Karlskrona och alla dessa övningar.

STOCKHOLM: Det blev en bra dag nere på marinbasen i Karlskrona med såväl Hans Wallmark som Annicka Engblom och diskussioner om här relevanta delar av vår säkerhets- och försvarspolitik.

Och det är ingen tvekan att vi såväl vad gäller våra ubåtar som de moderna korvetterna har enheter som med stor sannolikhet är de allra bästa i vår del av världen.

Det som man väl kan ha synpunkter på är kvantiteten. 

Jag tillhör ju dem som argumenterat för att vi borde öka antalet ubåtar från fyra till fem. Det skulle ge en större ökning av effekt än vad som är omedelbart uppenbart.

Just nu är det betydande uppmärksamhet också medialt på olika delar av den internationella övningsverksamheten. Och den är lika intensiv som den är viktig,

Uppe i norr sker nu flygövningen ACE som väl egentligen är det vi relativt regelbundet gör tillsammans med Norge och Finland utökat med ett antal andra länder från USA till Schweiz.

Och därmed blir det påtagligt stort med fler än 100 flygplan baserade i Finland, Sverige och Norge. 

Just detta samarbete tror jag personligen har stor betydelse. Vi hade ju med detta som bas också övningsverksamheten på Keflavik på Island för något år sedan, och det är väl sannolikt att den återkommer längre fram.

Mindre uppmärksammat men också viktigt är att det ju nu också pågår en gemensam svensk-finsk marinövning i mellersta Östersjön.

Och sedan kommer den årliga Baltops-övning i södra Östersjön som ju vid det här laget väl har i storleksordningen två decennier på nacken. För ett år sådan var – i de egenskaper vi hade då – Karin Enström och jag ute och besökte ledningen för den övningen. 

Vad som är viktigt att ha klart för sig är att vi under de senaste åren sett en mycket påtaglig ökning av olika övningar och omfattande beredskapskontroller inom den ryska försvarsmakten.

Utan att göra alltför mycket av den saken bör det väl framhållas att de övningar som vi nu deltar i framstår som betydligt mer begränsade. Men det hindrar inte att de har stor säkerhetspolitisk betydelse.

Enligt vår officiella säkerhetspolitiska doktrin bygger vi numera säkerhet i samverkan med andra. Och då vore det i förlängningen direkt farligt om vi inte då och då också övade olika möjliga delar av detta.

Det vi gör ligger, enligt min mening, i påtaglig underkant i förhållande till en del av det som skulle behövas för att vi skulle kunna leva upp till vad vi offentligt säger i vår säkerhetspolitiska doktrin.

Så det blev en intressant dag i ett soligt och vackert Karlskrona denna dag. 

Och södra Östersjön tror jag personligen kommer att komma än mer i säkerhetspolitiskt fokus under åren framöver.

Det nya Marinmuséet hanns dessvärre inte med. Det får bli vid nästa tillfälle. 

3 kommentarer till Karlskrona och alla dessa övningar.

  1. flyktingar skriver:

    Israel, ett land byggt av flyktingar, har sedan bildandet 1948 tagit emot 1000 000 flyktingar från arabländerna och Nordafrika. Långt fler än Sverige. 1000 000 från Ryssand på senare år. Man kallar Israel en rasistisk apartheidstat, medan utanförskapets och segregationens Sverige fortsätter skapa IS-krigare. På skolgården sade man förr: ”Den som sa det, den var det”.

    Israeliska arbetslösheten är idag under 5%. Det finns två tydliga vägar att gå för Sverige för att förbättra statistiken: Lära av Israel eller verka för underminering av den israeliska ekonomin (skylla på den insomnade fredsprocessen eller nått). Vilken väg Sveriges regeringar valt? Den missunnsamt destruktiva förstås. Vad annat kunde man vänta sig?

  2. Rulle skriver:

    Hur dumma är egentligen folket i Ryssland?
    Vid finalen i Eurovision song contest så lurades tittarna i Ryssland när landet fick poäng i ESC. I stället för bu-ropen från arenan så lade man in applåder. Sådant manipulerande med sanningen borde diskvalificera Ryssland från att delta i tävlingen. Två års utvisning!

  3. kris08 skriver:

    Lära av Israel? Spännande tanke…
    Endast de som tillhör en liten lokal minoritet tillåts alltså invandra.
    De som tillhör majoriteten fördrivs eller packas ihop i reservat.
    Några års värnplikt, gigantiskt politiskt och ekonomiskt inflytande för krigsmakten, kroniskt bunkersyndrom, etc. etc.

    Lider förresten inte den israeliska ekonomin (förutom krigsmakten) mer av den insomnade fredsprocessen än av Sveriges underminering?

%d bloggare gillar detta: