Åter rubriker från Balkan.

STOCKHOLM: I Kumanovo i norra Makedonien har vi nu haft två dygn av eldstrider mellan en uppenbarligen väl förberedd och beväpnad albansk grupp och de makedonska säkerhetsstyrkorna. Det talas om totalt ett tjugotal dödade på bägge sidor.

Vad som mer i detalj ligger bakom detta är svårt för mig att i detalj bedöma. Men att det rör sig om ett känsligt område är ingen hemlighet.

Jag har starka minnen kvar från konflikten i detta område 2001. Jag var då FN:s generalsekreterares specielle representant på Balkan. 

Och detta inträffar vid en tidpunkt när spänningarna i Makedonien av helt andra skäl har ökat på ett mycket oroväckande sätt, och när vi dessutom ser olika incidenter i andra delar av regionen.

I Kosovo har ett icke obetydligt antal personer arresterats för olika typer av samröre med Daesh eller stridigheterna i Syrien, och i Bosnien har ett attentat i Zvornik i landets serbiska del lett till ett omfattande men inte alldeles koordinerat tillslag mot misstänkta grupper och individer.

Och jag noterar att den serbiska regeringen nu förstärker polisen i det s k Presevo-området alldeles norr om Kumanovo. 

I morgon måndag kommer jag fortfarande att vara här hemma i Stockholm, men på tisdag flyger jag till Belgrad för att främst under onsdagen där delta i en konferens om Serbiens och regionens EU-integration.

Det var ett tag sedan jag var där, och självfallet kommer jag att utnyttja tillfället för också bredare samtal med landets politiker. Balkan förblir viktigt.

EU:s utvidgningskommissionär Johannes Hahn var på besök såväl i Belgrad som i Sarajevo under den gångna veckan, vilket sände positiva signaler till bägge länderna, och i början av sommaren blir det en större samling av regionens ledare i Wien för att diskutera vägarna framåt.

Utvidgning tillhör inte de populäraste av ämnen i Bryssel i dessa dagar, men det är viktigt att vi inte glömmer de förpliktelser vi har gentemot länderna på Balkan. 

Och de förpliktelserna handlar i det längre perspektivet dessutom om vår egen säkerhet. 

Det vi sett under de senaste dagarna har åter igen visat detta.

Men mycket annat kommer också att stå på dagordningen den kommande veckan.

På onsdag samlas i Vita Huset i Washington ledarna för de olika Gulf-staterna för samtal med president Obama som sedan på torsdagen kommer att fortsätta under mindre formella former på Camp David.

Syftet från USA:s sida är självfallet att lyssna på dessa ledares synpunkter, men också att diskutera åtgärder för att öka deras känsla av säkerhet i ljuset inte minst av deras oro inför en nukleär överenskommelse med Iran.

Vi ser ju nu ett Saudiarabien som under sin nya ledning framträder betydligt mycket mer offensivt, och som tydligt markerar att man inte nödvändigtvis kommer att lyssna på USA på samma sätt som tidigare.

Dess flyginsatser i inbördeskriget i Yemen är ett högst konkret exempel på det. 

Entusiasmen för dessa är påtagligt begränsad i Washington, för att inte tala om inom FN-sekretariatet, men det var uppenbart när USA:s och Saudiarabiens utrikesministrar nyligen möttes i Paris att det har en rätt begränsad påverkan på det saudiska agerandet.

Men säkert kommer vi att se nya åtaganden om samarbete om missilförsvar och cybersäkerhet komma ut ur mötet i Camp David. Och president Obama kommer att göra vad han kan för att få i alla fall motvillig acceptans för avtalet med Iran.

Noteras dock att av GCC-länderna har Oman en tydligt avvikande position såväl vad gäller avtalet med Iran som situationen i Yemen. Men just nu är det Riyadh som dominerar och dominerar stort i regionen.

Här hemma i Europa kommer det säkert att vara svallvågorna efter valet i Storbritannien som kommer att dominera, och diskussionen om vad som kommer att hända i EU de kommande två åren efter detta. 

Jag skrev mitt bidrag till den diskussionen via Project Syndicate, med länk via min svenska Twitter här till höger.

I Öst visade president Putin upp en parad med 15.000 soldater på och över Röda Torget i lördags och underströk därmed ytterligare den mer militariserade framtoning som han alldeles uppenbart vill ge den ryska politiken.

Att den mäktiga militära manifestationen var avsedd också att sända ett budskap till Rysslands olika grannar kan det knappast råda någon tvekan om.

Och flyktingsituationen i Syd fortsätter att utvecklas.

I morgon skall EU:s Federica Morgherini i New York försöka få FN:s säkerhetsråds stöd för en resolution som ger EU ett mandat för militära operationer mot flyktingsmugglare i Libyen.

Vad jag tycker om denna tanke har jag skrivit om tidigare här – jag tror helt enkelt inte att det är genomtänkt på det sätt som operationer som denna måste vara – och alldeles säkert blir det uppförsbacke i FN:s säkerhetsråd.

Risken är väl att nationer angelägna om denna resolution gör någon form av uppgörelse i helt andra frågor med Ryssland som inte ligger i det samlade EU:s intresse. Det gäller nog att vara uppmärksam på den punkten.

Så det har alla förutsättningar att bli en utrikespolitiskt laddad vecka.

Och det bör väl nämnas att det grekiska dramat fortsätter med viktigt ministermöte måndag. Än är vi dick knappast vid någon alldeles avgörande punkt.

6 kommentarer till Åter rubriker från Balkan.

  1. Trodde ni verkligen att Albanerna skulle nöja sig med bara Kosovo. Nu börjar effekterna av Kosovos självständighet visa sig Och ni är alla skyldiga och delaktiga.

  2. erikgatby skriver:

    Vi har haft ett brett försvar en gång i tiden som har klarat av att försvara Sveriges territorium mot en eventuell invasion.

    Det är dock inte rimligt eller nödvändigt att Sverige ska bli en militärmakt som ska kunna försvara oss mot en Rysk invasion.

    Ska Sverige ta ansvar för vårt närområde eller vifta fram inkräktare som den Socialdemokratiska Regeringen gjorde när Hitler fick åka tåg genom Sverige. Vi måste stå upp för vårt land och grannar oavsett innebörden och konsekvenserna. Nato frågan borde vara en viktigare fråga då den är helt avgörande för Sveriges långsiktiga säkerhet. Att medborgarna i synerhet inte bryr sig om hur Sverige ska försvaras är naturligt. Det är självklart inte medborgarnas uppgift att ta reda på hur Sverige ska försvara vårt närområde, utan det är Regeringen och Riksdagens uppgift att garantera Svenskarnas säkerhet. Att försöka söka brett stöd eller en folkbildning för ett Nato-medlemskap är för mig helt slöseri. Nu gäller det att Moderaterna lyfter Nato-frågan kraftigt och gör det lika framgångsrikt som EU-frågan lyftes för ett antal år sedan.

    Idag skulle Sverige inte klara en väpnad konflikt mot Ryssland. Vi skulle i praktiken lika gärna kunna skrota försvaret för Sverige skulle ändå vifta med fredsflaggan om Putin skulle få för sig att flytta till Gotland.

    Det finns bara ett bra allternativ och det är att gå med i Nato. Ni får gärna kompromissa med Socialdemokraterna om detta, men det här borde vara absolut viktigast för Moderaterna. Det finns försäg en lite sämre lösning på försvarsfrågan och det är att upprusta försvaret extremt mycket och införa obligatorisk värnplikt. (Men detta vill enbart SD så det kommer nog inte hända + så är det oekonomiskt och onödigt när man kan lösa problemet så mycket enklare.)

    Sverige mot NATO!

  3. Fridlyst:

    ”De” forsoker skramma ”oss” sa ”vi” inte kan vara ”oss” sjalva langre.
    Carl, du maste gora nagonting at detta megalomana kaos!

    Det nu sedan lange gjorda internationella avtalet om att inte skjuta pingviner tycks halla.
    Trots detta finns inget globalt avtal att fa dodsstraff avskaffat.

    Det ar skrammande att se att ett nytt varldskrig kan komma att uppsta genom att ”tva” varldsmakter brakar om vem som avslutade Andra Varldskriget nazistiska fasor.

    Senior Global Peace Veteran

  4. docprescribes skriver:

    Käre Carl,

    Vi är ungefär lika unga båda.

    Därmed är det, som en folkskolekamrat och sedermera kollega till mig skrev, ”så visst var det efterkrigstider vi växte upp i.”

    Dina och mina barn vet detta tack vare sina föräldrar.
    Min far hade två medaljer undertecknade av Mannerheim som han personligen träffade.
    Min far gick bort tidigt, så min son eller dotter har inte upplevt sin farfar.
    Däremot har min son gjort det rätta – att bli yrkesmilitär – nu på Högkvarterets Flygvapen.
    Jag var pga profession som läkare 5 år i försvaret – pansartrupperna P4 – jag är nog den enda läkare som kört alla moderna stridsvagnar – från ‘whispering death'(USA’s Abrams) till Leopard….

    Jag tror mig vara ganska uppdaterad på försvarsfrågor vilket kanske framgår av min lila blogg, som jag blivit ombedd att skriva.

    Jag har följt dig (skippar honorära kapitala bokstaven).

    Som i min förra kommentar behöver jag bara skriva – 1936 – ödesåret – hade man agerat – inget WW II – det vet vi alla.

    WSC in the wilderness.
    En enstaka röst i det ekande Engelska parlamentet.

    WSC’s slutkommentar var, som du väl känner, att det var
    ‘det mest onödiga kriget’

    Vi vet det nu.

    Ska vi tillåta att en möjligtvis normalbegåvad ryss skall få ställa till det igen?

    Tyvärr finns det för många ‘Chamberlains’ idag.
    Det enda JAG är säker på är att USA har ännu mindre intresse i ett stagnerat Europa.

    Förra gången var det tack vare WSC, dessutom efter F.D. Roosevelt tagit oförskämd tankepaus, som vi kom ur kommunisternas klor – mer eller mindre.

    Frågan jag ställer käre Carl:

    Kommer USA att ha ngt intresse av Europa?

    Svenska försvarets kapacitet – efter – allmänna värnpliktens avskaffande – har jag av naturliga skäl en ytterst beklämmande uppfattning.

    Det är inte du eller jag – det är en generation som är totalt oupplyst som kommer drabbas!

    Doc

  5. Alex A skriver:

    Carl – Det rör sig om den välkända terroristgruppen UCK från huvudsakligen Kosovo som dessa tungt beväpnade individer härstämmar från. En stor del av dem är sedan tidigare kända av Makedoniska myndigheter men även av Interpol. Merparten av dessa individer låg även bakom dådet för ett par veckor sen mot en polisstation.

    Här är några av namnen som myndigheterna har släppt:

    Muhamed Krasniqi aka Malisheva – 4-10-1971 Kosovo
    Head of the 113 UCK Brigade known for creating paramilitary units who terrorized civilians in 2001. Arrested in a UCK uniform.

    Sami Ushkini – aka Sokoli – 10-10-1967 Kosovo
    Former UCK commander and deputy commander of 113th UCK Brigade. Close collaborator of Mirsad Ndrecaj – nome de guerre NATO. Took part of the attack on Goshince. Arrested in a uniform.

    Deme Shehu aka Juniku – 18-4-1980 Kosovo
    Close collaborator of the terror group eliminated in Brodec 2007. Member of the ”Skender Beg” division, took part in the attack on Goshince. Arrested in a UCK uniform.

    Sefa Genci 18-4-1973 Albania (lives in Uroshevac, Kosovo).
    Completed Albanian military academy with the rank of Captain. Instructor at the military academy in Kosovo. Active member of paramilitary and terrorist formations since 2002. Arrested in a uniform.

    Ardijan Bujari – 16-12-1975 Kosovo
    Member of the terror group in Kondovo 2004 and Brodec 2007. Close associate of Lirim Jakupi Nazi. Drugs and arms trafficker. Took part in the attack on Goshince, arrested in a uniform.

    Valjdet Zakaj – 9-7-1978
    High ranking in a terror group known as Bali Kombetar.

    Nasuf Bekiri – 20-2-1988 Brest
    Arrested for robberies, close associate of Lirim Jakupi Nazi. Took part in attack on Goshince. Arrested in a uniform.

    Lirim Demiri – 15.4.1992 Lipkovo
    Suspect of dozens of violent robberies. Took part in attack on Goshince. Arrested in a uniform.

    Brothers Sefer and Fitor Seferi – Kumanovo
    Took part in terrorist activities both in Kosovo and Macedonia since 1999.

    Nexhbedin Lika 11-8-1978 Tetovo
    Wanted for murder in 2004, member of UCK.

    Rufkit Ugani 24-12-1987 Kachanik
    Arrested in a uniform.

  6. flyktingar skriver:

    Kan någon förklara för Åsa Romson hur land efter land tömdes på sina judiska befolkningar för att skickas till förintelseläger som Auschwitz. Om man var arbetsför utnyttjades man först till slavarbete. Om man ansågs lämplig blev man först utsatt för medicinska experiment. för 70 år sedan. I Europa.

    Har Romson svårt att känna med Ungerns judar, så kan hon försöka med de hollängska, franska. Känns antalet överväldigande och avstånden stora, så varför inte lära om Norges judar. Därifrån skickades 772 judar till Auschwitz. 34 av dessa överlevde kriget. 1943 förklarades Norge judefritt. Flera judar flydde till ”neutrala” Sverige, som då ingick i Nazitysklands krigsindutri och därför var värdefullt att bevara intakt. Judarna i Sverige hade inga illusioner om framtiden. Så småningom skulle de gå samma öde till mötes som de norska, ungerska, baltiska, hollänska och för övrigt hela Europas judar.

    Det var krigsutveckling som räddade de svenska judarna. Inget annat. Det av svenska vänstern hatade USA och av svenska högern hatade Röda Armén, det var de som räddade återstoden av Europas judar och stoppa den tyska galenskapen på europeisk mark.

    Varför tror Romson, Carl Bildt och européerna att Israels kamp är så bitter? Är de antisemiter och tror att vi judar inte har mänskliga känslor? Astrid Lindgren visste vad som pågick medan det pågick för 70 år sedan medan Sverige, med landets vice statsminister i spetsen än till denna dag inte förstått innebörden av att Tyskland i Europas namn bedrev en förintelseindustri med oss judar som råvara, arbetskraft och bränsle.

    Vi vet vad som drabbade våra familjer. Vi vet vad som planerades för våra föräldrar. Vår säkerhet är vårt ansvar. Vi litar inte på någon annan och särskilt inte på historielösa Sverige och Norge.

    Att historielösa Sverige tror sig om att ha något viktigt att säga övriga världen genom att ingå i FN:s säkerhetsråd, det är bara för mycket.

    Det måste vara egenintressen som ligger bakom. Den månghundraåriga befogade eller obefogade rysskräcken, helt säkert. Den som gjorde att ledande delar av Sverige stödde Hitler tills krigslyckan vände. Så djup är vår misstro. 70 år efter den systematiska judeutrotningen. Kan det sägas tydligare?

%d bloggare gillar detta: