutera också gamla och nya utmaningar i sydosteuropa. 

Moldavien står fortfarande mitt uppe i kris, och Makedonien är alldeles uppenbart på väg in i en ny och allvarlig sådan. 

I bägge fallen ställs krav på ett tydlig agerande från EU:s sida.

Trevligt och nyttigt var att sitta ner med Bosniens utrikesminister Ivan Crnadak och lite mer i detalj gå igenom läget i landet.

Vi träffades första gången när jag omedelbart efter krigsslutet gjorde ett av mina allra första besök i Banja Luka. Det var spända och svåra tider – hur man än ser på landets situation är det oerhört mycket bättre i dag.

Bosnien har lämnat in sin ansökan om medlemskap i EU till det nu pågående holländska ordförandeskapet, och enligt proceduren skall ordförandeskapet sedan skicka den vidare till kommissionen för att denna skall kunna inleda det rätt omfattande arbetet med att komma med ett utlåtande.

Men det är nog mycket osannolikt att det holländska ordförandeskapet kommer att göra detta, och det steget blir det därför med all sannolikhet det kommande slovakiska ordförandeskapet som kommer att ta.

Flyktingfrågan fanns självfallet med i våra diskussioner i Bratislava, men är knappast lika explosiv nu som vid mitt besök tidigare i år.

Det förefaller den dock forfarande att vara i Österrike, där man just befinner sig i sluttampen på valrörelsen inför den första omgången i presidentvalet. 

Regeringen i Wien förefaller att vara rädd för att flyktingar nu kommer att komma från Italien via Brennerpasset, och överväger nu att stänga detta för dem genom omfattande kontroller.

Men det är en i hög grad känslig fråga. 

Förvisso i Rom, och därifrån kommer starka signaler. Men också i italienska men tyskspråkiga Sydtyrolen, och förvisso i München för vilket Brenner är vägen till solen och Medelhavet.

Till det som diskuterades i korridorer och runt bord i Bratislava hörde också höstens val av ny generalsekreterare i FN.

Det anses ju att denna bör komma från östliga Europa, och på plats fanns flera av dem som kastat in sin hatt i denna ring, och som också deltagit i veckans offentliga utfrågning i New York.

Det är dock mitt rimligt initierade tips att vi ännu inte sett hela startfältet i denna fråga.

Och även om det pratas mycket om och kring denna fråga nu så är det först i början av hösten som avgörandet kommer att ske.

Först genom olika omröstningar i säkerhetsrådet, där då också de icke permanenta medlemmarna har betydelse.

Sedan genom ett beslut där som de facto – som det brukar vara där – avgörs av de fem permanenta medlemmarna. Och sedan en mer formell konfirmering i generalförsamlingen.

Men även om avgörandet ligger ett antal månader framåt var det intressant att diskutera de olika idéer om att reformera FN som en del av kandidaterna nu valt att föra fram.

För min del inleds nu en vecka som jag hoppas kommer att innebära att jag i huvudsak kan vara hemma i Stockholm. 

Men det finns mycket att hålla ögonen öppna på.

Kampanjen för den brittiska folkomröstningen den 23 juni har nu officiellt inletts, och hitintills har jag ett intryck av att tendensen i debatten snarare går fel håll.

Och det oroar. I Stockholm kommer jag under veckan att träffas såväl den brittiske f d EU-kommissionären Peter Mandelsohn som den nuvarande brittiske EU-ministern David Liddington.

På tisdag är det i USA dags för de viktiga primärvalen i New York. Inte minst siffrorna för Hillary Clinton blir viktiga.

En delegation av EU-kommissionärer med Federica Mogherini i centrum har varit i Iran för diskussioner om samarbete över en bred front, inklusive en dialog om mänskliga rättigheter.

I Kiev har en ny regering nu kommit på plats, men det finns frågetecken om dess politik främst vad gäller de avgörande ekonomiska reformer som, trots att mycket gjorts, återstår. Den nytillträdde finansministerns reformrenomé kan knappast betecknas som imponerande.

Och i Genève har fredsförhandlingarna om Syrien återupptagits samtidigt som mycket tyder på att vapenvilan riskera att brytas mer och mer inte minst kring Aleppo. 

Rapporter talar om nya flyktingströmmar, och på torsdag besöker bl a Tysklands Angela Merkel den turkisk-syriska gränsen vid Gaziantep.

2 kommentarer till Globsec i Bratislava.

  1. Kent Larson skriver:

    Jag hoppas att någon i ledningen för ”stanna i EU”-sidan har förstått hur angelägen Vladislav Surkov är om att det blir ett utträde, och varför.

  2. Kent Larson skriver:

    Jag hoppas att någon i ledningen för ”stanna i EU”-sidan i Storbritannien har förstått hur angelägen Vladislav Surkov är att det blir ett utträde, och varför.

%d bloggare gillar detta: