Försiktig optimism i Kiev.

KIEV: Det har varit ytterligt intensiva dagar här i den ukrainska huvudstaden, men en utmärkt möjlighet att följa upp en utveckling som ju är av tämligen så avgörande betydande för den europeiska utvecklingen.

När vi träffade president Pero Poroshenko i förgår var han försiktigt optimistisk angående den vapenvila i östligaste Ukraina som sedan några dygn faktiskt verkar fungera.

Och det säger sig självt att vi diskuterade vilka faktorer som lett till denna situation, och hur den kan fortsätta att förbättras.

Viktigt är att hålla pressen uppe i de mer politiska sandöken. Och vi diskuterade också inför det möte i Berlin i går som uppenbarligen fört en del av essa frågor framåt.

Men i allt väsentligt har det varit den politiska och ekonomiska situationen i det övriga Ukraina som varit i fokus för våra diskussioner här.

Ekonomin minskar i år med kanske kring 9% enligt de bedömningar som görs av IMF, även om de nu säger att de reformer som genomförts i kombination med framgång med skuldavskrivning kommer att leda till at nedgången bryts mot slutet av året och sedan förbyts i en uppgång.

En av flera faktor bakom detta är att exporten till Ryssland minskat med ca 60%. Den tidigare viktiga exporten av jordbruksprodukter är nu t ex ner på kring 2% av vad den var tidigare.

Och detta beror självfallet på de olika restriktioner Ryssland infört i syfte att försöka försvåra för Ukraina. 

Vid årsskiftet kommer frihandelsavtalet med EU att också formellt träda i kraft, och Ryssland hotar då med ytterligare ekonomiska sanktioner mot Ukraina. 

Jag skulle dock tro att dessa kommer att ha relativt begränsad effekt eftersom det inte finns så mycket kvar att sätta stopp för. Man är på väg mot samma situation som med Georgien för ett antal åt sedan i dessa avseenden.

Det hindrar dock inte att det vore rimligt och rätt av EU att överväga vad man kan göra för att ytterligare hjälpa och stödja Ukraina i en situation där Rysslans försöka straffa landet för dess fullt normala relationer med EU.

På sikt är det ingen tvekan om att de grundläggande förutsättningarna för landets ekomiska utveckling är goda.

En tredjedel av den mycket bördiga s k svarta jorden i världen finns i Ukraina, och landet borde ha en betydande framtid som livsmedelsproducenter. Man har också en bra grundläggande utbildningsnivå, vilket nu leder till att olika IT- och mjukvaruföretag växer och etablerar sig. Och traditionen är stark också inom tillverkningsindustri.

Frågan om korruption står mycket central i den offentliga debatten här, och så har det alldeles självklart varit också i de samtal och diskussioner vi haft.

Huvudorsaken till den stora korruptionen har alltid varit de närmast sinnessjukt stora subventioner på energisidan – totalt ca 7% av BNP – som landet haft men som nu skärs ner och successivt tas bort.

Och därmed försvinner basen för den massiva korruption som ju funnits i landet under lång tid.

Men därtill kommer självfallet en gammal semisovjetisk härva av andra subventioner, monopol, halvmonopol, regleringar och statsägda företag som alla ger en god grogrund gör en korrupt ekonomi.

Och att över en natt avskaffa allt detta går dessvärre inte, men regeringen under Arseni Yatsenjuk för dock mycket tydligt landet i rätt riktning också i detta avgörande avseende.

Regeringens popularitet just nu är inte överväldigande, och det finns en viss nervositet med anledning av detta. Spekulationer om dess framtid är populära för dagen.

Populism breder ut sig i delar av debatten när olika oppositionsföretädare lovar att guld och gröna skogar kan levereras utan uppoffringar och svåra beslut.

Men att stödet för en regering sviktar under det skede när de svåra besluten – som tveklöst innebär uppoffringar – fattas är ett tämligen bekant mönster, och rimligen ligger nästa parlamentsval ett bra tag fram i tiden. 

Och förhoppningsvis ser den ekonomiska utvecklingen då bättre ut än vad den omedelbart gör just nu.

Det avgörande är att landet håller reformkursen, och att man förhindrar onödig politisk splittring. 

Och det är också ett mycket tydligt budskap som ges från de olika internationella företrädare som finns på plats här i Kiev dessa dagar – EU-kommissionären Johannes Hahn och USA:s biträdande utrikesminister Victoria Nuland i främsta raden.

Konferensen avslutades i går kväll i förhållandevis optimistisk anda.

Ja, svårigheterna är betydande, men kursen är förhållandevis klar, och det internationella stödet är tydligt.

Och den ryska politiken fungerar alldeles uppenbart inte riktigt som de hade tänkt. 

Ukraina har stärkts, Ryssland har försvagats och det finns i alla fall tecken på att vi är på väg in i lite annorlunda fas i konflikten.

Men det är nog bäst att ta det säkra för det osäkra. Det har vi lärt oss av de senaste årens utveckling.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: