Spännande söndag i Europas mitt

WIEN: Det skulle knappast gå att samla närmare tusen personer på Operan i Stockholm – och få dem att betsla tio euro dessutom – för att under en söndagsförmiddag under några timmar lyssna på en diskussion om Europas utrikespolitska utmaningar.

Men i Wien går det.

Och här kan man också förs ett samtal där referensen till 1914 eller 1815 känns alldeles naturliga för så gott som alla.

Utställningarna kring 1914 – hundra år efter första världskrigs utbrott – är nu på upphällningen. Nu kommer utställningarna om 1815 – Wien-kongressen efter Napoleon-krigens alla omvälvningar.

Det blev en livaktig diskussion, och därefter en inte mindre livlig buffélunch som samlade åtskilliga intressanta personer från olika delar av främst Centraleuropa.

Det gamla imperiet finns förvisso inte längre. Men i vissa avseenden bibehåller nog den gamla huvudstaden lite av sin betydelse.

Att händelserna i Paris också upptog vår uppmärksamhet var självklart.

Jag påpekade att det som hänt tyvärr inte var unikt, och att vi sannolikt kommer att se det hända igen, och erinrade om vad som nästan hände i både Stockholm och Köpenhamn för fyra år sedan.

Och i ett längre perspektiv finns det anledning att erinra om att våra öppna samhällen alltid varit hotade av grupper som också varit beredda att använda våld.

En gång fanns det anarkister som ansåg att vägen framåt var att spränga folk i luften.

Och vare sig kommunister eller fascister hade några större skrupler när det gällde metoder för att förverkliga sina anti-demokratiska föreställningar.

Nu drabbas vi i Europa av denna terrorism. Men det är viktigt att ha klart för sig att det är i den muslimska världen självt som den skördar allra flest offer.

Paris var förvisso hemskt. Men Peshawar var inte mindre hemskt. I den muslimska världen räknas terrorismens offer sannolikt i tusental varje vecka.

Men även vårt Europa dras in och påverkas av den djupa kris som i dag finns i betydande delar av den muslimska världen.

Fokus i vår diskussion låg dock i geopolitikens återkomst i och med den ryska revisonismens härjningar.

Jag talade åter om hur våra ansträngningar att byta en ny och fungerande europeisk fredsordning baserats på att respektera de gränser som kontinentens blodiga historia gett oss, och i stället genom integration och samarbete gradvis minska deras betydelse.

Men med Rysslands aggression, invasion och annektion är vi tillbaka i en tid när militär makt används för att ändra gränser. Och de faror som detta innebär för framtiden skal alls inte underskattas.

Kring detta böljade så vår dialog fram och tillbaka. Och självfallet kom den också att beröra hur den inre politiska utvecklingen i de olika länderna kan komma att påverkas av det som nu händer.

Får vi ett mer enat, eller ett mer splittrat, Frankrike efter det som nu hänt och efter dagens mäktiga manifestation i Paris?

Hur stora är riskerna för att en farligt defensiv nationalism nu börjar vinna terräng i våra olika länder?

Var finns glöden i den europeiska tanken i denna tid?

Det blir för min del en kväll med fortsatta diskussioner här i Wien, om än i lite annan krets, och med Ryssland i än tydligare fokus.

I morgon bär det vidare till Bryssel och olika samtal där.

6 kommentarer till Spännande söndag i Europas mitt

  1. Tord Unevik skriver:

    OK bra jobbat Carl :-)

  2. Anders Dahlsner skriver:

    Och medan händelser av Paristypen inträffar, kan Putin fortsätta med annekteringen av Ukraina…..

  3. Om du blir erbjuden jobbet som svensk ambassador i Ryssland av den ”nya” klantiga gruppen av regering, Ta det pa momangen!
    Du passa bast dar!
    http:www.newstime2014.com/BLACK-BOX-BROWSER.html

  4. Det ar sjalvklart och oundvikligt att en Islamisk Stat skall bildas som det ar den storsta religosa gruppen av folk.eller att Staten Vatikanen skrotas i sallskap med Broderfolket i Israel.
    40 rovare styvmodrar i Paris visar bara sina egna daliga samveten.
    .
    2, 3 miljoner vita myror kommer vimlande ut ur grottorna pa command. Collective Culpabiliti.
    http://www.pompidou.homestead.com/

  5. stig2entreprenoren skriver:

    Hur får man de som ej har en demokratisk tradition, som ej har förtroende för sina ledare och politiker att få mer tålamod och bättre kunskaper för att kunna slå in på en konstruktiv bana?
    Mer Tv-debatter, mer dokusåpor med roligt och konstruktivt innehåll?
    Friare press och media samt översyn av juridisk lagstiftning, typ aktiebolagslagar och bankregler.
    Mer affärsutbyte, studentstipendier, kultur- och idrottsevenemang.
    Nedtoning av religiösa föreställningar och vanor.
    Obildade, stolta, rädda ledare med gott om pengar är svåra att hantera.
    En lång väg som måste ta sin början någonstans.
    FN borde få vara en viktig komponent i detta.

  6. Per Fredö skriver:

    En farligt defensiv nationell syn på terrorn rymmer åtskilligt.
    Dit hör exempelvis åtskilliga väl dokumenterade svenska journalisterns beundran för jihadister.
    Sådant måste bemötas även från politiskt håll och inte bara jama med.
    Alla ungdomar som nu söker sig till krigshärdar i Syrien och Irak måste också ha klart för sig att det öppna samhället reagerar.
    Det kan ske genom att kriminalsera sådant via förlorat medborgarskap, vilket Norge nu är bered införa.

%d bloggare gillar detta: