Med presidentvalet som kommer närmare.

PITTSBURGH: En gång var detta stålstaden före alla andra i denna del av världen, och vid förra sekelskiftet t o m USA:s andra största stad. Pittsburgh var en motor i den industriella revolutionen i Amerika.

Men allt förändras, och på 1980-talet drabbade strukturkrisen staden med stor kraft. På bara några år förlorade man kring 200.000 jobb när såväl stålindustrin till stor del kollapsade som samma öde drabbade en del av stadens andra anrika industrier.

Det var svåra år, men i dag ser läget helt annorlunda ut. Pittsburgh ses som ett av exemplen på framgångsrik industriell omvandling. 

Nu är hälsa- och sjukvårdssektorn större såväl i antalet anställda som i andel av stadens ekonomi än vad som gällde för stålindustrin under dess glansdagar. Och till det skall läggas stora och välkända universitet liksom ca 1.600 företag inom olika delar av högteknologi.

Men tyvärr har det för min del inte funnits mycket tid för att se staden eller regionen. Mitt besök här var ju för styrelsemöte med RAND, och det har det också varit från första minuten och intill dess att jag lämnar.

För mig var det värdefullt att återkomma till styrelsen i RAND efter att under åtta år ju haft ett annat uppdrag. 

Med sina ca 1.800 anställda, varav en majoritet har akademisk doktorsgrad eller mer, är RAND en fascinerande organisation när det gäller tankar, idéer och politik för framtiden.

Dess ursprung ligger i specifika amerikanska säkerhetspolitiska frågeställningar för ett halvt sekel sedan. Fortfarande är sådana en icke oväsentlig del av dess verksamhet, men numera är mer än hälften av dess arbete för uppdragsgivare utanför de sfärerna.

Och på detta möte har vi hittat på arbete inom så skilda sektorer som global energiförsörjning, kommande autonoma fordon och hur man bäst bekämpar användningen av tobak. Men också bl a sexuella övergrepp inom den amerikanska försvarsmakten liksom olika frågeställningar kring hur den s k Islamska Staten fungerar.

I den amerikanska utrikespolitiska debatten nu handlar det allra mesta rätt självklart om avtalet med Iran. 

Och det är tydligt att man på sina håll ser detta som ett sätt att komma åt Obama-administrationen. Att det råder olika tolkningar om vad man kommit överens om eller inte kommit överens om vad gäller lyftandes av olika sanktioner kommer nog dessvärre inte att göra debatten enkel.

Men de flesta bedömare jag talat med dessa dagar – och vid vårt möte fanns åtskilliga med tyngd i dessa frågor – trodde inte att kongressen i slutändan skulle lyckas att lägga några avgörande krokben för avtalet.

Osvuret är dock sannolikt bäst också i denna fråga.

Det kommande årets presidentval börjar allt mer sätta sin prägel på debatten. 

På söndag förväntas Hillary Clinton officiellt förklara att hon avser att kandidera, och få tvekar om att hon blir det demokratiska partiets kandidat. Viktigt blir hur hon nu omedelbart positionerar sig i debatten om avtalet med Iran.

På den republikanska sidan är bilden mer öppen och oklar, och kommer sannolikt att förbli så intill de första månaderna 2016. Frågan är bara om de olika republikanska kandidaterna kan undvika att förstöra varandra under den inbördes konkurrensen intill dess.

Under tiden fortsätter president Obama att regera. 

Det är ingen tvekan om att han ser avtalet med Iran som en viktig del av sitt ”legacy” och att han ty följande kommer att satsa hårt för att också få stöd för det. Och öppningen till Cuba är ännu ett tecken på de med amerikanska mått mätt mindre konventionella steg han är beredd att ta under sina avslutande år som USA:s president.

Nu öppnar sig molnen över Pittsburgh efter de åskregn som vi sett ett antal av över det senaste dygnet, och snart ger jag mig via Chicago av hemåt igen.

Men det har, som vanligt, varit intressanta dagar på denna sida Atlanten.

Och mycket snart komme jag att vara tillbaka här.

3 kommentarer till Med presidentvalet som kommer närmare.

  1. gruelse skriver:

    RAND Corporation är också en ”Government funded think tank”. Carl Bildt, du satt ju i RAND:s styrelse vid denna tidpunkt. Så då frågar man sig vilken inställning tankesmedjan RAND hade till invasionen av Irak 20 mars 2003.

    Detta är viktigt att utröna för att veta hur pass seriös och professionell tankesmedjan är, nu när Irak har fallit ihop, och ISIS har framgångar i det säkerhetsvakuum som uppstod efter Saddam Husseins död.

  2. Med Gaddafi’s forsvunna trillion dollars internationella bank skatter i mina fickor skulle avan jag ha rad att kunna kandidera for valet i USA sarskilt med tanke pa att mangder av mina egna blodgruppper och DNA fran min svenska familj, som emigrerade till USA i slutet av 1800-talet.
    Det bor ge mig en nedarvd automatic citizenship!
    Jag ar ”manga” dar sedan dess i dagens USA.

    – Swedish ex-Artist In-Exile
    Senior Global Peace Veteran

  3. Iran vantar sakert med att besluta till dess US Election blir av 2016.
    Det ar sakert det klokaste for alla parter runt varlden.
    Det knakar ju redan i Yemen och om Alaska kommer till skott blir det inte bara En Spaderdam som gormar i parliamentet.
    jISIS Christ

%d bloggare gillar detta: