Iväg till London – och det är Spanien som är frågan.

STOCKHOLM: Alltid både trevligt och nyttigt med lite tid hemma, men i eftermiddag bär det iväg igen med London som destination.

Och där finns det alltid saker att göra.

I morgon bitti tillhör jag talarna när organisationen British Influence introducerar sin andra utvärdering av hur stort inflytande Storbritannien har som medlem i EU – och implicit hur mycket man skulle förlora om man lämnade.

Man mäter olika frågor som är av vikt från ett brittiskt perspektiv. Och jag kommer att kommentera resultatet, liksom vad jag tror om det år som nu inletts, från mitt perspektiv.

Därefter är det dags för ett möte med diskussion om utvecklingen i Ryssland i regi Centre for European Reform, och det brukar samla åtskilliga av dem som i olika funktioner arbetar med dessa frågor i den brittiska huvudstaden.

Efter det, och innan middag, hoppas jag hinna med att komma förbi staben i 10 Downing Street för att träffa de som där sysslar med säkerhets- och Europa-politik.

På torsdag fortsätter jag så med att bl a träffa European Council on Foreign Relations och gå igenom en del av de frågeställningar de arbetar med innan det är dags att återvända hem.

Åtskilligt av diskussionen runt om i Europa nu handlar om vad som kommer att hända med Grekland.

Greklands svar på vänsterpartiet har ju där bildat regering med någonting som väl närmast kan beskrivas som Greklands svar på Sverigedemokraterna. Och denna regering hyllas nu av alla dessa partiers kollegor runt om i Europa – och alldeles självklart av Moskva.

Hur den skall få alla sina vallöften att gå ihop återstår att se. Halvt på skämt har jag sagt att alkemi väl framstår som en av de mindre orealistiska optionerna för att göra det möjligt.

Grundproblemet är ju att pengarna är slut, och att man lever på att få nya lån från andra europeiska länder.

Och det har fungerat så länge den grekiska regeringen fört en politik som skapar förutrsättningar för att landet skulle kunna stå på egna ben. Mycket har faktiskt åstadkommits – dock inte allt.

Nu säger den nya regeringen att man alls inte vill göra detta, utan att man i stället vill ha nya lån och inte betala tillbaka de gamla.

Vad skattebetalare i t ex Finland tycker om detta återstår att se, men det är väl inte osannolikt att deras entusiasm är begränsad.

Konkret kan det ju handla om att man i Finland måste spara in mer på offentliga utgifter för att göra det möjligt för Grekland att inte göra det alls.

Och samma sak skulle kunna sägas om saken från t ex Italiens horisont.

Men det drama som ligger framför oss handlar nog inte främst om Grekland. Hur det går där ses nog dessvärre inte som särskilt avgörande.

Spanien är det avgörande landet, och mycket kommer att handla om dess val i höst.

Skulle – mot förmodan – den nya regeringen i Athen få stora nya lån eller bli av med de gamla är det nog en säker slutsats att väljarna i Spanien kommer att rösta på partier som lovar samma resultat för deras del.

Och då handlar det om ett stort land med stora konsekvenser.

Grekland är en grekisk kris. Spanien skulle vara en europisk kris.

Innan jag ger mig iväg i riktning London skall jag ägna lite tid åt att på twitter diskutera och svara på frågor om utrikes- och säkerhetspolitik tillsammans med Javier Solana och Wolfgang Ischinger.

Det är en del av förberedelserna för den stora Munich Security Conference som samlas i München under helgen efter den kommande. Och den är ju lite av den europeiska utrikes- och säkerhetspolitikens Davos med diskussioner över ett mycket brett spektrum.

Men nu närmast är det London som gäller.

6 kommentarer till Iväg till London – och det är Spanien som är frågan.

  1. Tack för Nyhetsbrev

    Jag önskar Carl Bildt en angenäm och trevlig resa till London.

    Spännande att höra vilka för- eller nackdelar det blir för Storbritannien att eventuellt lämna EU

  2. stig2entreprenoren skriver:

    Grekland kunde ju faktiskt testa att sälja av några mindre öar till Tyskland eller Holland för att bli mer likvida och att då även kunna studera utvecklingen med de nya ö-regierna. Detta skulle visa på affärsmannaskap och god vilja samt att man kunde lära nytt?

  3. Hej, Carl,

    Ingen kommentar om minnesdagen från Auschwitz i Polen. I dag är det 70 år sedan lägret befriades och världen minns offren och de fasansfulla övergrepp som begicks där.

    Med vänlig hälsning Ohlsson

  4. Jon Reina skriver:

    London og Storbritannia er interessant i seg selv det. Og spesielt når det gjelder EU-spørsmål. Nesten halve folket der har jo allerede flagget at de vil ut av EU. Og det er bare et knapt år igjen før det å fortsatt være eller ikke være medlem av EU, skal avgjøres i folkeavstemning.

    Som norsk liberal berserk (onde tunger kaller meg nok mest liberalist) så krysser jeg selvfølgelig fingrene for en utmeldelse av unionen. For dette vil åpne for dannelse av en helt ny europeisk union an nord- og østeuropeiske land, med Storbritannia i førersetet.
    Og skjer dette har jeg god tro på at Norge vil være en av de første til å søke medlemskap.

    Men det jeg ønsker aller mest om så skjer, det er at Norden i fellesskap, altså som en enhet søker medlemskap i den nye unionen.
    Vi vil unektelig få mer pondus og styrke om vi går inn som en enhet med drøye 20 millioner innbyggere bak oss.

  5. Ut i värden 20år på sjungande svensk skolengelska

  6. VÄRLDEN VÄRLDEN……………

%d bloggare gillar detta: