Bra start i London.

STOCKHOLM: Att döma av brittiska media, också sociala sådana, har David Cameron åtminstone inledningsvis fått genomslag för sin argumentation om att det är bättre för Storbritannien att stanna i ett ”reformerat EU” än att kasta sig it i det okända.

Gott så, men kampanjen kommer att bli lång, och det finns fortfarande betydelsefulla röster som ännu inte deklarerat var de står. 

Londons ambitiöse borgmästare Boris Johnson, med tydliga ambitioner att efterträda Cameron när den tiden kommer, är väl den mest prominenta av dessa.

Han säger att han ”vacklar som en shoppingvagn” – inte alldeles förtroendeingivande – men skall tydligen lämna någon ty av besked under söndagskvällen. 

Notabelt är att opinionen gör fortsatt medlemskap i EU är påtagligt stark i Skottland, Wales och på Nordirland. 

Skulle väljarna i England besluta sig för att lämna kommer det med all sannolikhet att bli betydande slitningar i det förenade kungariket, och det talas redan nu om att Skottland kommer att förklara sig självständigt för att därefter ansöka om medlemsskap i EU.

Men dit hoppas jag innerligt att det inte skall komma. En balkanisering av de brittiska öarna ligger sannerligen inte i den europeiska stabilitetens intresse.

Annars riktas ju nu många blickar över Atlanten.

När jag lyfte från Chicago i går kväll på min väg hem var det redan klart att Hillary Clinton vunnit det demokratiska primärvalet i Nevada – allt annat hade varit en sensation – och att Donald Trump KLM ut etta i det republikanska i South Carolina.

Och sedan dess har ju Jeb Bush dragit sig ur kampen. 

Han är en mycket anständig och kompetent politiker som jag haft anledning att träffa några gånger, i hade i sak utan tvekan varit en mycket stark kandidat till presidentposten.

Men i denna vredens tid i politiken passade hans stil dessvärre inte in.

Så nu fortsätter kampen. 

Det sannolikaste nu är att vi får se en valrörelse mellan Donald Trump och Hillary Clinton, och med den senare segrande.

Men än är mycket osäkert. Efter den s k supertisdagen 1 mars borde bilden ha klarnat.

Själv är jag hemma i Stockholm under måndagen, men sedan blir resten av min vecka i Bryssel. Jag har mer formella åtaganden där såväl tisdag som torsdag, och passar då på att stanna för andra möten under onsdagen också.

På tisdagen överlämnar den s k Group of Personalities i vilken jag ingått sin rapport till kommissionen om EU-stöd för försvarsforskning i Europa. 

Sannolikt kommer detta att leda till att kommissionen inleder ett mer begränsat sådant program som förberedelse till ett mer omfattande längre fram.

3 kommentarer till Bra start i London.

  1. claudius49 skriver:

    Någon gång på 1970-talet publicerade den genialiske brittiske professorn C. Northcote Parkinson (just han som formulerade Parkinsons Lag) en vision av ett framtida Europa. I det har de gamla nationalstaterna sönderfallit i sina medeltida delar, med resultat att de nygamla olika småstaterna kunde ordna sina respektive angelägenheter på bästa sätt.

    Det förefaller som om EU-projektet, i förening med Euron, har inlett förverkligandet av professor Parkinsons vision.

  2. Det är väl ett utmärkt tillfälle just nu att Sverige erbjuder sig att ”reformera EU” d.v.s. under den goda förutsättningen att Britain lämnar EU.
    Därmed kan Sverige osökt bli full medlem av EU med eller utan UK eller om man så vill kalla det England,poms eller ”samväldet”…
    ett kärt och bortskämt barn har många namn men knappast 28.
    ..

  3. När jag säger JUST NU menar jag just nu och innan Englands väljare har beslutat sig.
    Ett allmänt utkast till ”reform” av EU, från Sverige torde duga för unionens bästa i denna stund i synnerhet.
    Reformförslaget skulle säkert ta intresset från den Engelska egotrippen i media.
    Den slutgiltiga reformeringen är i demokratisk ordning en fråga för
    samtliga 28 EU lander att formulera.och genomföra.
    Initieringen till reformeringen passar bra för Sverige.

%d bloggare gillar detta: