Vad är det som hänt – och händer?

STOCKHOLM: Den samordnade terrorattacken i Bryssel i dag dominerar alldeles självklart över allt annat just nu. 

I media är siffran över personer som förlorat livet just nu 34, och Bryssel är en i stort sett nedstängd stad. Daesh har, föga förvånande, tagit på sig ansvaret.

Det kommer att diskuteras åtskilligt om bakgrunden till detta attentat och vilka konsekvenser det kommer att få. Reflektioner i dag blir med nödvändighet mycket preliminära.

När Daesh bröt med Al Qaeda var det därför att man i stället för att fokusera på terrorattacker mot den ”fjärran fienden” i Väst ville inrikta sig på att bygga upp ett kalifat och en stat i Levanten.

I detta låg då också att det var på denna strid som man skulle koncenterera sina resurser, och det i kontrast mot att metodiskt byggda upp för olika terrorattacker i Väst. 

Den förbättrade samordning mellan västliga säkerhetstjänster under det senaste decenniet hade ju gjort sådana väsentligt svårare – framgångarna för Al Qaeda hade ju under senare år varit påtagligt begränsade.

Och då var det med all sannolikhet också under ett inledande skede. Farhågorna hos våra säkerhetstjänster låg mer på vad olika personer som kom hem efter att ha stridit hos Daesh skulle ta sig för.

Men vid någon tidpunkt är det tydligt att detta förändrades, och att Daesh inriktade sig också på attacker mot mål i Väst. Lyssnar man på vad de själva säger var detta en reaktion på de intensifierade attackerna mot Daesh från den internationella koalition som gradvis byggts upp.

Under 2015 är det i alla fall tydligt att ett betydande antal terrorister infiltrerades in i EU för att förbereda och genomföra mer storskaliga terrorattacker. Och Paris var det mål man hade valt ut, och här genomfördes ju också den stora attacken den 13 november med 130 döda.

Den attacken hade av allt att döma förberetts, och genomfördes, av en grupp med huvudsaklig bas i Bryssel. Där hade man, av allt att döma, också möjligheten att bygga de olika bomber och självmordsbälten som krävdes, och detta är knappast en uppgift för amatörer.

Efter Paris sattes alldeles självklart igång ett mycket omfattande arbete med att kartlägga detta nätverk, och så småningom blev det tydligt att det var större än vad man kanske ursprugligen hade trott.

I fredags kunde så belgisk polis slå till och arrestera en av de personer som var eftersökta för attacken i Paris. Man kan utgå från att detta skedde efter hjälp från också andra säkerhetstjänster efter det att man fått fram mer information om det samlade nätverket.

Om bakgrunden till dagens attack vet man sannolikt ännu mycket lite, men jag kan tänka mig att kvarvarande – eller delar av kvarvarande – nätverket i Bryssel i detta läge valde att slå till så snabbt man hade möjlighet till detta.

Det är ju ett inte orimligt antagande att de såg en överhängande risk för ytterligare tillslag och arresteringar, och då valde denna väg.

Om de då fanns i och kring Bryssel, vilket inte är ett orimligt antagande, var det naturligt att välja relativt mjuka mål av den typ man gjorde och slå till på ett sätt som, med undantag av tillverkningen av självmordsbälten, knappast krävde alltför sofistikerade förberedelser.

En alldeles avgörandet fråga just nu är självfallet vad som finns kvar av detta nätverk, i första hand med anknytning till Bryssel, men i andra hand vidare med de som av allt att döma infiltrerades under 2015.

Delar har alldeles tydligt sprängt sig själva i luften i de bägge attackerna. Men finns det de som kom undan, på samma sätt som i Paris? Och finns det de som kanske redan förberett en andra våg av attacker? 

Det är lätt att inse att det är frågor som dessa som i dessa timmar sysselsätter åtskilliga säkerhetstjänster inte bara i Belgien. Och serien av fel- och missbedömningar som alldeles tydligt gjorts sedan en tid tillbaka talar alldeles självklart för den allra största försiktighet.

Kan Sverige då beröras av detta?

Ja, alldeles självklart är vi berörda. 

Omedelbart är det många tusentals svenskar som inte bara är bosatta i Bryssel utan som ständigt i olika EU-ärenden rör sig fram och tillbaka till staden. 

Men det som lett till attentaten mot Bryssel kan leda till konkreta hot också mot oss. 

Siffror är höggradigt osäkra, men skall man tro dessa är Sverige det europeiska land som näst efter Belgien har flest personer som gett sig iväg och slåss för Daesh. Och det skapar ju en bättre attackmöjlighet också gentemot Sverige från deras utgångspunkt.

Men – jag upprepar detta – vi befinner oss fortfarande i en situation där slutsatser och resonemang med nödvändighet måste bli tentativa. 

Men det är av den allra yttersta betydelse att vi så snabbt som möjligt skaffar oss en så tydlig bild som möjligt av bakgrunden till det Europa nu drabbats av i först Paris och nu i dag Bryssel.