En vecka mest i Davos

STOCKHOLM: Skönt med en dag hemma, även om man skulle önska att det blev lite mer av vinter. Vi börjar ju faktiskt närma oss slutet av januari.

Den kommande veckan blir en laddad europeisk vecka, med fokus såväl på de finansiella som de utrikespolitiska frågorna.

Beslutet från Europeiska Centralbanken på torsdag kommer att diskuteras både före och efter, och oavsett hur det kommer att utformas kommer meningarna säkert att vara delade.

Till bilden hör självfallet att det är val i Grekland under den kommande helgen, och utgången där kommer att följas med stort intresse.

Om vänstern på ett eller annat sätt skulle ta över kommer svårigheterna nog snabbt att bli betydande.

Även om den grundläggande ekonomiska utvecklingen har förbättrats genom den politik som förts återstår mycket. Och man är utomordentligt beroende av fortsatta lån från såväl euro-länderna som andra.

Men dessa lån kommer knappast att stå till förfogande om politiken läggs om så att nya utgifter läggs till och lånen dessutom aldrig kommer att återbetalas.

På det utrikespolitiska området ligger fokus dels på utvecklingen i Ukraina – mest konkret kring flygplatsen i Donetsk – men också på de FN-ledda samtalen om Libyen i Geneve.

De senare rör sig långsamt framåt, men än är man inte vid en situation där samtliga fullt ut är beredda att sitta ner vid förhandlingsbordet. Dock verkar det som om de flesta i alla fall är inställda på att inställa fortsatta strider under den tid som samtalen fortgår.

Jag börjar min vecka i Stockholm, men flyger i morgon eftermiddag till Bryssel för att delta i diskussioner med kommissionen om EU:s närområdespolitik.

Man vill i det arbete man nu bedriver med denna också lyssna på en del personer som man tydligen tror har erfarenhet av och synpunkter på hur denna skall utformas framöver.

Och den frågan är förvisso både viktig och svår.

Utmaningarna i det europeiska närområdet ter sig ju mer krävande än på utomordentligt länge.

På tisdag eftermiddag flyger jag så till Zürich – det var ju inte så länge sedan jag var där – för vidare färd till Davos och World Ecobomic Forum där.

Och där förblir jag så under hela den kommande veckan. Först på söndag är jag hemma här i Stockholm igen.

Där nere kommer i sedvanlig ordning allt möjligt och omöjligt att stå på dagordningen.

Jag ser att Angela Merkel kommer för att hålla tal. Liksom USA:s John Kerry. Och Ukrainas Petro Poroshenko.

För min del blir det några mer formella sessioner om globala nätfrågor, internationell säkerhet och utvecklingen i Ukraina, men till detta kommer så rader av andra möten och sammankomster jag är inbjuden till.

Det verkar nästan vara mer av den varan detta år än vad som var fallet i fjol.

Svensk närvaro i övrigt ser jag att det dessutom blir åtskilligt av.

Såväl Stefan Löfven som Anna Kinberg Batra kommer att finnas på plats. Och med sitt uppdrag i World Economic Forum också Anders Borg.

Och därtill självfallet en rad företrädare för olika delar av näringslivet.

Så det är ännu en intressant vecka att se fram emot.

En kommentar till En vecka mest i Davos

  1. Att Du Carl är där tycker jag är väldigt rätt. Men vad tillför Löfven till detta möte. Absolut ingenting. Kanske skönt för honom att komma bort från Svenskt politiskt tjafs.

%d bloggare gillar detta: